Type your search keyword, and press enter

Dela-kultur och läscoaching i undervisningen

Genom läscoaching får eleverna fart på läsandet och genom digitala resurser har de alltid tillgång till sin läscoach

Barn och ungas läsutveckling är en viktig samhällsfråga och lämnar ingen oberörd. Digitaliseringens framfart påverkar situationen i stor utsträckning, därför står vi inför frågan: Hur drar vi nytta av digitaliseringens möjligheter för att skapa läsfrämjande miljöer i skolan som ökar läsengagemanget och bidrar till läsutveckling?

Vid läsårsstarten 2015 berättade jag i inlägget Få fart på läsutvecklingen med hjälp av läscoaching och Google Classroom (Lärarförbundets förstelärarblogg) hur jag utvecklat och arbetat med läscoaching i undervisningen. Två år senare har jag ännu mer positivt att säga om konceptet.

Kollaborativt lärande och att ta till vara på digitaliseringens möjligheter

Läscoaching inbjuder till ett kollaborativt lärande där eleverna förväntas ta ett större ansvar för sin läsutveckling och samtidigt bidra till andras läsframgång. En ”win-win” situation eftersom eleverna blir resurser för varandra under processen. Det digitala verktyget blir den stora möjligheten i sammanhanget eftersom eleverna kan få tillgång till läscoaching även om de inte fysiskt träffas i skolan.

Delakulturen förändrar

Först använde jag First Class som digital mötesplats, därefter V-klass och nu Google Classroom. Det sistnämnda alternativet är bäst eftersom delafunktionen ökar tillgängligheten. Eleverna ges således möjlighet att samtala om läsningen när behovet uppstår och är därmed inte styrda av lektionstillfällena i skolan. Dessutom kan de ge varandra respons i exempelvis läsloggar eller läsdagboken under processens gång. Läscoacherna kan själv avtala tider då de vill utbyta läsupplevelser och coacha varandra (de brukar arbeta parvis). Det har visat sig att eleverna lyckas bättre med sina krävande individuella analyser (examination) då de fått möjlighet att arbeta så här under lärandeprocessen.

Läscoaching ökar medvetenheten – Vart vill du?, Var befinner du dig just nu? Vad behöver du göra?

Jag har valt att använda läscoaching för att bidra till ökat läsengagemang och samtidigt skapa förutsättningar för läsutveckling. Det övergripande målet, vilket också är den stora utmaningen, är att få elever att förstå att läsning är något värdefullt i deras liv både i och utanför skolan. Genom läscoaching ska eleverna bli medvetna om att läsningen i allra högsta grad påverkar deras framtidsutsikter. För att synliggöra deras läsframgång har de fört reflektion kring läscoachingen i en individuell digital läsutvecklingsplan. Det går tydligt att följa hur elever ändrar mindset under resans gång.

GROW – modellera i undervisningen

Genom läscoachingen lär sig eleverna att ställa frågor; vad, var, när, hur, vem osv. som leder till att den coachade själv hittar bra lösningar. Vi använder oss av öppna frågor och arbetar utifrån GROW-modellen. Eleverna har också tillgång till olika lässtrategier via vår gemensamma blogg Kreativ design för lärande som de kan hänvisa till under coachingen.

Läraren modellerar processen “live” så att eleverna vet vad som förväntas. Eleverna ska få en bild av hur deras frågor kan omdirigera den coachades tankar, öka ansvaret och skapa handlingskraft (vad och hur ger kraft.) Varför frågan kan de också använda för att utmana. Vidare kan läraren med fördel modellera hur varför -frågan också kan bli fel eftersom den coachade kan gå i försvar. De behöver dessutom få verktyg för att hantera fallgropar, dvs. när dialogen avstannar eftersom den coachade hittar en snabb lösning (det är lätt att säga att man ska förändras, men svårare att genomföra).

Låt eleverna förbereda sig med följdfrågor så att det blir en lärande och berikande stund. Ytterligare en utmaning för eleverna är att ikläda sig rollen som coach om de själv inte har så stort läsintresse. Jag får då ett perfekt tillfälle att samtala med eleverna om självledarskap och hur vi kan bli läsförebilder för varandra. Många gånger handlar det om att bryta ett mönster, undanröja hinder och att bygga upp en strukturerande och stimulerande miljö där de känner läsgemenskap.Tänk långsiktigt och upprepa coachingen flera gånger. Det vi ägnar oss blir vi också bra på!

Under tiden eleverna coachar varandra kan jag följa och stödja processen. Eleverna har inflytande, känner delaktighet och kan påverka sin läsframgång samtidigt som de bidrar till att fler lyckas med läsutmaningarna. Läscoachingen har hjälpt elever som helt tappat läsmotivationen, men också elever som läser regelbundet. Det är upp till den coachade själv att, genom öppna frågor, hitta effektiva lösningar. Det har också varit bra för elever som inte tidigare upptäckt att de fastnat i en negativ spiral. Var uthållig! Rom byggdes inte på en dag. Det tar tid att förändras och att lära sig att leda sig själv.

