Innovativ design för lärande

Perspektiv på hållbar skolutveckling

På väg mot ett förändrat perspektiv inom skolutveckling

Förändring och hållbarhet i ett framtidsinriktat skolutvecklingsarbete lyfter frågor som exempelvis: Vad innebär det att anta utmaningen att leda framtidens skola i hållbar riktning? Hur kan ett förändrat pedagogiskt ledarskap möjliggöra för kollegialt lärande som utmanar och transformerar vanor i syfte att bygga professionella lärande gemenskaper som stärker undervisning och hållbart lärande och utveckling? (Glawe, M. & Selander, S. (2021) Innovativ design för lärande).

I boken ”Skolutveckling för hållbart lärande – teoretiska och praktiska perspektiv” (2022) av Christian Lundahl, Larissa Mickwitz och Pia Skott undersöker forskare tillsammans med skolledare, lärare och elevhälsa skolutveckling för hållbart lärande inom ramen för ett forsknings- och utvecklingsprojekt. Det handlar bland annat om att gå på djupet kring det som kallas ”the whole school approach”, dvs. att se till hela skolans verksamhet och behov i skolutvecklingsarbetet, där också elevhälsan inkluderas i processerna (Del 1 Skolutveckling – framväxt och teori). En central utgångspunkt i hållbart skolutvecklingsarbete handlar nämligen om att se till elevens hela lärande situation där välbefinnande, kunskap, kompetens och bildning står i centrum (Lundahl m.fl. 2022; Glawe & Selander, 2021). Det är således inte bara innehållet och strategier i undervisningen som behöver utmanas och utvecklas, utan även sättet att inrama och arbeta med skolutveckling så att den blir hållbar – att den tillfredställer dagens behov utan att äventyra framtidens (Lundahl m.fl. 2022). I bokens exempel utforskas hur förändringar i undervisningen kan reducera stress och göra att kunskaperna och eleverna (som är högpresterande) blir mer hållbara. Det är inte överraskande att läsa om hur ett stort betygsfokus låg till grund för den ohälsosamma stress som utvecklats i skolan. I boken lyfts också lärarnas perspektiv – den ökade stressen som får konsekvenser för elevernas lärande och utveckling.

Innovativt förhållningssätt öppnar nya möjligheter

Det innovativa förhållningssättet som inramar projektet utmanar gamla föreställningar och skapar motstånd, men öppnar samtidigt upp för pågående, innovativa och samskapande designprocesser med eleverna som aktiva medskapare. Ett sådant arbete innebär att lärare, skolledare och elevhälsa tar ett gemensamt ansvar för såväl kunskapsuppdraget som demokratiuppdraget (Läs Selander & Glawe, 2021). Med andra ord; så handlar det om att se till elevens hela lärandesituation där både välbefinnande och bildning står i centrum, men också om att engagera hela skolan i ett multiprofessionellt utvecklingsarbete (Läs Lundahl m.fl. 2022).

Lundahl med flera lyfter fram fyra kärnstrategier för att uppnå, den enligt forskaren David Hopkins, högsta graden av skolutveckling: Personifierat lärande – elever som designers av sitt eget lärande och utveckling professionaliserad undervisning – kollegialt lärande och multiprofessionellt samskapande, dvs. lärare m.fl. lär sig mer om vad olika elever behöver för att kunna lära. Det innebär att utveckla ett innovativt förhållningssätt i syfte att utforska olika pedagogiska strategier för att kunna göra undervisningen tillgänglig för alla elever. Intelligent ansvarighet – lärare tar ett gemensamt ansvar för att utveckla undervisnings- och bedömningspraktiker som kopplas till skolans balanserade mål. Nätverk och samarbete – handlar om hur skolan kan skala upp (stimulera och sprida) innovativa undervisningsexempel. Det kan beröra såväl samarbete inom den egna skolan som samarbete mellan olika skolor. Skolledare behöver då ta ett större ansvar än bara för den enskilda skolan. De blir ledare i och för det goda samhället (Lundahl m.fl. 2022, s. 51). Det här summerar Lundahl med flera som väsentliga aspekter i arbetet med skolutveckling för hållbart lärande. Vi befinner oss således i en brytningstid inom skolutveckling som berör innovativa förhållningssätt. Det har skett en förskjutning där frågor om skolors syfte och om att se hälsa och lärande som sammanflätade börjar ersätta ett snävare fokus på mätbara resultat. Lärande och hälsa går hand i hand. Det här kan bidra till att föra specialpedagogiken nära allmänpedagogiken och inrama själva idén om ”en skola för alla” på ett nytt sätt. Det innovativa förhållningssättet handlar om att gemensamt (jfr. multiprofessionellt utvecklingsarbete) utveckla nya ramar för tänkandet, liksom nya rutiner för hur undervisning kan designas (Glawe & Selander, 2021). Det handlar således om ett omdefinierat ledarskap för skolan, som särskilt tar tillvara på lärares utvecklade arbetsformer och framgångsrika problemlösningar i mötet med eleverna, för att kunna växla upp dem i fler klassrum (Håkansson, J. & Sundberg, D. (2018) Utmärkt skolutveckling, s. 52).

