Kuststad 2025 – Unga arkitekter i skolan

Framtidens Trelleborg –  Hur vill ungdomar att deras stad ska utvecklas för att bli hållbar och inkluderande? Hur vill de bo och jobba i framtiden? Vilka aktiviteter ska finnas för medborgarna och vilka mötesplatser?

I arkitekttävlingen, som Skola Arbetsliv och Kuststad 2025 genomförde våren 2017, tillsammans med barn och ungdomar i Trelleborgs förskolor och skolor, deltog mina elever som läser svenska och svenska som andraspråk. Eleverna, som läser på olika gymnasieprogram; yrkesprogram, studieförberedande program och introduktionsprogram bl.a. språkintroduktion fick komma på idéer och delge tankar kring hur framtidens Trelleborg ska se ut; en inkluderande hållbar kuststad som ska locka många. Genom arbetsprocessen, som resulterade i miljöpoesi, berikades bland annat elevernas språkliga och kreativa kompetens, samtidigt som de bidrog till utställningen Sjöstaden 2025. 

Elever som medskapande aktörer i utbildning och samhällsförändring

Designprocessen startade med frågan; för vem är den här kunskapen viktig? (värdeskapande lärande) I detta sammanhang blir det synligt för eleverna var skolans kunskaper är användbara. Det handlar om så mycket mer än ett skolinnehåll som ska testas via ett prov. Deras tankar om Trelleborg just nu och framåt på väg mot en hållbar stad lyftes fram i dialogsamtal. Därefter utforskade eleverna kunskapskraven, innehåll och begrepp för att förstå vad som ska läras och utvecklas. Att ge eleverna inflytande redan i planeringsstadiet ställer krav på lärarens kunskaper i ämnet och ledarskapsförmågan. Eleverna fick genom inflytande i aktiviteterna syn på lärandeprocessen och vilken betydelse deras egen kunskapsutveckling får i ett större perspektiv. Eller som en elev uttryckte det; “nu förstår jag varför jag ska engagera mig och ta ansvar för mina uppgifter. Jag förstår också varför mina språkkunskaper är viktiga och hur de kan utvecklas.” Ytterligare en intressant iakttagelse från en elev är följande; “Själva skolarbetet blir roligare. Det ställs högre krav eftersom att sakerna kommer ut på riktigt det känns mer som på riktigt och det känns inte längre som om man skriver en dikt och sen hamnar den bara i en hög”. Skolarbete som är “på riktigt” gör inte bara eleverna mer motiverade och engagerade utan får också eleverna att utmana sig själv och att anstränga sig för att utvecklas och nå ett så bra resultat som möjligt.

Elevernas viktiga frågor om deras egen stad fick genom kritisk reflektion således “blomma ut” i poesi. En språkutvecklande process där elever med olika behov och språkkunskaper deltog på lika villkor.  Vårt exempel, som skildrar inkluderande undervisning, ger inblick i hur framtidens hållbara undervisning skulle kunna växa fram, det vill säga att barn och elever får större inflytande i arbete och lärande och utvecklar viktiga framtidskompetenser samtidigt som de bidrar till hållbar utveckling och arbetet med Agenda 2030. Genom att koppla samman omvärlden och utbildningen i “skarpa” uppdrag får eleverna, genom undervisningen, kunskap om hur olika funktioner i samhället och olika livsstilar kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. De får också syn på hur individuell och kollektiv handlingskompetens stärks och utvecklas. Vi, lärare behöver vidga och vrida på perspektivet, som Inger Björneloo förmedlar i sin avhandling Innebörder av hållbar utveckling/…/ “undervisa om ansvar för världen istället för kunskap om den”. Med det menas, så klart, att kunskaper om också är viktigt. Att ta ansvar förutsätter att du har kunskaper om; därför är det klokt att låta elever använda sina kunskaper i aktiv handling;  i “skarpa” meningsfulla uppdrag.

Socialt- och digitalt lärande fördjupar

Med hjälp av samarbete mellan elever och aktörer utanför skolan, digitala verktyg och olika medier utforskades miljöpoesi och exempel på hållbara städer. Texter, bilder, fotografier och filmklipp fungerade som stöd för att komma igång med idéer. Tvåspråkiga elever uppmuntrades och fick stöd i att använda sitt modersmål under skapandeprocessen, vilket ledde till stor nyfikenhet och glädje bland eleverna. En trygghet för mig var att jag i förväg kontaktat studiehandledare och modersmålslärare, som via vår digitala plattform, var beredda att stötta upp skapandeprocessen vid behov. I vår digitala plattform samlades användbar information som skulle gynna alla i det fortsatta arbetet med att skildra framtidens Trelleborg. Det resulterade i en kollektiv insamling av stoff som underlättade det individuella tankearbetet framåt (sharing is caring). Elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper kring diktskrivande kompletterade stoffet och fungerade som modelltexter, vilket gjorde processen mer framgångsrik. Elevernas erfarenheter av att tidigare ha medverkat i tävlingen Jag skriver i dina ord var en tillgång i undervisningen.

Dynamiska lärmiljöer och flera vägar mot mål

Under fördjupningen befann sig eleverna i olika lärmiljöer både i och utanför skolan. Processen gick att följa i realtid via vår gemensamma digitala plattform Google Classroom och via vår blogg Kreativ design för lärande. En styrka i värdeskapande lärande är att det krävs mindre “kontroll” av läraren eftersom eleverna är motiverade och engagerade samt känner ett delat ansvar för uppdraget. Dessutom bygger konceptet på att eleverna lär sig olika sätt att arbeta och att använda strategier som undanröjer hinder. Det innebär inte att läraren abdikerar, tvärtom, lärarens närvaro och handledning är a och o eftersom eleverna befinner sig utanför sin bekvämlighetszon och ägnar sig åt ett riskfyllt uppdrag; långt bortom det rätta svarets pedagogik. I uppdraget användes kreativt tänkande samtidigt som de höll blicken på språk, genre och tema. Vi pratade om poesiskrivandet som ett inre samtal där ungas livsvärld kopplades samman med det omgivande föränderliga samhället.

När eleverna producerat sina dikter, fått respons och bearbetat, fick de läsa sina dikter med inlevelse och spela in uppläsningen med hjälp av digital teknik. Eftersom eleverna har en egen dator hindrades vi inte av logistikfrågor, exempelvis att hitta rum så att inspelningarna var möjliga att genomföra. Eleverna spelade in sina dikter hemma via en app och delade därefter i Google Drive.

Syftet med inspelningarna var att öka tillgängligheten eftersom många elever har läs- och skrivsvårigheter. Vid lässvårigheter underlättar ett uppläst format möjligheten att ta till sig budskapet och förstå innehållet i texten. Dessutom blir det en helt annan upplevelse när eleverna, med inlevelse, förmedlar sina dikter muntligt. Att förmedla med inlevelse är en viktig del i arbetet med retorik i skolan. Vanligtvis tränas det i samband med informerande och argumenterande framställningar, men som i detta exempel går det utmärkt att träna i samband med skönlitterärt berättande. Inom snar framtid kommer samtliga dikter att finnas tillgängliga så individer utanför gruppen också kan lyssna.

Skolarbete som är viktigt för eleverna – Hållbart samhällsbyggande

Om en samhällsmedborgare ska formas och våga lita på demokratin, så måste man få jobba med det, leva det. (Ingela Bursjöö, lektor Göteborgs Stad, UR Lärlabbet, avsnitt 9, 2017).

Skolarbetet som resulterade i tänkvärda miljödikter visar på den kraft och framtidstro som eleverna har. Dikterna ställs för tredje gången ut i Trelleborg och vi är väldigt stolta. Eleverna, som hade tråkiga erfarenheter av poesi sedan tidigare, fick upp ögonen för en ny genre. Det blev uppenbart att vi vände upp och ner på föreställningen att poesi är något tråkigt, som bara intresserar somliga. Poesi är för alla och kanske kan vårt arbete hjälpa till att främja intresset för poesi bland barn och unga?

Den första utställningen i våras var i skolans mediatek i samband med Skåne Innovation Week. Därefter, under sommaren, i arkitektutställningen Kuststad 2025och fram till häromdagen fanns de att ta del av på stadsbiblioteket i Trelleborg. Nu är de tillbaka igen på Söderslättsgymnasiet. Vem vet var de dyker upp nästa gång?

För elever som haft en lång uppförsbacke gällande språk-, läs- och skrivutveckling har denna skoluppgift, förutom högre måluppfyllelse, också stärkt självförtroendet och tilltron till den egna förmågan.  De vet nu att de också kan, vill och vågar skriva och dela med sig. För omvärlden synliggörs vikten av att arbeta på ett annat sätt i skolan så att elever i behov av stöd kan nå längre i sin kunskapsutveckling. En fin avslutning på deras ihärdighet blev pris i arkitekttävlingen med följande motivering:

Eleverna har lyckats fånga en känsla av framtidens Sjöstad med hjälp av att uttrycksfullt måla “bara” med ord. Miljöpoesin är personlig och levande, framkallar bilder hos läsaren och ger upplevelser som dröjer kvar. 

I bifogat filmklipp kan du lyssna på en miljödikt som heter Sydkustens pärlasom är skapad av Mia. I klippet finns också exempel från fler skolor i Trelleborg som bidragit i arkitekttävlingen. Läs mer om arbetet via länkarna.

Utmaningar för läraren – om att lära och utvecklas i arbetet

Hur vi organiserar undervisning påverkar elevernas motivation, arbetsglädje och möjlighet att lära och utvecklas optimalt. Drömscenariot för alla lärare är förmodligen att elever ska hamna i flow; att gå upp i sina arbetsuppgifter så att de nyttjar sin fulla potential för att lära och utvecklas. En betydande del för att uppnå det är att våga ompröva arbetsmetoder och ge elever större delaktighet och inflytande både gällande innehåll och form i undervisningen. Dessutom att dels samverka med kollegor och elever över ämnesgränser och åldersgränser, och dels samverkan med arbetslivet och samhället. Visa eleverna, genom praktiken, hur allt hänger samman som en helhet. I samband med ökat inflytande och delaktighet ges inte bara inblick i elevernas “livsvärldar” (erfarenheter, tankar och intressen) utan också förståelse för deras olika behov och förutsättningar, vilket kan hjälpa läraren att göra undervisningen mer tillgänglig.

Ytterligare en betydande del är att väcka kreativiteten och lekfullheten till liv (lust att lära). När elever befinner sig i flow sker något fantastiskt, vilket leder till att de tar ansvar och fokuserar på det som undervisningen behandlar. Inte minst är det viktigt att ha i åtanke i dagens undervisningssituationer då elever, genom 1-1 kan skapa sig en helt egen agenda, som pågår parallellt med undervisningen. Det finns en stor vinst i att kombinera elevernas “livsvärldar” med det centrala innehållet och hållbar utveckling. En utmaning är att få elever att engagera sig i en genre som de mer eller mindre valt bort. Att ta sig tid för att lyssna på elevernas erfarenheter är guld värt i samband med planering av undervisning. I detta sammanhang fick jag syn på deras inställning och tankar om poesi och vad deras missnöje bottnade i. Mer av samma hade förmodligen inte förändrat deras bild av poesi. Det är i detta möte som vi bygger en hållbar bro mellan texter vi vill att eleverna ska möta och texter de självmant engagerar sig i.

Dessutom är det viktigt att involvera eleverna i hela processen; planering, genomförande och uppföljning med fokus på medskapande. Utmaningen ligger i att våga bygga undervisning och lärande tillsammans med elever; att pröva sig fram och lära av processen. Utbildning och lärande för hållbar utveckling är en demokratisk process där eleverna ges möjlighet att utveckla handlingskompetens.

 

Läs elevernas miljöpoesi här

Skåne Innovation Week – Innovativa yrkesmöten

Kuststad i 3D och ord