Läscoaching bygger på följande formativa strategier: (inspiration av Dylan Wiliams nyckelstrategier)

  • Varje elev har ett tydligt läsutvecklingsmål.
  • Eleverna ges möjlighet att delta i effektiva digitala och traditionella samtal som synliggör läsningens betydelse och bidrar till ökad läsförståelse.
  • Eleverna ges kontinuerlig respons som leder eleven vidare till nästa delmål i läsutvecklingen.
  • Eleverna aktiveras som lärresurser för varandra.
  • Eleverna aktiveras som ägare av sin egen läsutveckling.

Metakognition på agendan – varje dag

TPACK-modellen

Tidigare hade elevernas skolarbete en avsändare och en mottagare, dvs. ett utbyte mellan elev och lärare. När vi i dag arbetar i 1-1 lärmiljöer är eleverna både konsumenter och producenter och hela världen är deras mottagare. Att arbeta i en sådan lärmiljö handlar om att integrera tekniken i undervisningen, men aldrig tappa didaktikens kärna. Ramverket TPACK (teknik, pedagogik och ämnesinnehåll + människa) är en teoretisk modell som hjälper lärare till en mer medveten användning av digitala resurser i undervisningen. En lärares kompetens kan inte förstås som en fråga om enbart pedagogiska kunskaper eller om att enbart vara en ämnesexpert. Läraren har också den unika kompetens som ligger i att kunna kombinera ämneskunskaper med pedagogisk skicklighet. I en 1-1 miljö är det viktigt att ”hur-frågan” får fler dimensioner. (Tallvid, M. Planring av undervisning där ämnesinnehåll, didaktik och teknik integreras.Läs och skrivportalen, Skolverket).

På vilket sätt kan tekniken nyttjas för att utföra sådant som inte skulle vara möjligt annars och för att göra lärandet mer effektivt? Tallvid skriver att tekniken formas i samspel med användarna och därmed påverkar vad som sker i klassrummet. När lärare använder tekniken översätts, anpassas och förändras tekniken på ett sätt som passar dem och deras undervisning. I 1-1 lärmiljöer är nyckelkompetensen lära att lära central. Det handlar om att eleverna lär sig att organisera sitt eget lärande och samspela med andra. Varje elev behöver bli medveten om egna behov och strategier som fungerar väl i olika situationer. Utgångspunkten innebär att eleverna får syn på vad de kan och vad de behöver göra för att utveckla sitt lärande, bygga ny kunskap utifrån tidigare kunskap och erfarenheter och använda kunskapen i olika sammanhang både i och utanför skolan samt vidare i arbetslivet. ”Det är i individens och samhällets intresse att lärandet blir effektivt” (Lozic, V. Effektiva lärstrategier ett viktigt uppdrag för skolan. Skolverket.)

Digital reflektionslogg

Hur kan vi konkret arbeta för att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande och hur gör vi det till en naturlig del av undervisningen som dessutom, genom digitala resurser, ökar tillgängligheten?

Den digitala reflektionsloggen möjliggör för elever att att få syn på sitt lärande, sina utvecklingsmöjligheter samt hur effektiva lärstrategier kan tillämpas. Att lära sig något innebär att man gör något begripligt för sig själv och man utforskar det med hjälp av sitt språk. (Jörgel-Löfström, C. (2005). Elevens röst i lärnade och fördjupning.) Om man kan sätta ord på sina befintliga kunskaper, kan man möta ny kunskap och koppla ihop dessa med varandra för att öka sin förståelse och sitt lärande. Den lärande bygger upp ny kunskap genom att verbalisera nya idéer som samverkar med tidigare kunskap. Om den som lär dessutom skriver, kan hen få syn på sina tankar och experimentera med dem: associera, undra, jämföra, dra slutsatser och så vidare. Metakognition är enligt Peter Gärdenfors förmågan att reflektera över, och i viss mån styra, sina egna tankar, känslor och önskningar. Det är förmågan att se mönster hos sig själv och sina handlingar som ger en förståelse för tankar, agerande och lärande. Man brukar tala om att tänka om sitt tänkande och i praktiken betyder det att eleverna vet hur man gör när man ska motivera sig, lösa problem, planera och hur man förstår. Vidare skriver han att metakognition ger en möjlighet för eleven att välja lärvägar och reflektera över dessa val. Det är viktigt att läraren visar strategier och uppmuntrar eleverna att använda dem i olika kontexter (Gärdenfors, P. (2010).Lusten att förstå – om lärande på människans villkor). Målet är att eleven ska använda sig av strategierna självständigt i syfte att styra sitt lärande. Elever som lyckas bra i sina studier kan förklara vilka strategier de använt för att lösa ett problem och varför (Nottingham, J. (2013) Utmanande undervisning i klassrummet).

I läroplanen för gymnasieskolan står det att skolans mål är att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. I skollagens riktlinjer står det att läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande. (Skolverket, 2011) I vår vision för alla skolor i Trelleborgs kommun framgår det att vårt fokus bland annat är att skapa ansvarstagande medborgare.

Så här arbetar vi i våra kreativa rum

I slutet av varje lektion (cirka 10 min) ägnar vi tid åt reflektion kring undervisning och lärande utifrån en reflektionsmall; se bilden med trafikljusen.  Var och en elev har en digital loggbok som delas med mig (några elever väljer också att dela med sina mentorer, andra lärare och föräldrar). Jag skriver kontinuerligt respons i loggarna för att följa, bekräfta och stödja elevernas lärandeprocess. I denna loggbok skriver jag inga bedömningar utan handleder hur de kan arbeta vidare utifrån effektiva strategier. Jag lyfter också fram och betonar ansträngningens betydelse. Eleverna får vid varje tillfälle veta att de inte ska skriva känsligt innehåll i dessa loggar.

Den digitala loggen har med fördel kombinerats med andra självvärderingsaktiviteter som exempelvis Exit Tickets, elevledda utvecklingssamtal samt blogg i grupp kring lärande och utveckling. Det är en win-win situation eftersom både eleverna och jag, ges möjlighet att reflektera över undervisningen och dess effekter på elevernas lärande. Det ger också ett underlag för att planera nästa lektion. Strategikartan fungerar som ett tankestöd så att eleverna själv försöker först. Vi använder också vår blogg där eleverna själv byggt upp en användbar strategibank.

Jag modellerar för att synliggöra tänkande i undervisningen. Jag vill att eleverna ska lära sig skillnaden mellan rutintänkande och reflektion samt betydelsen av att alla elever utvecklar förmågan att “tänka kritiskt, kreativt, empatiskt och samarbetsinriktat”. Syftet är att öka förståelsen för hur eleverna kan utvecklas och bli självständiga och flexibla. “I vår värld som förändras snabbare än någon gång tidigare i historien kommer förmågan att lära, anpassa sig och använda sitt omdöme ha enormt stor betydelse. (…) Att lära sig hur man lär är nyckeln till livslångt lärande” (Nottingham, 2013). Fördelen med en digital reflektionslogg är att den är dynamisk och kan nås överallt via elevernas olika enheter; dator, Ipad, mobil, klocka etc. Förutom tillgängligheten är delningsfunktionen jättebra ur flera olika synvinklar. Min förhoppning är att du får nytta av mitt inlägg och att fler barn och elever får möjlighet att lära sig att lära och sedan följa denna process på ett lättillgängligt sätt. Slutligen vill jag säga; ge inte upp om en del inte ser nyttan med det i början. Det kommer…

Här följer några elevröster om att använda digital reflektionslogg:

Jag tror att lärjournalen är en stor hjälp för många ungdomar och att om fler lärare hade utnyttjat den hade elever kunnat få en bättre möjlighet att utvecklas inom sitt ämnesområde. För mig har den varit till stor hjälp då jag har sett hur jag har utvecklats.

Jag hade aldrig tänkt på detta tidigare om jag inte hade lärt mig om det i klassrummet och det öppnade en dörr för mig i mitt metakognitiva tänkande.

Överlag är jag väldigt nöjd med mitt utförande av uppgifterna och detta är till stor del tack vare min förmåga att tänka och fundera över mitt tänkande. Just detta handlar metakognition om; att analysera sitt eget inlärningssätt. Detta leder till att man kan ändra sitt sätt att studera och uppnå bättre resultat i takt med att man blir medveten om hur man fungerar och vad som fungerar bäst för en själv.

Jag tänker mycket utifrån mitt eget perspektiv, men jag är även noga med att se till vilka alternativ jag har.

Jag tycker mycket om att behöva ta ansvar för mina egna studier eftersom det är oerhört viktigt att kunna. Inte bara i skolan utan även hemma och framför allt senare i arbetslivet.

Jag har haft enorm nytta av att skriva journal då det ger mig en möjlighet att reflektera kring min insats. Att se allting nerskrivet gör det mer överskådligt, vilket i sin tur bidrar till att det blir lättare att tydligt se vad som ska förbättras.

Först tyckte jag det bara var konstigt och undrade vad det var för mening med det, men nu har jag förstått att det faktiskt är ett bra sätt att se hur man utvecklats. Vad man har gjort innan och vad man lärt sig av de uppgifterna. Det är inget jag gjort innan men jag tror det är bra om man testar att jobba på nya olika sätt.

Tycker alla lärare borde haft en sådan i varje ämne för att man ska kunna känna själv att ’nu har jag lyckats med något’ och få bra självförtroende för det är oftast självförtroendet som avgör hur man ligger till, anser jag.

“Navigera i den digitala samtiden”

Skolan måste hänga med i digitaliseringen, men var ska man börja?

I boken Navigera i den digitala samtidenav Karin Nygårds och Terese Raymond (red) skildras den nya lärarrollen och de utmaningar och möjligheter digitaliseringen medför. I inledningsdelen refererar de till professor Keri Facers bok Learning futures när de understryker skolans betydelse för att påverka framtiden. Kunskapen om digitalisering måste öka och de uppmuntrar dig som läsare att “våga ta första stegen.” I antologins 10 texter mixas forskningsexempel och lärarexempel för att ge en nyanserad bild av kombinationen digitala resurser och pedagogik.

Kreativa rum ersätter det traditionella klassrummet

Först ut är Katarina Graffman som tar upp ungas mediebeteende, det digitala “jaget” och fyrtornet som blir allt viktigare. Vidare lyfts nätet som relationsskapande fram, ungas viktigaste medieenhet, det vill säga den smarta mobilen och den viktiga snabbheten och underhållningen som unga upplever värdefull. Graffman lyfter frågan; bör vi lära oss utantill i dag? Något att undersöka vidare genom att läsa boken. Vidare står det att “Unga tillbringar så mycket tid i det digitala landskapet att de aldrig kommer att passa in i ett traditionellt, analogt klassrum – det upplevs som tråkigt, långsamt, passivt och dessutom känner eleverna att de inte har någon kontroll.” Graffmans etnografiska studier är väldigt intressanta för oss som arbetar för att skapa de bästa förutsättningarna för alla barn och unga att lära och utvecklas så långt som är möjligt. Det traditionella klassrummet ersätts i den moderna innovativa skolan av kreativa rum (lärmiljöer) och entreprenöriellt och värdeskapande lärande. Det har jag tidigare berört i flera olika inlägg. Lärare behöver skapa lärandeupplevelser “kickar” som aktiverar eleverna med stimulerande uppdrag, ger snabb återkoppling och känslan av att eleven har kontroll.

Förändra arbetssätt och intensifiera lärandet med digitala resurser

Antologin tar upp många intressanta aspekter och infallsvinklar, bland annat hur vi undervisar eleverna i den digitala samtiden, hur vi mixar digital och traditionell läsning och utrustar eleverna med välbehövliga lässtrategier. Det framgår hur vi bättre tar till vara på elevernas textvärldar och livsvärldar i vår undervisning och hur vi undviker att fastna i tekniken; att “jaga appar” och istället fokusera på lärandet.Det handlar om att skapa nya lärandeupplevelser där tekniken inte ersätter verktyg utan erbjuder något mer i elevernas lärande. Det handlar om att förändra arbetssätt och att digitala resurser berikar och skapar nya lärandeupplevelser för eleverna. Hülya Basaren skriver: “teknik kräver en medveten och reflekterande lärare som vågar prova och lära sig av sina misstag.”

I boken finns avsnitt som berör källkritik och hur vi rustar barn och unga så att de blir digitalt kompetenta. Bedömning av multimodala elevarbeten synliggörs och hur vi genom digitala resurser kan få större inblick i elevernas lärandeprocesser. Varför blev slutprodukten som den blev? Hur vi kan gå tillbaka och studera lärandeprocesser. Om vi endast tittar på slutprodukten går vi miste om att se de kunskaper och förmågor som tillägnats under processen (dynamisk bedömning). Digitala resurser ger också lärare större möjlighet att göra sambedömningar.

Vidare i boken förmedlas hur digitala resurser kan granskas, vad som menas med en digitalt närvarande lärare, viktig juridik och det förfärliga näthatet och sist men inte minst vad är rätt digitalisering och vad kännetecknar en bra digital arbetsmiljö?

Våga trampa upp nya stigar

Jag vill knyta an till min inledning och betydelsen av att lärare vågar trampa upp nya stigar för att förnya undervisningen med digitala resurser. Givetvis sammanlänkat med en medveten modern pedagogisk idé. Det är en intressant bok som jag tror kan uppskattas av lärare som vill hänga med i digitaliseringen av skolan. Det är ett stort och komplext område, vilket samtliga författare berör på olika sätt. Önskar du berikas ytterligare och vill ha mer läsutmaning finns hänvisning till olika böcker, artiklar, rapporter med mera. Till sist vill jag bara säga; läs boken!