”Education is the most powerful weapon you can use to change the world” – Nelson Mandela
Hej!
Välkommen och tack för att du visar intresse för barns och ungas rätt till en meningsfull, tillgänglig, tidsenlig och relevant utbildning som genomsyras av lärande för hållbar utveckling. I en sådan holistisk utbildning, som vilar på vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet, är det fokus på att utveckla samskapande undervisning där lärare som innovativa didaktiska designers skapar möjligheter för elever att engagera sig som medskapare i undervisningen och utvecklas som designers av sitt eget lärande. I utbildningsperspektivet nyttjas kopplingen till omvärlden utanför skolan och modern digital teknik för att engagera, variera och skapa nya dimensioner i undervisningen och därmed optimera lärande, utveckling och välbefinnande.
Jag heter Maria Glawe och arbetar sedan 2010 som förstelärare på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg (tidigare FN-skola). Dessförinnan arbetade jag som lärare och processledare inom grundskolan i Malmö. Jag är legitimerad grundskollärare i svenska, svenska som andraspråk, religion och historia samt legitimerad gymnasielärare i svenska. 2013 tog jag examen som speciallärare inriktning språk-, läs- och skrivutveckling och har en fil. mag. i specialpedagogik. Därtill har jag en påbyggnadsutbildning inom NPF, och är utbildad processledare. Sedan 2013 arbetar jag som meriterad förstelärare (särskilt yrkesskicklig lärare). Jag är även författare och projektledare samt ordförande i kulturföreningen Sustainable Poetry.
Hur tänker och arbetar en teorigrundad och innovativ designer?
Mitt stora intresseområde är lärar- och elevdriven innovation med fokus på lärande för hållbar utveckling – ett utbildningsperspektiv där lärare tar ett gemensamt ansvar och designar en meningsfull, tillgänglig tidsenlig, och relevant utbildning tillsammans med barn och unga som medskapare. En betydande del i ett sådant komplext designarbete är lärares samskapande över ämnesgränserna med nära koppling till olika samhällsaktörer utanför skolan. När dessa olika fält kopplas samman och berikar ömsesidigt kan utsikterna bli väldigt goda för en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet som kan främja livslångt lärande för alla barn och unga. En utbildning av god kvalitet säkerställer att alla barn och unga får de kunskaper och kompetenser som behövs för att främja en hållbar utveckling (Se Mål 4 och i synnerhet delmål 4.7 i Agenda 2030).
Jakten på det meningsfulla lärandet – att lära för livet och framtiden på hållbar väg
Jag är övertygad om att ett meningsfullt lärande är nödvändigt för att barn och unga ska trivas i skolan, känna lust att lära och nå sin fulla potential. Kunskapssökandet behöver dels bli en personlig angelägenhet för var och en, dels ett gemensamt utforskande av hur vi kan samskapa framtiden på hållbar väg. Skolan handlar om så mycket mer än att eleverna får betyg – det handlar om att växa som människa och må bra, om att rustas som världsmedborgare och få bygga kunskaper och utveckla handlingskompetens i gemenskap för att leva ett gott liv och göra gott för mänskligheten och för samhällsutvecklingen.
Samhället förändras i snabb takt och skolan behöver givetvis hänga med i utvecklingen. Världen och mänskligheten står inför många komplexa utmaningar exempelvis klimatförändringar, krig och konflikter, fattigdom, stora migrationsflöden, social oro, ojämnt fördelad förbrukning av jordens resurser, snabb urbanisering, snabb teknikutveckling – listan kan göras lång. Det här påverkar i allra högsta grad hur vi designar utbildning här och nu och framåt. Utbildning som genomsyras av ett lärande för hållbar utveckling (LHU) är en avgörande faktor för att vi ska forma hållbara liv och samhällen. Lärande för hållbar utveckling är således ett utbildningsperspektiv som berör frågor om hur vi vill leva våra liv nu och i framtiden och hur vi vill bli medskapare till hållbar samhällsutveckling (Läs Leo, U. & Mogren, A. (2021) Leda lärande för hållbar utveckling. Skolverket. Lärportalen; styrning och ledning).