Den svåra konsten att förena skolans dubbla uppdrag till en helhet

I Skolutveckling för hållbart lärande riktas ljuset mot skolans dubbla uppdrag som behöver balanseras. Med en holistisk ansats på skolutveckling blir det väsentligt att ta hänsyn till skolans gemensamma målsättningar och skolans samtliga professioner. Under lång tid har det uppmuntrats till gemensamt arbete kring alla delar av läroplanen, men det har varit lättare sagt än gjort. Förändringsarbetet inrymmer en hel del komplexa utmaningar, vilket Lundahl med flera tar upp i boken. Det multiprofessionella samarbetet förutsätter att synen på elevhälsans arbete förändras från att vara en sidoverksamhet som kopplas in när svårigheter uppstår till att bli en del av ett större elevhälsoarbete med start i undervisningens kärna (Lundahl m.fl. 2022, s. 53). Bäst i klassen blir den skolledare som genom ett delat ledarskap kan leda, samordna och koppla ihop det pedagogiska arbetet med det hälsofrämjande arbetet utifrån ett långsiktigt och hållbart perspektiv. I ett sådant komplext utvecklingsarbete har exempelvis förstelärare eller processledare en nyckelroll. Bokens konkreta exempel skildrar hur ett sådant arbete kan gå till i praktiken. Det är intressant att ta del av hur det professionella lärandet och det dynamiska samskapandet växer fram över tid. Det är även intressant att se hur teori och praktik kan berika ömsesidigt – hur samverkan mellan forskare och skolans personal leder till ett professionellt lärande och professionella lärandegemenskaper med fokus på att förbättra elevernas lärande och hälsa i hållbar riktning. Vill man arbeta med skolutveckling för ett hållbart lärande behöver man således fundera över såväl helheter som delar. Det gäller att tänka i olika skalor samtidigt och att på riktigt omfamna hur hela skolans utvecklingsarbete hänger samman, hitta sin viktiga roll i detta sammanhang och vara beredd på att ständigt vara i rörelse tillsammans med andra.

Sustainable Poetry på Bokmässan

Temalandet på årets bokmässa är Sydafrika och präglas av begreppet ubuntu. Det står för en humanistisk filosofi som bygger på strävan efter gemenskap, att se sig själv i sin nästa och att erkänna vårt ömsesidiga behov av varandra (utdrag ur Bokmässans katalog, 2022). Det går hand i hand med projektet Sustainable Poetry och läsårets tema Ömsesidighet. Vi människor behöver finnas för varandra, stötta varandra och samskapa framtiden på hållbar väg. Vi behöver också ha en hållbar relation till miljön och naturen. Vi är sammanlänkade för en bättre framtid! Ubuntu handlar inte bara om det som varit och det som är här och nu utan är också en strategi för framtiden (Sydafrika – Text av National Library of South Africa publicerad i Bokmässans katalog, 2022).

Kan poesi förändra världen?

I seminariet Poesi och lärande medverkar läraren och Sustainable Poetrys grundare MARIA GLAWE, Spoken word-poeten SIPHOKAZI JONAS, dramatikern och berättaren GCINA MHLOPHE och författaren LORATO TROK. De samtalar om hur utbildning och lärande kan revolutioneras genom poesi och spoken word. Om hur kreativitet och språkutvecklande arbetssätt ger eleverna en röst i samhället och i världen. Om hur språklig mångfald blir en resurs i undervisningen och i det omgivande samhället. Programledare är ALLE ERIKSSON som är förläggare. Mer information, tid och plats finns här: Poesi och lärande – Bokmässan.

Poesi över nationsgränserna

Ytterligare ett seminarium att lyssna till är Poesi över nationsgränserna. Läraren och grundaren till Sustainable Poetry MARIA GLAWE samtalar med EMELIE HAHN om hur man kan arbeta med internationella samarbeten med hållbarhet, demokrati och språklig mångfald i fokus. I samtal med MIA SMITH delar de bland annat med sig av eTwinningsamarbeten där elever från olika länder får mötas och genom poesi uttrycka sig om en ljusare framtid. Mer information, tid och plats finns här: Poesi över nationsgränserna – Bokmässan.

