Det här inlägget handlar om hur lärare kan engagera pojkar i frågor som rör hållbar utveckling. Resultatet från Skolinspektionens granskning av 30 grundskolors arbete med hållbar utveckling (2023) pekar på att det finns könsbundna skillnader i elevernas engagemang för hållbar utveckling. Det har även bekräftats i forskningssammanhang – se Skolinspektionens granskning Skolors arbete med lärande för hållbar utveckling – Att ge elever handlingskompetens för de stora utmaningarna och Skolverkets artikel som presenterar resultat av forskning Pojkar är mindre medvetna om hållbarhet än flickor. I Skolinspektionens granskning delger lärare att de generellt uppfattar att pojkar visar mindre intresse och kunskap för hållbar utveckling än flickor och att de även kan se ett ”uttalat avståndstagande till åtgärder för hållbar utveckling eller till miljörörelser.” (s. 42). En forskningsstudie bekräftar även detta och visar att skillnaderna är störst inom den ekologiska dimensionen och den sociala dimensionen av hållbar utveckling (Skolforskningsinstitutet. Undervisning för hållbar utveckling – en longitudinell implementeringsstudie). När forskarna dessutom jämförde resultaten för olika åldrar såg de att skillnaden mellan könen är större för de äldre eleverna än för de yngre. Såväl i Skolinspektionens granskning som i forskning framgår att det kan finnas en tendens att lärare huvudsakligen arbetar inom den normerande traditionen – klassisk miljöundervisning – istället för att designa en utbildning som genomsyras av lärande för hållbar utveckling med fokus på att utveckla elevernas handlingskompetens. Handlingskompetens innebär bland annat att eleverna tillgodogör sig kunskaper och kan kritisk värdera olika alternativa perspektiv, vilket gör att de kan ”välja sin väg mot en mer hållbar framtid, både som enskild individ och som samhällsmedborgare” (Sund. P & Sund, L (2017) Hållbar utveckling – ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan. s. 28). Det är således viktigt att visa för elever att ”komplexiteten i dagens hållbarhetsfrågor är så stor att det inte går att undervisa om färdiga lösningar på problem där svaret på frågan ser olika ut beroende på sammanhang och intressen” (Läs Skolforskningsinstitutet. Undervisning för hållbar utveckling – en longitudinell implementeringsstudie). I ett sådant helhetsinriktat undervisningsperspektiv behöver lärare arbeta över ämnesgränserna med eleverna som medskapare.
Så hur kan lärare arbeta i skolan för att engagera fler pojkar i frågor som rör hållbar utveckling? Ett perspektiv, vilket lyfts fram i forskning, är att arbeta med genusmönster och undersöka om könsroller kan verka begränsade för att pojkarna ska utveckla engagemang för hållbarhetsfrågor, dels lyfts betydelsen av att se över undervisningens innehåll. Är undervisningen öppen för olika perspektiv på hållbarhetsfrågor och finns det utrymme för att diskutera värderingar och olika intressekonflikter? Ett annat perspektiv som är intressant att lyfta fram i sammanhanget är huruvida det finns en pluralistisk syn på de undervisningsmetoder som används i undervisningen. Är undervisningen begränsad till ett traditionellt arbetssätt där lärare överför information till eleverna via genomgångar, instuderingsfrågor och återkommande prov eller är undervisningen varierande och öppnar för såväl teoretiska som praktiska inslag och ett reellt medskapande? I boken Hur gör vi med pojkarna? Om didaktikens betydelse för en likvärdig skola lyfts bland annat betydelsen av att lärare erbjuder pojkar en undervisning som har praktiska inslag och möjlighet att arbeta tillsammans med andra. Inom undervisning som genomsyras av lärande för hållbar utveckling arbetar lärare med många olika metoder tillsammans med eleverna som medskapare. Detta är, till skillnad mot många traditionella arbetssätt, (där elever ofta lämnas ensamma med sitt lärande till exempel genom kort genomgång, arbeta självständigt med olika uppgifter, följt av prov) ett bra sätt att fånga pojkars nyfikenhet och intresse för att engagera sig i hållbarhetsfrågor i undervisningen. Med det sagt vill jag inte förkasta traditionella arbetsmetoder. Vissa metoder kan fungera i rätt sammanhang och i synnerhet om de kombineras med andra metoder som möjliggör elevernas medskapande och samarbete mellan elever.
Här följer ett exempel där undervisningen i svenska inriktas mot att få pojkar i gymnasieskolan mer engagerade i frågor som rör hållbar utveckling. Det är, vilket framgår i både Skolinspektionens granskning och i annan forskning, en komplex, men angelägen utmaning för lärare. Pojkars engagemang i olika hållbarhetsfrågor som knyts till samtliga dimensioner av hållbar utveckling behövs i samskapandet av en hållbar framtid.
Pojkar på bygg- och anläggningsprogrammet engagerade sig under andra året på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg i en undervisning som genomsyrades av lärande för hållbar utveckling. Läsåret startade med projektet ”I Kim Walls fotspår – unga reportrar för en hållbar framtid” (Läs mer om projektet i boken ”Innovativ design för lärande” av Maria Glawe och Staffan Selander) där eleverna fick gå i journalistens fotspår och undersöka hållbarhetsfrågor inom byggindustrin och skapa egna reportage. För samtliga pojkar var det första gången de arbetade med reportage där det ingick att genomföra ett eget hållbarhetsreportage. De flesta valde därför att genomföra intervjuer med föräldrar verksamma inom byggindustrin eller med lärare på bygg- och anläggningsprogrammet på skolan. Dock var det några elever som antog utmaningen att ta ut svängarna lite mer och intervjuade byggnadsarbetare i lokala stadsutvecklingsprojekt. I uppgiften fanns flera möjligheter/vägar till målet. Eleverna fick välja det som kändes bäst med uppmaningen; ta gärna ut svängarna och utmana dig själv. Skolarbetet signalerade till eleverna att det inte rörde sig om en isolerad skoluppgift utan om betydelsefulla hållbarhetsfrågor som kopplas till deras framtida yrke och till det livslånga lärandet som pågår överallt inom samhällets alla områden. Det rörde sig således om en verklig uppgift som var knuten till både ämnesstudier i svenska, programinriktade mål och läroplanens övergripande mål. I examensmålen för bygg- och anläggningsprogrammet står det bland annat att utbildningen ska ge eleverna elever ”kunskaper om ett rationellt, säkert och miljömässigt hållbart byggande” och i de övergripande målen för utbildning i gymnasiet står det bland annat att ”utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet.” Det står också att ”undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna.” I utbildningen i svenska ska de bland annat ges möjlighet att utveckla förmågan att kommunicera samt läsa och arbeta med olika typer av texter. Texterna ska ”utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. […] Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.”
Vi tog avstamp i det lokala perspektivet och i det som var bekant för eleverna samtidigt som de fick möjligheten att utforska ett relevant och aktuellt hållbarhetsområde inom deras framtida yrke, dvs. cirkulärt byggande. Startskottet gick med en ”galen jävla idé – världens mest klimatsmarta restaurangbyggnad som byggs i Skegrie”. Vad visste eleverna om det unika byggprojektet på landsbygden och hur mycket visste de tillsammans om cirkuläritet inom byggindustrin? Vad ville de lära sig mer om för att bli mer kunniga i hållbar utveckling inom byggsektorn? Var det en viktig fråga för pojkarna? Ett spännande, utforskande och lärorikt äventyr inleddes. Kopplingen till deras framtida yrke var nyckeln till att väcka deras intresse för hållbar utveckling. Vi pratade inledningsvis om framtidsutsikter och vilka möjligheter det finns att engagera sig i hållbarhetsarbetet inom byggindustrin. Fokus på växthusrestaurangen i Skegrie fick hjulet att börja snurra…
Redan i starten körde flera pojkar i diket och jag som lärare stod inför en utmaning. Det var på grund av den krävande läsprocessen som tog vid efter att de hade tittat på Youtube-klipp om ”en galen jävla idé”. Redan inledningsvis uppstod således en kritisk punkt som lärare inte får låta passera. (Dock är det svårt att hantera utan att tappa elevernas intresse.) Det var uppenbart att det fanns ett läsmotstånd när det gäller att ta sig igenom längre faktabaserade texter. Läsgnistan tändes när vi samtalade om varför kunskapen om cirkulärt byggande är så avgörande för att ge sig ut i samhället och göra intervjuer. Tänk om någon inte känner till de centrala begreppen – då behöver ni visa att ni är pålästa kring återbruk, återvinning, avfallshantering… Att vara påläst blev en drivande faktor för att engagera sig i läsningen. Det finns väl inget som motiverar oss så mycket som att faktiskt behöva kunskapen. Faktakunskaperna blev således nyckeln för att ta nästa kliv – ut i samhället och genomföra en intervju för första gången. Förutom att vara påläst, fanns ytterligare ett uttalat syfte med att ta sig igenom de långa krävande faktatexterna och det var att kunna referera till minst två av källorna i reportaget. Genom att läsa, granska och samtala utifrån olika artiklar inom området fick eleverna möjlighet att reflektera över hur byggbranchen kan bli mer hållbar och varför det är så viktigt. Det väcktes bland annat starka reaktioner kring hur mycket utsläpp byggsektorn står för. Texterna (som valdes av läraren) öppnade bland annat för att samtala om intressekonflikter. Det här är ett viktigt inslag i undervisningen som går rakt emot det rätta svarets pedagogik. Texterna öppnar för olika perspektiv som eleverna får möjlighet att resonera kring. ”Intressekonflikter, som utgångspunkt för skolarbete, är en näringsrik mylla för medborgerlig bildning där elever kan träna och utveckla demokratisk handlingskompetens” (Malmberg, C. (2016) Intressekonflikter och handlingskompetens. Ingår i Skolverkets modul Hållbar utveckling. Del 1: Didaktiska perspektiv på hållbar utveckling. s. 4).
Genom att ge sig ut i det omgivande samhället fick eleverna testa sina nyvunna kunskaper i ett meningsfullt sammanhang med möjlighet att utveckla olika förmågor. De förväntades till exempel att planera, förbereda sig väl, ta kontakt med intervjupersonen, formulera frågor, ta sig till platsen, dokumentera intervjun, hålla tider, känna in miljön med alla sina sinnen, ta bilder och mycket mer… Det skulle visa sig längre fram om de hade slarvat med förarbetet. Att genomföra ett hållbarhetsreportage efter konstens alla regler var för pojkarna som att lägga ett stort pussel som bland annat fick fart på deras problemlösningsförmåga. Det blev så klart viktigt för läraren att resa byggnadsställningen och inte montera ner för tidigt. I en sådan här undervisning leder läraren undervisningen orubbligt framåt med en uppmuntrande och stödjande närvaro. Eleverna hade också stor hjälp av varandra under processen. De pratade om allt från hur man kan formulera bra intervjufrågor till att spåra tecken på lärande inom cirkulärt byggande. Det blev också fokus på att följa och reflektera över sin egen lärandeprocess. Eleverna peppade varandra för att hålla i och hitta bra strategier om de skulle köra i diket igen. Vi kan nog föreställa oss hur det känns att lägga ett 1000-bitars pussel och bitarna inte verkar passa ihop… För somliga elever var det inte tal om 1000 bitar – det kändes nog som att lägga ett 10 000-bitars pussel… Det är den komplexiteten vi lärare behöver vara skickliga på att hantera och det är ingen enkel sak. Det ämnesövergripande samarbetet är därför guld värt för att lärare ska lyckas med en undervisning som genomsyras av hållbar utveckling. Flera lärares kompetenser och ämnesområden som berikar ömsesidigt lyfter undervisningen och därmed elevernas lärande och i förlängningen hela verksamheten.
Genom att låta pojkarna närma sig hållbarhetsfrågorna utifrån deras yrkesval och genom att undervisningen designas med såväl teoretiska som praktiska inslag väcks nyfikenhet och engagemang för hållbarhetsfrågor. Ett viktigt inslag är också att öppna för olika perspektiv i undervisningen där det finns möjlighet att samtala om olika alternativ och intressekonflikter. Att dessutom inte bara läsa om cirkulärt byggande utan faktiskt också få undersöka själv, kritiskt granska och skapa utifrån den nyvunna kunskapen är motiverande för pojkarna och bidrar till att väcka engagemang. Föreställ er känslan när alla pusselbitar slutligen faller på plats. Då lär sig pojkarna för livet och för en hållbar framtid.