Trots att det finns finns en hel del forskning inom fältet och stöd för arbetet i förskolans och skolans läroplaner är det enligt Naturskyddsföreningens rapport Hållbar utveckling i skolan – vi måste snabba på! (2017) endast tre av tio kommuner som har en genomtänkt strategi för hur grundskolorna ska utveckla och förbättra arbetet med lärande för hållbar utveckling. Det är också anmärkningsvärt och oroande att det verkar vara slumpen som avgör vilka elever som får en utbildning som genomsyras av lärande för hållbar utveckling. I rapporten framgår att det saknas viktig kunskap om hur skolor arbetar med lärande för hållbar utveckling, därför har Skolinspektionen nyligen granskat 30 grundskolors arbete med lärande för hållbar utveckling. Åter igen visar kvalitetsgranskningen på brister som är viktiga att åtgärda. I rapporten Skolors arbete med lärande för hållbar utveckling – Att ge elever handlingskomptens för de stora utmaningarna (2023) framgår att det är få skolor (endast tre av 30) som når hög kvalitet i sitt arbete med lärande för hållbar utveckling. Det saknas bland annat en gemensam förståelse av lärande för hållbar utveckling på skolan, vilket till stor del handlar om rektors ledarskap. Det är rektors ledarskap och design av organisation som kan göra arbetet med lärande för hållbar utveckling till en gemensam fråga på skolan. I Skolinspektionens granskning framgår bland annat att rektorerna vet för lite om lärarnas kompetens gällande LHU. I Skolverkets modul Leda lärande för hållbar utveckling (Leo & Mogren, 2021) presenteras ett stöd för rektorer i arbetet med att säkerställa att utbildningsorganisationen ger stöd till utbildningsperspektivet lärande för hållbar utveckling. Ledning av arbetet med hållbar utveckling är direkt kopplat till en förskolas eller skolas pedagogiska helhetsidé, vilket knyts till det systematiska kvalitetsarbetet (Se filmen Leda lärande för hållbar utveckling – Skolverket). Jag har till exempel grundat utbildningsperspektivet Sustainable Stories och ett antal hållbarhetsprojekt med syftet att främja arbetet med att ge hållbarhetsfrågorna en naturlig plats i förskolans och skolans undervisning och i barns och ungas lärande. Det meningsfulla lärandet är verklighetsnära, utmanande och väcker känslor. Det är relevant och engagerande och bygger gemenskap. Det öppnar för barn och unga att växa som människor.
Digitaliseringen ritar om utbildningskartan
Den digitala utvecklingen skapar stora förändringar överallt, så även i skolan. Skolor utrustar varje elev, lärare och alla pedagogiska rum med digital teknik, därför behövs också ett genomtänkt, systematiskt och hållbart utvecklingsarbete hur digital teknik ska nyttjas på bästa sätt för lärande, utveckling och välbefinnande. Rektor, som ansvarar för varje elevs lärande och utveckling, skolans systematiska kvalitetsarbete, lärarnas kompetensutveckling m.m. behöver skapa möjligheter för lärare att lära sig mer om innovativ didaktisk design så att det ständiga lärandet och utforskandet hålls vid liv. Det är viktigt att använda forskning och beprövad erfarenhet som stöd för att förändra och utveckla, men även att ingjuta mod i varje lärare att våga vara nytänkande och nyskapande så att de kan upptäcka sitt vidgade pedagogiska och didaktiska handlingsutrymme. Innovation bygger på samskapande handlingar, därför behöver rektor skapa rum för lärare att mötas och dela ansvaret för arbetet med undervisningsutveckling, vilket bland annat innebär att med stöd i forskning våga ta klivet ut i det okända, tänka i nya banor och pröva helt nya idéer och lösningar tillsammans med både elever och kollegor. Vi behöver förena hållbarhet, digitalisering och innovation med stöd i forskning för att skapa skolutveckling som är bra för alla och som håller över tid.