Lästips: I tidskriften KARAVAN (Nr 2 2022) finns ett intressant temauppslag som handlar om Sydafrika: Minnen, Drömmar och framtidsversioner. Om hur “Sydafrikas unga litterära avantgarde som förnyar poesin tar den in i nya rum”. Vilka är de egentligen? I artikeln berättas bland annat om Siphokazi Jonas, som medverkar i seminariet Poesi och lärande. Hon fick i uppdrag att skriva en dikt till ceremonin då sydafrikanske presidenten höll sitt årliga tal till nationen 2021. (I likhet med Amanda Gorman som fick i uppdrag att skriva en dikt till presidentinstallationen i USA 2021).

Varför går hållbarhetsarbetet trögt i skolan?

Vår största utmaning i det nya århundradet är att ta en idé som upplevs som abstrakt – hållbar utveckling – och göra det verkligt för alla världens människor (Kofi Annan, FN:s tidigare generalsekreterare).

Även om det finns ett starkt stöd för lärande för hållbar utveckling i skolans styrdokument verkar det vara slumpen som avgör vilka elever som erbjuds en sådan utbildning. Det visar en undersökning gjord av Naturskyddsföreningen Hållbar utveckling i skolan – Vi måste snabba på(2017). Undersökningen visar också att endast tre av tio kommuner har en strategi för hur utbildning och lärande för hållbar utveckling ska utvecklas och förbättras i skolan. Det rimmar dåligt med skollagens grundläggande mål – att alla barn och unga har rätt till en likvärdig utbildning av god kvalitet. Dessutom enligt mål 4 i Agenda 2030 ska vi senast 2030 säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla och enligt delmål 4.7 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och kompetenser som behövs för att främja en hållbar utveckling. Vi måste således snabba på!

Trots dessa dystra resultat i Naturskyddsföreningens rapport framträder några strålar av hopp; dels skildras några olika aktörers initiativ för att främja utbildning och lärande för hållbar utveckling, dels presenteras ett antal kommuner som är på god väg i arbetet med att ge hållbarhetsfrågorna en naturlig plats i verksamheten. Det är hoppfullt! Kanske har bilden förändrats till det bättre? Undersökningen genomfördes 2017…

Naturskyddsföreningen presenterades också en rad olika förslag på åtgärder, bland annat att Skolverket gör en genomlysning av arbetet med lärande för hållbar utveckling i landets skolor och att Skolinspektionen granskar arbetet med LHU i landets skolor. Skolverket har exempelvis tagit fram stöd för lärarnas kollegiala lärande genom modulen Hållbar utveckling (Lärportalen – Skolverket) och erbjuder dessutom rektorer möjlighet att delta i fortbildning (vid olika lärosäten) för att utveckla förmågan att leda skolans arbete med hållbar utveckling (Leda lärande för hållbar utveckling – fortbildning för rektorer – Skolverket). Skolinspektionens pågående granskning berör huruvida skolor arbetar med lärande för hållbar utveckling på ett sätt som präglar utbildning i sin helhet. Enligt skolinspektionen saknas en samlad bild av hur utbildningen genomförs samt tecken på bristande styrning och stöd i det didaktiska och ämnesövergripande arbetet. (Det är 30 grundskolor runt om i landet som ingår i granskningen. Läs mer: Skolors arbete med lärande för hållbar utveckling – Skolinspektionen). Min förhoppning är att det ska komma något bra ur granskningen och att Skolverkets insatser leder till reell förändring och utveckling. Det borde år 2023 vara en självklarhet att alla barn och unga erbjuds en utbildning som genomsyras av lärande för hållbar utveckling.

Det här läsåret ska jag ta upp bloggandet igen och söka svar på vad det är som står i vägen för att hållbarhetsfrågorna ska ges en central och framskjuten plats i den svenska förskolan och skolan. (Tidigare år har jag haft fullt upp med att skriva artiklar om lärande för hållbar utveckling, driva hållbarhetsprojekt och skriva boken ”Innovativ design för lärande”) Jag ska också omvärldsbevaka området – söka nyskapande idéer och dela inspirationen med fler. Sist men inte minst delar jag gärna mig av hur jag själv arbetar med LHU på min skola och hur jag genom olika samskapande projekt samarbetar med kollegor på andra skolor lokalt, nationellt och internationellt. Är du intresserad av lärande för hållbar utveckling så följ med på äventyret. Besök också Facebook-gruppen Hållbar utveckling i förskolan, grundskolan och gymnasiet och dela dina tankar, erfarenheter, idéer och undervisningsexempel. Genom ett dynamiskt samskapande kan vi hjälpas åt att få fart på hållbarhetsarbetet i såväl förskolan som skolan.

.

Sida 2 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén