Genom läscoaching får eleverna fart på läsandet och genom digitala resurser har de alltid tillgång till sin läscoach

Barn och ungas läsutveckling är en viktig samhällsfråga och lämnar ingen oberörd. Digitaliseringens framfart påverkar situationen i stor utsträckning, därför står vi inför frågan: Hur drar vi nytta av digitaliseringens möjligheter för att skapa läsfrämjande miljöer i skolan som ökar läsengagemanget och bidrar till läsutveckling?

Vid läsårsstarten 2015 berättade jag i inlägget Få fart på läsutvecklingen med hjälp av läscoaching och Google Classroom (Lärarförbundets förstelärarblogg) hur jag utvecklat och arbetat med läscoaching i undervisningen. Två år senare har jag ännu mer positivt att säga om konceptet.

Kollaborativt lärande och att ta till vara på digitaliseringens möjligheter

Läscoaching inbjuder till ett kollaborativt lärande där eleverna förväntas ta ett större ansvar för sin läsutveckling och samtidigt bidra till andras läsframgång. En ”win-win” situation eftersom eleverna blir resurser för varandra under processen. Det digitala verktyget blir den stora möjligheten i sammanhanget eftersom eleverna kan få tillgång till läscoaching även om de inte fysiskt träffas i skolan.

Delakulturen förändrar

Först använde jag First Class som digital mötesplats, därefter V-klass och nu Google Classroom. Det sistnämnda alternativet är bäst eftersom delafunktionen ökar tillgängligheten. Eleverna ges således möjlighet att samtala om läsningen när behovet uppstår och är därmed inte styrda av lektionstillfällena i skolan. Dessutom kan de ge varandra respons i exempelvis läsloggar eller läsdagboken under processens gång. Läscoacherna kan själv avtala tider då de vill utbyta läsupplevelser och coacha varandra (de brukar arbeta parvis). Det har visat sig att eleverna lyckas bättre med sina krävande individuella analyser (examination) då de fått möjlighet att arbeta så här under lärandeprocessen.

Läscoaching ökar medvetenheten – Vart vill du?, Var befinner du dig just nu? Vad behöver du göra?

Jag har valt att använda läscoaching för att bidra till ökat läsengagemang och samtidigt skapa förutsättningar för läsutveckling. Det övergripande målet, vilket också är den stora utmaningen, är att få elever att förstå att läsning är något värdefullt i deras liv både i och utanför skolan. Genom läscoaching ska eleverna bli medvetna om att läsningen i allra högsta grad påverkar deras framtidsutsikter. För att synliggöra deras läsframgång har de fört reflektion kring läscoachingen i en individuell digital läsutvecklingsplan. Det går tydligt att följa hur elever ändrar mindset under resans gång.

GROW – modellera i undervisningen

Genom läscoachingen lär sig eleverna att ställa frågor; vad, var, när, hur, vem osv. som leder till att den coachade själv hittar bra lösningar. Vi använder oss av öppna frågor och arbetar utifrån GROW-modellen. Eleverna har också tillgång till olika lässtrategier via vår gemensamma blogg Kreativ design för lärande som de kan hänvisa till under coachingen.

Läraren modellerar processen “live” så att eleverna vet vad som förväntas. Eleverna ska få en bild av hur deras frågor kan omdirigera den coachades tankar, öka ansvaret och skapa handlingskraft (vad och hur ger kraft.) Varför frågan kan de också använda för att utmana. Vidare kan läraren med fördel modellera hur varför -frågan också kan bli fel eftersom den coachade kan gå i försvar. De behöver dessutom få verktyg för att hantera fallgropar, dvs. när dialogen avstannar eftersom den coachade hittar en snabb lösning (det är lätt att säga att man ska förändras, men svårare att genomföra).

Låt eleverna förbereda sig med följdfrågor så att det blir en lärande och berikande stund. Ytterligare en utmaning för eleverna är att ikläda sig rollen som coach om de själv inte har så stort läsintresse. Jag får då ett perfekt tillfälle att samtala med eleverna om självledarskap och hur vi kan bli läsförebilder för varandra. Många gånger handlar det om att bryta ett mönster, undanröja hinder och att bygga upp en strukturerande och stimulerande miljö där de känner läsgemenskap.Tänk långsiktigt och upprepa coachingen flera gånger. Det vi ägnar oss blir vi också bra på!

Under tiden eleverna coachar varandra kan jag följa och stödja processen. Eleverna har inflytande, känner delaktighet och kan påverka sin läsframgång samtidigt som de bidrar till att fler lyckas med läsutmaningarna. Läscoachingen har hjälpt elever som helt tappat läsmotivationen, men också elever som läser regelbundet. Det är upp till den coachade själv att, genom öppna frågor, hitta effektiva lösningar. Det har också varit bra för elever som inte tidigare upptäckt att de fastnat i en negativ spiral. Var uthållig! Rom byggdes inte på en dag. Det tar tid att förändras och att lära sig att leda sig själv.

Läscoaching bygger på följande formativa strategier: (inspiration av Dylan Wiliams nyckelstrategier)

  • Varje elev har ett tydligt läsutvecklingsmål.
  • Eleverna ges möjlighet att delta i effektiva digitala och traditionella samtal som synliggör läsningens betydelse och bidrar till ökad läsförståelse.
  • Eleverna ges kontinuerlig respons som leder eleven vidare till nästa delmål i läsutvecklingen.
  • Eleverna aktiveras som lärresurser för varandra.
  • Eleverna aktiveras som ägare av sin egen läsutveckling.