Elever engagerar sig i viktig samhällsfråga och får hederspris

Mot (nät)hat, För medmänsklighet

Internet är en självklar del av våra liv och öppnar upp för en oändlig värld av möjligheter, men också utmaningar. Ett av skolans många uppdrag är att stärka elevernas digitala kompetens, vilket bland annat innebär att förstå digitaliseringens påverkan på individ och samhälle; dess möjligheter och begränsningar. Således är barn och ungdomars säkerhet på nätet en prioriterad fråga, likaså att värna det demokratiska samtalet. Näthat, vilket är ett växande demokratiproblem, måste förebyggas och motverkas. Genom att arbeta med aktuella och komplexa samhällsproblem i undervisningen kan vi bidra till att förändra attityder och att skapa en tryggare plats på internet för alla barn och ungdomar.

Social hållbarhet – Samverkan mellan skola och det omgivande samhället

Genom uppdraget Mot (nät)hat, För medmänsklighet fick eleverna lära sig om social hållbarhet och öka sin kunskap kring mänskliga rättigheter och skyldigheter på nätet samtidigt som centrala förmågor inom svenskämnet stärktes, bland annat språk-, läs- och skrivkompetensen. Vidare utvecklades andra förmågor som behövs för att leva och verka i en dynamisk värld; samarbete, kommunikation, kritiskt tänkande med mera. Eleverna bidrog till att förbereda inför ett författarbesök och inför ett brev som skulle skickas till Emerichfonden. Fonden belönar skolor som på ett framgångsrikt sätt arbetar mot våld, mobbning, hat och främlingsfientlighet och som dessutom skapar ett mer medmänskligt klimat på skolan.

Höga förväntningar och olikheter som resurs

I startfasen lyfte vi fram gemensamma riktlinjer för läraktiviteterna, vilket är ett bra sätt att få eleverna att “äga” och ta ansvar för både process och resultat. En tillgänglig undervisning bygger på att olikheter är en tillgång och att alla elever utmanas och är medskapande under hela lärandeprocessen. Dessutom ska de ges möjlighet att bidra till varandras lärande och designa egna lärvägar. Dock har läraren det övergripande ansvaret att leda, utmana, stimulera och stödja lärandet. Ytterligare ett viktigt perspektiv är att eleverna ges möjlighet att använda hela sin språkliga repertoar och sina tidigare kunskaper.

Barnkonventionen och skolans likabehandlingsplan i undervisningen

Vi fördjupade oss i ämnet genom att dels utgå från Barnkonventionen och skolans likabehandlingsplan, dels elevernas egna erfarenheter och frågor och dels digitala artiklar och filmklipp på Youtube. Vi läste om barn och ungdomar som delade med sig av hur det är att bli utsatt för näthat, vilket berörde eleverna och framkallade eftertänksamma dialoger och frågor. Några berättade bland annat om egna upplevelser av mobbning, vilket gjorde “ont” att ta del av.

Vidare utforskades skrivandets hantverk genom att skriva en gemensam modelltext (brev) för att så småningom skriva egna texter. En annan aktivitet var att i mindre team utforska hur olika organisationer arbetar för att motverka näthat och sedan presentera det för varandra med hjälp av digitala verktyg. Tillgången till digital teknik och internet underlättade vårt arbete, likaså att använda källkritiska strategier.

Verkligheten möter det fiktiva

Parallellt som vi undersökte “verkligheten” fördjupade vi oss i den fiktiva världen. Vi läste och samtalade om innehållet och våra läsupplevelser av den skönlitterära boken “Gilla hata horan” av Johanna Nilsson. Eleverna skrev digitala läsloggar och arbetade parvis med läscoaching för att bibehålla och stärka läsmotivationen. Läsloggarnas innehåll skulle användas i samband med  Johanna Nilssons inplanerade författarbesök på skolan. Det visade sig dels i läsloggarna och dels under samtalen, inte helt förvånande, att alla elever kunde relatera till mobbning/näthat på något sätt och hade mycket att uttrycka. Boken, som kom till genom ett samarbete mellan författaren och stiftelsen Friends, syftar till att du som läser ska bli berörd, upprörd och inspirerad till att stå upp mot kränkningar och skitsnack. Om det sker på Facebook, skoltoaletten, i omklädningsrummet eller via mobilen gör ingen skillnad för den utsatte. Genom att stå upp mot mobbning kan du förändra en annan människas liv (ur lärarhandledningen).

Att ta in omvärlden i undervisningen skapar nya lärandeupplevelser

I läsloggarna gick det att följa hur eleverna använde lässtrategier för att optimera förståelsen samtidigt som de reflekterade kring nya idéer för att motverka näthat. Den empatiska träningen lyste genom. De fick kritiskt analysera och finna strategier för att bidra till ett tryggt klimat på nätet. Vi byggde således upp underlag för att engagera oss “på riktigt” i frågan genom att skriva och dela med oss till verkliga läsare. När eleverna fick arbeta på ett kreativt sätt med omvärlden i undervisningen blev skolarbetet mer meningsfullt. Det gav nya insikter och verktyg så att de själva, på olika sätt, nu och framåt, kan engagera sig i viktiga samhällsfrågor.

Tyvärr ställdes författarbesöket in i sista stund, eftersom Johanna blev sjuk. Det skapade stor besvikelse hos eleverna troligtvis för att det är speciellt med författarbesök och givetvis eftersom de hade läst engagerat och arbetat ihärdigt för att få till rika dialoger med författaren under besöket. Plan B fick ersätta plan A. Istället för att träffa författaren nyttjade vi digitaliseringens möjligheter och skrev brev till henne. Det var tråkigt att eleverna inte fick uppleva besöket, men de fick lära sig att hantera hinder som uppstår på vägen och därmed hitta en ny lösning på situationen. Vad vi inte visste då var att det inom kort skulle komma en mycket trevlig nyhet…

Demokratisk arbetsprocess ledde till hederspris och en spännande resa till Stockholm

Undervisningen, som bedrevs i demokratiska arbetsformer, bidrog till att eleverna samarbetade och tog ett gemensamt ansvar, deltog aktivt och förhöll sig kritiskt till information på nätet. Vidare bidrog den till att lyfta fram och problematisera olika åsikter och värderingar, värna det demokratiska samtalet och stärka språkutvecklingen. När dessutom Emerichfonden uppmärksammade arbetet med ett hederspris blev lyckan stor. Besvikelsen över det uteblivna författarbesöket kanske fanns kvar, men glädjen över hederspriset var större. Jag och en av eleverna, tillsammans med rektor, fick åka upp till ceremonin på Fryshuset i Stockholm och ta emot priset av Mark Levengood. Det var stort! När skolarbete är på riktigt blir det viktigt för eleverna!

Bilder och information Emerichfonden