Breda innehållsliga perspektiv och demokratiska undervisningsformer

Nu kavlar vi upp ärmarna

I inlägget Varför bör du undervisa för hållbar utveckling berättade jag om utbildningens viktiga roll för att möta de utmaningar världen står inför. Senast 2030 ska vi säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling. Delmål 4.7 rör specifikt lärande för hållbar utveckling. Det är således dags att kavla upp ärmarna och gå från tanke till handling.

I Skolverkets modul Hållbar utveckling, del 1; Didaktiska perspektiv på hållbar utveckling  presenteras undervisning för hållbar utveckling som kännetecknas av demokratiska arbetssätt, elever som medskapande individer, kritiska förhållningssätt, ämnesövergripande samarbeten och en mångfald av pedagogiska metoder. Veckans inlägg berör de didaktiska frågorna varförvad och hur med koppling till digital kompetens. Faktum är att barn och unga behöver förstå hur digitaliseringen och ett ökat fokus på hållbarhetsfrågor påverkar individ, skola och samhälle. Exempelvis hur internet förändrar sättet att kommunicera, samarbeta och producera information. Dessutom hur internet kan bli en tillgång för att stärka det globala partnerskapet och genomförandet av Agenda 2030.

Viktiga nyckelkompetenser för ett livslångt lärande

Forskaren Martin Tallvid skriver i Skolan i ett digitaliserat samhälle att vi står i en brytningstid där det diskuteras vilka kunskaper och vilka kompetenser skolan ska prioritera. Digital kompetens är en sådan kompetens, likaså social och medborgerlig kompetens, vilket är två av EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Ett framkomligt sätt att använda den digitala tekniken i samband med undervisning och lärande för hållbar utveckling är att utnyttja elevernas erfarenheter av bland annat sociala medier och tillsammans utforska hur eleverna kan arbeta kreativt med den digitala tekniken. De ska ges förutsättningar att lära sig att styra och dra nytta av teknikens möjligheter istället för att begränsas av den. Jag ser goda möjligheter att rusta elever med strategier istället för att förbjuda digital teknik. I bloggen Kreativ design för lärande, som jag driver tillsammans med mina elever, finns flera exempel på hur lärande för hållbar utveckling och digital kompetens kan förenas och berika undervisningen och elevernas lärande och utveckling. Om tekniken ”stör” min undervisning blir jag nyfiken på vad det är som lockar eleverna mer än det som sker i undervisningen. Jag försöker dels vara lyhörd och fånga deras intresse, dels väcka deras uppmärksamhet genom nya lärandeupplevelser som överträffar deras förväntningar. Jag tror på att samtala med eleverna om när den digitala tekniken blir en tillgång och när den blir ett störmoment. Det finns exempelvis inga mobiltelefoner eller annan teknik som stör när jag läser högt och vi tillsammans fördjupar oss i skönlitteraturens förtrollande värld. Vad skulle rimligen den digitala tekniken fylla för funktion då? Däremot kan tekniken bli en tillgång när eleverna efteråt bokpratar med elever i en annan klass, elever på en annan skola eller som vi ofta gör ”bokpratar” med författaren som skrivit boken vi läser tillsammans. Likaså blir tekniken en tillgång om de vill blogga om sina läsupplevelser och dela med andra utanför skolan. (Det är uppskattat av många elever.) Jag menar inte att det är en enkel sak, men en viktig sak att prioritera. Det är inte bara barn och unga som har svårt att styra tekniken. Samma sak gäller för vuxna. Ett av våra centrala uppdrag är att ge eleverna möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik. Som alltid är det enklast att börja hos oss själva.

Lärande för hållbar utveckling i gymnasiet

Innehållet i min undervisning kopplas samman med verkliga uppgifter och studerande som aktiva medskapare. Samtliga didaktiska frågor är således lika centrala i undervisningen. Sund & Sund (2017) förmedlar att formen är ett innehåll i sig, vilket betyder att lärarens val av arbetssätt i undervisningen också kommunicerar ett innehåll till eleverna. Om du väljer att arbeta med verkliga uppgifter och samverka med olika aktörer i samhället signalerar du till eleverna att innehållet i undervisningen är aktuellt och pågående inom hela samhället; lokalt, nationellt och globalt istället för ett skolanpassat innehåll som ska testas vid exempelvis enstaka provtillfällen.

En betydande utgångspunkt vid val av ämne för arbetet inom hållbar utveckling, är att välja ett område/tema som är kopplat till elevernas närmiljö och som är möjligt att påverka. När eleverna arbetar med verkliga problem, som betyder någonting för deras liv och det samhälle de lever i, väcks deras nyfikenhet och engagemang. Mina elever har engagerats i lokala hållbarhetsfrågor som exempelvis matsvinn, återvinning, klimatanpassning, ekologisk produktion och hållbara städer. Vidare har de engagerats i frågor som rör jämställdhet, ojämlikhet etc. I samtliga utmaningar har språk-, läs och skrivutvecklingen varit central och som tidigare nämnts är eleverna aktiva medskapare, vilket innebär att deras tankar, erfarenheter och utforskande ges ett stort utrymme i undervisningen. Genom att delta i planeringen och utformningen av sitt arbete samt utvecklingen av sitt eget lärande synliggörs inte bara lärandeprocesser. Det ger också eleverna en större förståelse för hur demokrati fungerar i praktiken. De deltar således i en demokratisk undervisning och kan bidra med att utvidga undervisningsinnehållet till saker och värden som ligger nära deras liv och vardag (Sund & Sund, 2017)

Språkutvecklingen är navet

När jag började arbeta med hållbarhetsfrågor i undervisningen (först i grundskolan och därefter i gymnasiet) inspirerades jag bland annat av Inger Björneloo och hennes övertygelse att hållbar utveckling är det viktigaste barn och unga behöver lära sig i skolan. I skrivande stund kom jag och tänka på Skolportens årsbok 2008 där Björneloo delar med sig av sina forskningsresultat. Hon belyser exempelvis språkets centrala roll i lärande för hållbar utveckling; om barn har tillgång till språket så kan de ta in, förstå och hantera det som pågår i deras omgivning. I världen. Vi lever ju i samma värld allihop. Det jag gör påverkar andra. Ett rikt språk gör det lättare att göra sin röst hörd, nå sin fulla potential och delta aktivt i samhället, därför är det av största vikt att alla lärare arbetar språk- och kunskapsutvecklande och ser barn och ungas olika språkliga bakgrunder som en tillgång.

Inom traditionen utbildning för hållbar utveckling syftar undervisningen alltså till att utveckla elevernas språk, kunskaper och handlingskompetens. En utvecklad handlingskompetens betyder att elever kritiskt kan värdera olika alternativ och välja sin egen väg mot en mer hållbar framtid. Det processorienterade arbetssättet, där eleverna är medskapare, strävar mot att utveckla djupa kunskaper, ”demokratiska kompetenser” och handlingskompetens (Sund & Sund, 2017). Malmberg m.fl (2018) skriver i Introduktion – didaktiska perspektiv på hållbar utveckling att detta arbetssätt leder till meningsfulla aktiviteter. I sammanhanget synliggörs Deweys syn på skolans demokratiska processer.  Undervisning som deltagande innebär, som tidigare nämnts, att elevernas erfarenheter och tankar blir utgångspunkt och förutsättning för lärandet. Ett sådant synsätt betyder inte att faktakunskaper är mindre viktiga i undervisningen. Tvärtom, så är de oerhört viktiga. Jag skriver om det i inlägget Tillsammans kan vi säkra världens framtid – välkomna komplexitet och kombinera idéer. För att ta ställning i komplexa frågor behövs kunskaper i ämnet. Malmberg m.fl. menar att undervisning med fokus på lärande för hållbar utveckling stärker elevernas kritiska förhållningssätt och reflektion kring värdegrundsfrågor.

Två krafter som samverkar, berikar och utmanar på flera nivåer

Till sist vill jag understryka att vi har en fantastisk möjlighet att, i undervisningen, väva samman två betydande samhällskrafter; digitaliseringen och hållbar utveckling så att eleverna får ökad förståelse för hur dessa påverkar individ, skola och samhälle. Genom att främja ett kritiskt förhållningssätt till digitala verktyg lär sig eleverna att avgöra när tekniken berikar och när den inte gör det. Genom Agenda 2030 och internet kopplas hela världen samman kring det viktigaste av allt – vårt välmående och vår gemensamma framtid. Att arbeta med verkliga uppdrag i undervisningen innebär att eleverna kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digital teknik. Digitalisering och hållbar utveckling handlar om långsiktiga förändringsprocesser där det centrala är att våga arbeta på ett förändrat sätt. Läraren är experten som fortfarande minns tröskelkoncepten i ämnet och som dessutom är villig att lära och utvecklas tillsammans med eleverna.

Min förhoppning är att du inspirerats och vill genomföra ett arbete inom hållbar utveckling tillsammans med eleverna under hösten. Det går fint att börja i det lilla för att sedan utveckla allteftersom. Utmaningen är att inte fastna i invanda mönster och planera höstterminens undervisningssekvenser i detalj utan att bjuda in eleverna som medskapare. Fundera också på hur du kan optimera det som fungerar väl i din undervisning och samtidigt utforska det nya parallellt.

Använd gärna tillgängligt material som delas i min blogg och via exempelvis Naturskyddsföreningen, UNDP – Globala målen, Unga reportrar för ett hållbart samhälle, WWF, Världskoll Fundera också över följande frågor som presenteras i modulen:

  • Varför väljer du området? Hur knyter det an till Biestas funktioner; kvalificering, socialisering och subjektifiering?
  • Vad har det för innehåll? Vilket ämnesinnehåll ska behandlas i undervisningen och vilka frågor ska tas upp?
  • Hur organiserar du arbetet? Vilka arbetsformer används? Hur arbetar eleverna?
  • Hur knyter det an till kursplanen för ditt ämne?
  • Vilka andra ämnen berörs och hur kan du i så fall presentera din idé för en eller flera kollegor?

 

Referenser

Malmberg m.fl. (2018) Introduktion- didaktiska perspektiv på hållbar utveckling, del 1 Modul Hållbar utveckling

Skolverket, Lärportalen (2018) Modul: Hållbar utveckling, del 1 Didaktiska perspektiv på hållbar utveckling.

Skolportens årsbok (2008) Man måste tycka om dem. Björnloo, Inger (2008) Det allra viktigaste på olika sätt. 

Sund, Per & Sund, Louise (2017) Hållbar utveckling – ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan.

Tallvid, Martin (2016) Skolan i ett digitaliserad samhälle, Skolverket

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *