Type your search keyword, and press enter

Med blicken mot skolan 2030

Nu börjar ett nytt spännande läsår med fokus på att utforska digitaliseringens möjligheter för att skapa innovativa mötesplatser för lärande och utveckling. Det sker genom att förena värdeskapande lärande med verklig samhällsförankring i uppdrag med aktörer i det omgivande samhället.

Genom värdeskapande lärprocesser, i trygga och kreativa miljöer, ges unga personer möjlighet att förverkliga idéer och utveckla och använda sina kunskaper och förmågor för att tillsammans skapa verkliga lösningar för hållbar utveckling.

”Innovation börjar och slutar med ledarskapet” – Annika Steiber

Följ med på resan!

 

En ny väg till framtiden?

Komplexiteten är stor och speglar den värld vi lever i. Vår roll som lärare är kanske att försöka omfamna det komplexa som resurs för att vidga perspektiven, som en motkraft till förenklade budskap och Twitters inbjudande format för förenklade konkretioner. – Helen Hasslöf

Det är glädjande att så många följer med i utforskandet av Skolverkets nya modul Hållbar utveckling. Att rusta elever med framtidstro och bidra till att utveckla ungas handlingskompetens innebär att vi bland annat behöver stärka deras faktakunskaper, kritiska tänkande och kommunikation samt skapa möjligheter för dem att med engagemang och handlingskraft delta i skapandet av ett hållbart samhälle. Det kan vi göra genom lärande för hållbar utveckling.

I inlägget utgår jag mestadels från texten Representation – Hur ser vi på världen?  som finns i modulens andra del. Den ger ger exempel på hur vi kritiskt kan granska våra val och användning av representation som får betydelse för lärande för hållbar utveckling. Representationer kan antingen förstärka det traditionella tänkandet eller utmana genom nya bilder av världen. I texten presenterar Helen Hasslöf  “vetenskapens viktigaste besked till människan”, vilket innebär att accelererande klimatförändring kommer från mänskliga handlingar. Vi står således, enligt forskare, inför en ny berättelse om vår gemensamma framtid på jorden.

Jag berör också Critical Literacy i inlägget, vilket är ett multidimensionellt sätt att arbeta med språket; således mycket mer än att bara läsa och skriva. En dimension är dock att bli en medveten textläsare genom kritisk analys, vilket känns angeläget att ta upp i sammanhanget. Att använda exempelvis sociala medier i undervisningen ställer krav på läraren att precis som Hesslöf skriver “omfamna det komplexa för att vidga perspektiven som en motkraft till förenklade budskap”.

Perspektiv som utmanar

Hasslöf ställer en väsentlig fråga; hur vi lärare förhåller oss till att skapa förutsättningar för nya synsätt genom undervisningens kunskaper och erfarenheter? Människan skolas in i sitt sätt att tänka om världen så hur kan vi använda teorier och modeller för att vidga perspektiven och tänka på nya sätt? Hasslöf presenterar några perspektiv som kan användas för att kritiskt undersöka hur undervisning ramas in och ges innehåll. Du känner säkerligen igen begreppen Planetära gränser och Antropocen via media. Hasslöf synliggör att vi rör oss över många ämnesgränser när vi berör begreppen i undervisningen, vilket ger fantastiska möjligheter för lärare att arbeta ämnesövergripande;

Om vi arbetar med förståelsen av de planetära gränserna som utgångspunkt, handlar det till exempel om förståelse av samhällsbygget, naturvetenskaplig kunskap, historisk utveckling, maktstrukturer, estetiska och etiska värden, religion och ideologi, freds- och konfliktkunskap, ekonomi och politik. 

I boken Blir världen bättre utgiven av FN:s utvecklingsprogram lyfts representationer kring världens utveckling fram. Den har jag använt för att berika undervisningen med uppdaterad fakta om den globala utvecklingen och de globala utmaningarna. Det är representationer som visar hur det, ur vissa hållbarhetsperspektiv, även sker en positiv utveckling, skriver Hasslöf. Vad vet eleverna om utvecklingen i världen och stämmer deras världsbild med hur verkligheten faktiskt ser ut? I sammanhanget passar det att också lyfta fram Roslings Factfulness som jag använder mig av i undervisningen och har skrivit ett inlägg om; Tillsammans kan vi säkra jordens framtid – välkomna komplexitet och kombinera idéer.

Critical Literacy

Texter representerar olika sätt att se på världen, därför är det viktigt att vi pratar med eleverna om vilka representationer vi väljer att lyfta fram i undervisningen. (När jag skriver texter så menar jag olika typer av texter, exempelvis skriven text, film, bild, podd etc.) Vi kan exempelvis samtala om hur texter påverkar oss, vilka röster som får höras och vilka som tystnar samt vad vi kan använda texterna till. Hasslöf lyfter ytterligare en intressant fråga; huruvida det är enklare och mer bekvämt att betrakta världen genom linjära samband än den dynamiska komplexitet som är den verklighet som möter oss då vi till exempel diskuterar hållbar utveckling? 

En medveten textläsare ska kunna se att texter aldrig är neutrala utan representerar ett visst sätt att se på världen, en röst eller ett intresse, påpekar Bergöö och Jönsson i boken Glädjen i att förstå – språk och textarbete med barn. Texten gör något med dig som läsare, vilket är något  barn och unga behöver få möjlighet att förstå och förhålla sig till. De behöver också få möjlighet att samtala om sina egna tankar på en djupare nivå. “Att läsa världen” är något som Bergöö och Jönsson lyfter fram i sin bok och det sätter innehållsfrågan i fokus samtidigt som barn och ungas röster får höras. Framtidssagor från Trelleborg är ett exempel på hur lärare över ämnesgränserna kan ge barn och unga, från förskolan till gymnasiet, oavsett olikheter, möjligheter att inte bara läsa och skriva om världen utan också samtala, skapa och skriva fram en förändrad värld med stöd av digitala verktyg och sociala medier.

Intressekonflikter som utgångspunkt

Hasslöf presenterar begreppet ekosystemtjänster i texten, vilket lyfter fram det betydelsefulla i att samtala om förhållandet mellan människa, natur och samhälle. Begreppet öppnar alltså upp för att synliggöra intressekonflikter och skapa förutsättningar för elever att hantera komplexa frågor. Claes Malmberg som skriver mer ingående om intressekonflikter (se länk) ger oss rådet att utgå från det konkreta, lokala och aktuella, det som är greppbart för den åldersgrupp man undervisar (Malmberg, 2018). Med intressekonflikter som utgångspunkt kan olika värderingar och maktstrukturer träda fram och då ges elever möjlighet att träna kritiskt tänkande och argumentation. Det är intressant att “fånga lärandet” när elever kritiskt uppmärksammar vilka intressen som får stå tillbaka för andra intressen och hur de söker förklaringar till vad det kan bero på. Exempelvis berörde vi olika intressekonflikter då vi arbetade med två olika Real Case: Sjöstaden 2025 – Hållbar stadsutveckling och Ungdomar är med och skapa en hållbar framtid för Trelleborg. 

I slutet av texten vill Hasslöf att vi ska fundera över vilka förutsättningar vi har för att skapa undervisning som möjliggör för elever att vara kreativa och nytänkande i syfte att utforska och skapa en en ny väg till framtiden. Jag tycker hon ger oss en hint;

Detta är kanske inte en undervisning där effektivitet ses som största ledstjärna. Snarare en undervisning som kräver tid. Kanske krävs det tid för att tänka nytt? Kanske prioritering av denna tid är en förutsättning för nytänkande?

Vad skapar det för tankar hos dig?

Referenser

Bergöö, K. & Jönsson, K. (2012) Glädjen i att förstå – språk- och textarbete med barn.

Hasslöf, Helen (2018) Representationer – Hur ser vi på världen?Modul: Hållbar utveckling, del 2

Ekosystemtjänster i Staden

Malmberg, Claes (2018) Intressekonflikter och handlingskompetens. Modul: Hållbar utveckling, del 1

 

 

Hur förändrar vi bilden av läraryrket?

Nu är jag hemma igen efter händelserika dagar i Stockholm och känner glädje över berikande möten med vänner och kollegor. Jag blev också intervjuad av lärarna Anna och Philip som varje vecka, i sin framgångsrika podcast Anna och Philip lärarpodcast, lyfter fram lärare som förebilder för hur våra skolor kan bli bättre och hur läraryrket kan bli mer attraktivt. Vilken insats de gör! Om det är något vi behöver mer av så är det positiva stärkande berättelser om vad lärare gör bra i skolan. Det ger inspiration, mod och framtidstro!

Jag tror att fler vill bli lärare i takt med att bilden av läraryrket börjar förändras. När lärare vågar träda fram och dela med sig av glädje och stolthet över arbetet tillsammans med barn och unga ger det ringar på vattnet. (I media skildras ofta en alldeles för ensidig “tråkig” bild av yrket.) Vi är nämligen alla på väg mot samma mål. Vi är alla en betydande del av något större.

Jag vill understryka att det professionella lärandet behöver lyftas fram i större utsträckning, vilket handlar om lärares samarbete. Jag tror yrket blir mer attraktivt om lärare ges de bästa förutsättningarna att samarbeta med kollegor i den dagliga praktiken. När lärare samarbetar för att skapa god undervisning för alla istället för att endast fokusera på sin egen undervisning (ensamarbete) minskar arbetsbördan och arbetsglädjen ökar. Framgångsrik undervisning är ingen “one man show”, vilket forskning också visar.