Innovativ didaktisk design
2021 debuterade jag som författare med boken Innovativ design för lärande som jag skrivit tillsammans med forskare Staffan Selander (Sveriges första didaktikprofessor). Boken ger lärare inspiration och idéer för att arbeta nyskapande utifrån ett designorienterat perspektiv på lärande med literacy, hållbarhet och digital kompetens som röd tråd i undervisningen. Boken ger konkreta exempel på hur lärare kan tänka och arbeta som en teorigrundad och innovativ designer – med skolans dubbla uppdrag (kunskaper och värden) – tillsammans med barn och unga som medskapare i undervisningen och utvecklas som designers av sitt eget lärande. Samtidigt som eleverna inkluderas i samskapande lärprocesser som kopplas till lärande för hållbar utveckling är det möjligt för var och en att lära och utvecklas utifrån individuella behov. I boken berör vi också hur innovation sker genom ett dynamiskt samspel mellan olika aktörer. Boken kan användas både i lärarutbildning och i vidareutbildning för lärare.
Jag är också medförfattare till ett kapitel i boken ”Att bli lärare” (3:e upplagan) Kapitlet ”Samskapande och inkluderande undervisning”, som jag skrivit tillsammans med forskaren Eva Insulander, finns med i del 4 och berör hur vi designar en skola för framtiden.
I övriga publiceringar finns fler exempel på texter jag varit medskapare till. Genom åren har jag också varit projektledare för en rad olika hållbarhetsprojekt som kopplas till utbildningsidén Sustainable Stories. Jag är ordförande i den ideella föreningen Sustainable Poetry som driver det globala projektet Sustainable Poetry – Barns och ungas röster för en hållbar framtid.
Lärande för hållbar utveckling – genom hela livet
Ett av mina stora intresseområden är således att berika och skynda på utvecklingsarbetet med lärande för hållbar utveckling i undervisningen – genom alla skolstadier – och därmed stärka det livslånga lärandet för alla barn och unga. Det är, som jag tidigare nämnt, ett perspektiv som kan ge alla barn och unga, oavsett bakgrund och förutsättningar, möjlighet att engageras i en tillgänglig, meningsfull, tidsenlig och relevant utbildning som genomsyras av hållbar utveckling. För att bli framgångsrika behöver vi designa för en dynamisk, innovativ och hållbar skolutveckling. Jag har bland annat startat Facebook-gruppen Hållbar utveckling i förskolan, grundskolan och gymnasiet som är en mötesplats och ett samtalsforum för alla som är intresserade av utbildning och lärande för hållbar utveckling i förskolan, grundskolan och gymnasiet. Det är en plats där vi kan dela kunskaper och erfarenheter, utforska och utbyta nya idéer samt samskapa för att ge hållbarhetsfrågorna en central plats i förskolan och skolan. Dessutom kan vi hjälpas åt att sprida kunskap om de globala målen och stärka genomförandet av Agenda 2030.
I mitt uppdrag som processledare och förstelärare på Söderslättsgymnasiet har jag genom åren varit drivande i kollegialt lärande och skolutveckling, bland annat i Läslyftet, fortutbildning som rör tillgänglig utbildning, bland annat designorienterat lärande, digital transformation och implementeringen av Google Education samt elevdemokrati och lärande för hållbar utveckling(Tidigare FN-skola). Under ett antal år var mitt utvecklingsområde som förstelärare särskilt inriktat på digital transformation på övergripande nivå. Jag var bland annat aktiv i ett lärarnätverk i kommunen som samlade förstelärare från olika skolstadier – med ett gemensamt fokus på att främja och stärka digital transformation. Jag har också under ett antal år varit ämnesansvarig i svenska på skolan – med fokus på att främja och stärka det digitala och multimodala perspektivet i svenskundervisningen. Under läsåret 2022/2023 har jag i mitt uppdrag som processledare uppgiften att leda ett lärarteam i kollegialt lärande kring dels hur man undervisar särskilt begåvade elever, dels hur lärare utvecklar sitt relationella ledarskap och skapar god undervisning. Jag ingår också i skolans utvecklingsgrupp (tillsammans med skolledningen) för att främja och stärka skolans systematiska kvalitetsarbete gällande undervisningsutveckling och elevdemokrati.
Jag har under många år arbetat engagerat med globala frågor och hållbarhet i utbildningen, både i grundskolan och gymnasiet och tilldelades 2019 FN-förbundets utmärkelse årets FN-lärare med följande motivering; Genom ett stort engagemang och ett genomgående arbete med Agenda 2030 och de globala målen i sin undervisning inspirerar och uppmuntrar Årets FN-lärare både sina kollegor och elever på ett mycket kreativt sätt. Hon visar hur man med nyskapande och alternativa metoder såsom miljöpoesi kan finna spännande vägar till kunskap och intressera elever för globala frågor, även utanför skolan och lokalt i samhället. Därför tilldelas priset Årets FN-lärare 2019 Maria Glawe som gör globala målen till en naturlig del av elevernas vardag.
2020 var jag projektanställd på kommunledningsförvaltningen för att driva kommunens delaktighet i det nationella projektet Glokala Sverige. Mitt uppdrag som projektledare var inriktat på att stärka kunskap och engagemang för Agenda 2030 bland politiker och tjänstepersoner i kommunen. Bland annat resulterade utvecklingsarbetet i genomförandet av Trelleborgs framtids- och innovationsdag. Dagen har vidareutvecklats till Hållbarhetsdagen – precis som det var tänkt från början. En grundtanke i initiativet och det kommunövergripande utvecklingsarbetet satsas det särskilt på barns och ungas delaktighet och medskapande i den lokala demokratin och samhällsutvecklingen på hållbar väg (exempelvis kommunens arbete med barnkonventionen i praktiken). Trelleborgs återkommande poesifestival inom ramen för Sustainable Poetry är ett sådant initiativ.
Mer information om mina utbildningar, yrkeserfarenheter och tankar finns på Linkedin. I Omnämnd i media finns artiklar och reportage om mitt arbete och i Nomineringar & utmärkelser framgår motiveringar till några utmärkelser jag tilldelats.
När jag inte är upptagen med utbildning och skola spenderar jag gärna tid med familjen och våra två beaglehundar, läser, skriver samt fotograferar. Jag har dessutom ett stort intresse för japanska trädgårdar och hållbar odling. Ett annat intresse, som jag ägnar mycket tid åt, är mitt medskapande i kulturföreningen Sustainable Poetry. Jag skriver också gärna fortbildningslitteratur för lärare och blivande lärare. Det är otroligt viktigt att lärare fortsätter att odla den positiva ”delakultur” som vuxit fram de senaste åren. Jag delar mer än gärna med mig av mina tankar, erfarenheter och idéer till fler genom att skriva artiklar, böcker, inlägg, delta i intervjuer, föreläsa m.m. En viktig del av en lärares arbete är att reflektera över sin egen praktik och att ständigt vilja utvecklas för att hitta nya vägar. Genom att ingå i olika nätverk (både inom och utanför skolan samt digitalt) där lärare delar med sig av kunskaper och erfarenheter till varandra och samskapar över alla möjliga gränser skapas goda förutsättningar att tillsammans utveckla praktikgemenskaper och stärka professionsutvecklingen. Det stärker lärares förmåga att använda varandra som resurser i arbetet med undervisningsutveckling. Det kan också bidra till att förankra undervisningen i forskning och beprövad erfarenhet och därmed främja en mer likvärdig undervisning (Se Skolverket Förstelärarens uppdrag). Min största resurs är min nyfikenhet – det är min inre kompass.
Åter igen, tack för att du visar intresse för barns och ungas rätt till en meningsfull, tillgänglig och tidsenlig utbildning som genomsyras av lärande för hållbar utveckling. Min förhoppning är som sagt att hållbarhetsfrågorna ska få en naturlig plats i förskolan och skolan framöver och alla barn och unga får en meningsfull, tillgänglig, tidsenlig och relevant utbildning. Kanske knyter vi kontakt i Facebook- grupperna Hållbar utveckling i förskolan, grundskolan och gymnasiet och Sustainable Poetry eller delar nätverk på Linkedin ? Du kanske har en kreativ idé och vill bolla den tillsammans med mig? Genom att dela med oss av våra kunskaper och erfarenheter och arbeta tillsammans kors och tvärs kan vi samskapa framtidens utbildning på hållbar väg. Nyfikenheten visar vägen…
Tankar och åsikter på den här sidan är personliga.
Bästa hälsningar
Maria Glawe