En bok som rektor och lärare kan läsa och samtala om

När jag läste Malin Frykmans bok Skolledare i en digitaliserad värld – att leda lärande funderade jag mycket över bokens läsare. Även om boken vid första anblick, tycks rikta sig till skolledare, är det också en aktuell bok för lärare. En bok som lärare och rektor kan läsa tillsammans och samtala om i skolans digitala läranderum (bygga upp en dela-kultur med digitala mötesplatser). Om digitaliseringen verkligen ska få fart och bli likvärdig på hela skolan behöver rektor öppna upp för ett nära samarbete med lärare i digitala lärmiljöer. Frykman skriver att skolledaren är en av de största framgångsfaktorerna för att digitalisera skolan. Det visar också forskningen. Vilket fantastiskt spännande uppdrag, tänker jag! Det är ditt förhållningssätt till digitaliseringen och din förmåga att organisera för en digitaliserad värld som avgör hur väl din skola lyckas.

Behovet av en ny skolkultur och ett förändrat ledarskap

Ett vanligt missförstånd, som jag märkt när jag handleder lärare, är att det blir för stort fokus på tekniken och för lite fokus på kärnan; det vill säga kultur och ledarskap. Allt som går att digitalisera kommer att digitaliseras, men vad betyder det för skolan i ett längre perspektiv? Digitaliseringen är inget sidospår, precis som Frykman skriver, utan en avgörande del för att alla elever ska lära, utvecklas och nå sin fulla potential. Skolan måste förändras i grunden och resan har bara börjat… Digitalisering handlar väldigt lite om teknik, menar Frykman. Det handlar om att leda pedagogisk verksamhet mot skolans uppdrag i styrdokumenten. Kort sagt betyder det att framtidens skola kännetecknas av en ny skolkultur, dynamiska lärmiljöer som inbjuder till kreativitet samt ett förändrat ledarskap och elevfokus.

Pedagogisk idé + teknologi

För att lyckas väl med digitaliseringen behövs en gemensam vision; en pedagogisk idé som alla står bakom (som också matchar Skolverkets nationella vision för digitalisering). I boken framgår hur viktigt det är att förändra arbetssätt för att nyttja digitaliseringens möjligheter optimalt; ni kan inte möta morgondagens didaktiska utmaningar med gårdagens pedagogik utan måste hitta nya former för att utveckla och organisera undervisningen. Boken är som sagt riktad till skolledare, men också viktig för lärare, som behöver veta vad som förväntas av oss alla i en digitaliserad värld. Varje skola är unik, därför är det viktigt att processen designas utifrån den specifika skolans förutsättningar och behov. Digitaliseringen ska alltså vävas in i skolans systematiska kvalitetsarbete.

Kollegialt lärande

Ytterligare en viktig aspekt är det kollegiala lärandet; motorn i lärares kompetensutveckling. Eftersom digitaliseringsprocessen av skolväsendet är en komplex process behöver vi tänka innovativt och våga utmana invanda föreställningar som begränsar och i viss mån hindrar processen från att utvecklas. Eftersom forskningen, gällande hur en digitaliserad undervisning ska utveckla elevers lärande, är begränsad är den beprövade erfarenheten guld värd. Vi behöver således arbeta tillsammans för att designa utbildning och undervisning som fungerar i sin samtid och dessutom som är hållbar i en dynamisk framtid. Genom beprövad erfarenhet kan vi bygga hållbara broar mellan teori och praktik; dvs. skolan och forskningen. Vi kan inte, som Frykman lyfter fram, vänta fem år på att en forskningsstudie ska tala om för oss vad som är ”rätt”. Vidare skriver hon i boken att kompetensutvecklingen är den tyngsta framgångsfaktorn i arbetet med digitaliseringen. Frågan är i vilken utsträckning detta möjliggörs i skolorna samt om det sker systematiskt? Vi behöver ge tid för alla lärare att vidareutvecklas; tid för att nätverka och designa utbildning tillsammans systematiskt under lång tid.

Digitala förebilder och samverkan skola omvärld behövs

I boken finns en förklaring till vilken undervisningskompetens som behövs för att leva upp till nationella IT-strategins vision. Frykman påpekar dock att de fyra kompetensområden som presenteras är en förenkling av något som är oerhört komplext. Det komplexa i skolvärlden handlar bland annat om den traditionella skolkulturen och ledarskapet som måste utmanas och förändras. Dessutom handlar det om att gå från ord till handling. Rätt person på rätt plats har nog aldrig varit mer aktuellt! Vi behöver en skolkultur där ledare visar vägen och skapar möjligheter för alla att vara delaktiga och medskapande i kreativa tillgängliga lärmiljöer. Det ska synas i praktiken och vara transparent. Vi måste således samverka och samarbeta med olika aktörer både i och utanför skolan i större utsträckning och våga tänka och agera annorlunda. Skolans utmaning är att hantera förändring; dess möjligheter och utmaningar. En annan utmaning är att vi måste rusta elever väl för en ständigt föränderlig samtid och framtid, vilket kräver att vi är goda omvärldsbevakare. En framgångsfaktor är att lyssna in samhället och världen omkring och bygga nätverk med näringslivet och samhällslivet. Sikta på tvärvetenskaplig samverkan; förena konst och vetenskap. Höj blicken, sikta framåt och tänk långsiktigt och hållbart. Det som blir skillnaden som gör skillnad är mod, innovation och uthållighet.

Ett nytt arbetssätt där elever är medskapare

Till sist har jag sparat det bästa och det är elevernas möjlighet till lärande i kreativa tillgängliga lärmiljöer där det förväntas innovation av alla; både elever och lärare. Vi behöver tänka nytt gällande elevernas möjligheter till delaktighet och medskapande. Frykman nämner det kort på sidan 101 i boken; /…/deras delaktighet och inflytande i processerna är avgörande för hur bra det blir. /…/ Barn och elevers kompetenser och framtidsmöjligheter är vårt riktmärke. Hon ger exempel på hur vi kan arbeta med elevfokusgrupper för att involvera eleverna. Det är en bra sak, men än bättre blir det om alla elever engageras i planering, genomförande och utvärdering av undervisning. När barn och elever blir sedda, bekräftade och får vara med och påverka sin utbildning och framtidsutsikter växer de som människor, får en positiv framtidstro och blir mer engagerade i skolarbetet. Genom att utnyttja digitaliseringen möjligheter kan vi skapa kreativa tillgängliga lärmiljöer, överträffa barnens och elevernas förväntningar, rusta dem väl för en ständigt föränderlig värld och bidra till hållbar utveckling.

Boken är, som Frykman utlovar, en konkret bok med information som kan vägleda utan att ge alla svar. Hur mycket den ger är upp till dess läsare. Det blir vad man gör det till!

Digitaliseringen av skolan handlar inte om teknik. Det handlar om våra barn och ungdomars rätt till en likvärdig utbildning och ett gott liv (Malin Frykman, föreläsning SETT 2017).