Från elev till medskapare

I del tre Mottagande av kunskap och deltagande i förändring,  i Skolverkets modul Hållbar utveckling, uppmuntras vi att undersöka elevernas uppfattningar om att arbeta med hållbar utveckling och använda det som grund för att utveckla undervisningen. I artikeln Att intervjua elever av Claes Malmberg ges konkreta frågor samt idéer om intervjuns genomförande. Malmberg betonar vikten av att elevens egen röst verkligen kommer fram under samtalet och inte de svar som eleven tror att läraren vill höra. Han nämner att skolans frågor många gånger används för kunskapskontroll, vilket detta samtal inte syftar till.

Jag brukar fånga in mina elevers tankar i samband med varje nytt Real Case, vilket öppnar upp för eleverna att vara medskapare genom hela lärandeprocessen. Deras tankar och erfarenheter av att arbeta med komplexa samhällsfrågor framträder samtidigt som deras åsikter kring undervisningens genomförande tas till vara. Tanken är att få in elevernas livsvärldar, kunskaper och erfarenheter i relation till hållbar utveckling i undervisningen.

I mindre grupper samtalar vi bland annat om relationen mellan skola och samhälle; var kunskaperna de tillägnar sig är användbara. Syftet är att de ska få syn på att det inte handlar om “skolinnehåll” utan ett innehåll som berör verkliga komplexa samhällsutmaningar. I sammanhanget är det bra att ta reda på vilka erfarenheter de har av att arbeta på det sättet och hur de ser på att arbeta tillsammans med andra i grupp och att samverka med det omgivande samhället. Tycker exempelvis eleverna att det är viktigt att påverka och att ägna sig åt värdeskapande handlingar? Hur ser eleverna på frågor som inte mynnar ut i rätt eller fel svar? Således frågor som man måste ta ställning till. Vilka erfarenheter har de av kritisk granskning? Sund och Sund (2017) skriver att lärare som låter elever bearbeta verklighetsanknutna frågor i samhället meddelar följemeningen att detta slags arbete pågår inom hela samhället. En grundtanke i lärande för hållbar utveckling är samspelet mellan ett viktigt och aktuellt ämnesinnehåll och övningen av olika förmågor.

Jag samtalar också med eleverna om rollen som medskapande; att de förväntas ta en aktiv del i utvecklingen av sin egen utbildning och det samhälle de lever i. I sammanhanget fångar jag in deras tankar kring att ta ansvar, agera, förändra och få sin röst hörd, det vill säga tilltron till den egna förmågan och den egna betydelsen. I samtalet vill jag få fram deras tankar om att delta i en demokratisk undervisning som är processinriktad.

Malmberg lyfter en intressant utmaning, vilket är att engagera elever så att ansvaret för den gemensamma kunskapsbildningen delas av dem själva och läraren, istället för att läraren ensam har hela ansvaret. När mina elever arbetar med Real Case sker det i grupp och poängen är att de ska, vilket Malmberg skriver, bidra till en lösning av ett problem snarare än att visa upp vad de själva kan. På sidan 5 och 6 i texten Mottagande av kunskaper och deltagande i förändring ges förslag på hur grupparbete kan planeras för att fungera väl. Till exempel ska uppdraget ha tydliga mål och vara tidsbegränsat så att eleverna kan strukturera arbetet. Det är också viktigt att eleverna ges möjlighet att träna på att arbeta tillsammans genom att få ta ett gemensamt ansvar. Fundera gärna över vilka aspekter du anser avgörande när du designar uppgifter som eleverna ska lösa i grupp. Lärande för hållbar utveckling handlar om att lärare och elever delar ansvaret för att undervisningen ska bli meningsfull. Det är således ett förhållningssätt som betonar lärandet som en inre process skriver Sund och Sund (2017).

Referenser

Malmberg, C (2018) Mottagande av kunskap och deltagande i förändring. Modul: Hållbar utveckling. Lärportalen. Skolverket.

Malmberg, C (2018) Att intervjua elever. Modul: Hållbar utveckling. Lärportalen. Skolverket.

Sund, P. & Sund, L (2017) Hållbar utveckling – Ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan. Liber

Bild: Pixaby

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *