Du blir aldrig färdig, och det är som det skall. – Tomas Tranströmer

I veckan var jag på handledarutbildning i Läslyftet och fick uppdraget att fundera över min roll som handledare. Hur utvecklas jag som handledare? Den första tanken som väcktes är mitt genuina intresse för lärares lärande och utveckling, vilket jag tror avspeglas i mitt brinnande engagemang under våra kontinuerliga handledningsmöten. Jag funderade också över hur många olika handledarutbildningar jag har i bagaget och i vilka olika sammanhang jag handlett kollegor. Olika erfarenheter och varierad utbildning spelar så klart en betydande roll för hur jag utvecklas som handledare, men också mitt dynamiska tankesätt. Att leda och utveckla sig själv som ledare och samtidigt främja lärande och utveckling för kollegor handlar mycket om att vara genuin; jag är inte rädd för att misslyckas utan lär mig av misstagen och jag sporras av utmaningar. Jag söker självmant efter intressanta utmaningar och vänder svårigheter till möjligheter. Det är viktigt att poängtera följande: vi blir aldrig färdigutvecklade och bra kan alltid bli bättre!

Min förhoppning är att alla lärare tar kontroll över sitt eget lärande, överträffar sig själv och antar utmaningar. Som lärande ledare vill jag främja lärares professionella lärande på ett sätt som påverkar elevernas lärande (Helen Timperley). Tillsammans kan vi inspirera, påverka och lyfta varandra och därmed också utmana rådande normer i syfte att förbättra och utveckla verksamheten. Mitt uppdrag handlar bland annat om att kombinera olika arbetssätt under handledningsmötena, hitta strategier för att främja och “odla” lärarnas engagemang, utmana rådande normer, fördjupa och problematisera samt ge möjligheter för lärare att tänka i andra banor och testa något nytt. Tanken är att främja lärares inre motivation och förbättra känslan av autonomi. Alla lärares kompetenser är viktiga därför vill jag synliggöra dessa i teamet. En önskan är att alla lärare upptäcker glädjen och kraften i att vara sin egen lärande ledare.

Under handledningsmötena får alla komma till tals och ges möjlighet att påverka. Dessutom förväntas alla ta ansvar och bidra till lärandet. Jag tror vi växer av förväntningar och genom att engagera oss. Det vi vill åstadkomma samt färdriktningen har vi bestämt tillsammans, vilket jag tror hjälper oss att känna meningsfullhet och att hålla fokus på rätt sak. Genom att utforska vår praktik och ringa in elevernas behov kom vi fram till att vi har ett gemensamt behov av att utveckla vårt professionella lärande gällande hur vi skapar tillgänglig undervisning för nyanlända ungdomar.

Du blir aldrig färdig, och det är som det skall skrev Tranströmer. Budskapet kanske är tro på dig själv och våga gå utanför din cormfortzone. Vi har alla möjligheter inom oss; att lära, utvecklas och därmed designa undervisning som möjliggör för alla elever att nå sin fulla potential.