Skola och arbetsliv i samverkan – ett sätt för lärare att berika undervisningen

Jag brinner för att bidra till en skola där alla vill och kan vara medskapande. Där lärare är inspirerade att samarbeta med kollegor för att skapa meningsfull och berikande undervisning som gör skillnad för alla barn och ungas lärande och välbefinnande samt vår gemensamma väg mot en hållbar värld. Möjligheter till tvärfunktionella samarbeten, där olikheter ses som en tillgång, är en viktig pusselbit för att göra yrket mer attraktivt. Det är således viktigt att skapa incitament för handlingar som gynnar samarbete. Det är så klart bra med lärare som utvecklar sin egen undervisning, men ännu bättre med lärare som samarbetar med kollegor för att utveckla all undervisning på skolan. Vi blir helt enkelt skickligare tillsammans! Dessutom tror jag på ökat samarbete mellan skola och arbetsliv. Nätverken som skapas ger elever kunskaper om arbetslivet. Det ger också en tydligare bild av hur kunskaper och förmågor som utvecklas i skolan får betydelse i arbetslivet. Representanter för arbetslivet får inblick i tänkandet hos framtidens medarbetare och entreprenörer, exempelvis att de vill vara en del av något större och påverka samhället i en hållbar riktning.

Kreativa mötesplatser för lärande aspirerar och ger arbetsglädje 

Stockholm levererade! Förutom berikande samtal kring lärande och skolutveckling lockade ett besök på Nobelmuseet, som är en mötesplats som sjuder av liv. Där utforskade jag framtida samarbetsmöjligheter med Real case – värdeskapande lärande för hållbar utveckling  i åtanke. Arbetssättet börjar hitta ut från sin lokala kontext, vilket känns oerhört glädjande. Mitt besök på Nobelmuseet var som en spännande upptäcktsresa där var och en unik berättelse, som förändrat världen, bildade ett mönster som fascinerar. Tre ord framträdde; samarbete, kreativitet (tänja på gränserna) och envishet.

Nobelmuseets satsning på skolan utgår från visionen om att verka för ”mänsklighetens största nytta” (Alfred Nobel), vilket fick mig att tänka på mitt arbetssätt som har samma fokus. Genom meningsfull undervisning i kreativa miljöer ges unga människor möjlighet att ställa frågor, söka kunskap, försöka förstå och slutligen förbättra världen (Nobel Center). I utställningen kan besökaren blicka in i nio kreativa miljöer med koppling till Nobelpristagare förr och i dag. Det framgår tydligt att en uppmuntrande omgivning är avgörande för nyskapande. Tänk om alla barn och unga fick möjlighet att ingå i en lärande gemenskap och utforska världen i kreativa miljöer bortom tänket ett klassrum, ett ämne och en lärare. Det är en inspirerande tanke.

Ytterligare ett inslag som fängslade mig var utställningen Litterär Revolt där jag, bland många fantastiska författare, hittade min favorit. Vilken känsla att just där och då bläddra och läsa i boken Tomas Tranströmer – Samlade dikter 1954- 1996. Det är en bok som jag verkligen slitit ut genom åren. Poesi sägs vara som balsam för själen och det är så sant. Jag njöt av läsningen och stannade vid dikten som betyder mest för mig. Läste, reflekterade och skrev en kommentar på bokmärket som slutligen placerades på sidan 331. Därefter lämnade jag Nobelmuseet och vandrade jag vidare i Gamla stans gränder. I tankarna fanns de unga människor som jag får glädjen att möta och samarbeta med under kommande läsår. När de kommer till skolan möter de “Romanska bågar” på väg in i det kreativa rummet och orden Var stolt över att du är människa! Dikten har hängt bredvid min dörr under många år och symboliserar min ständiga strävan att försöka se valv bakom valv oändligt hos ungdomarna och mig själv. Det är ingen enkel sak, men Tranströmers ord ger kraft och samtidigt tröst; vi blir aldrig färdiga och det är som det skall.

Var stolt över att du är lärare! – Var med och förändra bilden av ett fantastiskt yrke

Stolta lärare och stolta elever är en del av visionen som gäller för samtliga förskolor och skolor i Trelleborgs kommun där jag arbetar. Min uppgift är att kommunicera vår vision och synliga orden i handling. I bifogade filmklipp framträder vår vision om stolta elever; unga människor som tror på sin förmåga, kan samspela med andra, har drömmar, mål och lust till ett livslångt lärande.

När vi lärare blir ett medskapande team och engagerar oss tillsammans i barn och ungas lärande finns inga gränser för vad som är möjligt. Det är då vi gör det omöjliga möjligt. Det magiska ordet är samarbete.

Stockholm levererade som sagt och gav mig en extra kick inför starten nästa vecka. Mitt bästa råd lyder; se människan; valv bakom valv oändligt, samarbeta med dina kollegor och det omgivande samhället och var stolt över att du är lärare! Steg för steg, genom våra olika berättelser, förändrar vi tillsammans bilden av läraryrket så att fler vill stanna kvar i yrket och att fler vill bli lärare.