Type your search keyword, and press enter

Hur får vi elever att träna upp “grit”?

Ur “Bästa skolan“…

I programmet Bästa skolan (vetenskapens värld) den 21/8 i SVT 2 lyftes en betydelsefull egenskap fram, som enligt hjärnforskare, anses viktigare än intelligens. Det handlar om att tro på sin egen förmåga, vara ihärdig och inte ge upp när svårigheter eller utmaningar uppstår. Således är det en egenskap som har stor betydelse för elevers resultat i skolan. Jag har tidigare skrivit om grit i inlägget Konsten att inte ge upp

Hur kan vi i skolan möjliggöra för alla elever att utveckla eget driv så att de inte ger upp vid motgångar eller svårigheter? 

Hjärnforskarna Dweck, Duckworth och Klingberg är överens om att responsen vi ger barn och ungdomar ska fokusera på ansträngning och inte på intelligens. Det första vi bör rikta in oss på är vår egen inställning till att lära. Om du som lärare har ett fixerat mindset, dvs. är fast i en föreställning om att intelligens är en medfödd förmåga som inte kan påverkas för du över det på eleverna genom ditt ledarskap. När jag handleder kollegor börjar jag alltid i detta perspektiv; att samtala om vilken betydelse vårt tänkande/förhållningsätt till lärande har för elevernas möjligheter att bli framgångsrika. Ett statiskt tänkande är ett direkt hinder för elevers lärande och utveckling.

Vi behöver rusta elever med kunskap om tankens kraft och hur de genom effektiva strategier kan göra medvetna val. Om du har ett dynamiskt tänkande tror du att alla barn och elever kan lära och utvecklas om de får rätt förutsättningar (tillgängliga lärmiljöer) och genom hårt arbete. Du berömmer insatser och ansträngning, vilket får elever att kämpa för att utvecklas. Dwecks forskning visar att beröm som kopplas samman med intelligens hindrar elever från att ta risker och anta nya utmaningar.

Odla elevernas intressen

Duckworth pekar dock på några viktiga faktorer som spelar en väsentlig roll för lärande och utveckling exempelvis elevens inre motivation (som väcks när eleven får arbeta med något som intresserar och angår eleven), rätt typ av aktivitet (djupträning som kännetecknas av att arbeta med något utmanande/svårt och vara beredd på att göra misstag och lära sig av misstagen) samt tydlig målsättning och tro på förmågan som är föränderlig. Att sänka kraven eller att ”plocka bort” utmaningar för elever som har svårt att klara målen är således inte ett alternativ. Grit hänger nära samman med intresse och passion därför behöver lärare koppla samman elevernas livsvärldar med undervisningens innehåll.

Grit kan uppmuntras och utvecklas genom värdeskapande lärande eftersom det kännetecknas av undervisning som tar till vara på elevernas olika intressen och erbjuder autentiska utmaningar och problem som eleverna ska lösa genom ansträngande insatser i strukturerade och tillgängliga lärmiljöer. Med andra ord odlas elevernas olika intressen och känslan av sammanhang; ett tydligt syfte där eleven ingår i något större som får betydelse för någon annan än sig själv. Eleverna får helt enkelt arbeta med något meningsfullt, på ett hängivet och uthålligt sätt, under en längre tid och genom olika processer. Under processerna används reflektionsloggar som ett verktyg för att utveckla elevernas metakognitiva förmåga och stärka deras hopp och framtidstro; eleven kan påverka sin egen lärandeprocess och därmed genom hårt arbete nå framgång.

Tänk bort enskilda ämnen och bjud in världen i klassrummet

Utgångspunkten är målen, kunskapskraven och det centrala innehållet, men tänk bort statisk ämnesuppdelning och fastna inte i ”läroboksfällan”. Knyt så många ämnen som möjligt och arbeta med olika textkällor, vilket underlättar arbetet för både elever och lärare. Genom digitala verktyg, digitala lärplattformar, och olika informationskällor kan vi samverka på ett annorlunda sätt än tidigare.

Eftersom värdeskapande lärande fokuserar på djupinlärning ser eleverna helheter och förstår hur de ska använda de faktakunskaper och lärstrategier de tillägnat sig i olika sammanhang. Gör plats för elevernas livsvärldar och arbeta med autentiska problem och utmaningar (samverkan näringsliv och samhällsliv) som har betydelse för någon mer än gruppen eleverna ingår i. Att göra skillnad för andra är något som motiverar och engagerar elever oavsett ålder.

Boktips:

Duckworth. A. (2017) Grit – Konsten att inte ge upp. Natur & Kultur.

Dweck, C. (2017) Mindset – Du blir vad du tänker. Natur & Kultur.

Klingberg. T. (2016) Hjärna, gener och jävlar anamma: hur barn lär.Natur & Kultur.

 

Att gå vilse är att lära sig att hitta…

När jag, inför 1400 medarbetare, pratade om värdeskapande lärande fick jag spontant frågan; vad är det viktigaste vi kan rusta våra elever med? Mod svarade jag.

Att rusta eleverna väl inför en oviss framtid, som kännetecknas av ständig förändring, är ingen enkel sak, men vi kan bli framgångsrika om vi möjliggör för eleverna att tro på sin egen förmåga och lämna sin egen komfortzon för att anta nya utmaningar. Ditt ledarskap är avgörande. Om du vågar lämna din komfortzon och utforska nya vägar tillsammans med eleverna, blir du en viktig förebild som de kan inspireras av och hämta kraft hos. Vi behöver, genom handling, visa tilltro till alla elevers potential och visa att det finns flera vägar mot mål. När vi vågar utforska det okända smittar det av sig…

Värdeskapande lärande med språklig mångfald i fokus utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv ger elever och lärare möjlighet att ge sig ut på osäker mark för att utforska nya vägar till lärande. Det handlar om ett elevaktivt arbetssätt som öppnar upp för delaktighet och inflytande i hela processen; planering, genomförande, lärande och utvärdering. Genom att arbeta på ett sådant sätt motverkas undervisning som endast riktar sig till majoriteten av elever. Undervisningen blir tillgänglig när alla elever blir sedda, lyssnade till och får vara med och påverka. Delaktighet bidrar till att eleverna ser helheter i lärandeprocessen och kan sätta det i ett relevant sammanhang, både i och utanför skolan. Lyhördhet öppnar upp för ett inkluderande förhållningssätt där läraren ser varje elev som unik.

Att involvera eleverna i skolans vision och öppna upp för delaktighet i någonting som är större än dem själva bidrar till motivation, engagemang och lust att lära. Arbetssättet handlar om elevinflytande ”på riktigt”. Det skapar mening och en känsla av att ha en viktig uppgift. Läraktiviteterna formas dels utifrån styrdokumenten och elevernas perspektiv (olika livsvärldar, erfarenheter, intressen och behov) och dels utifrån ett samhällsperspektiv; eleverna utbildas för att leva och verka i ett demokratiskt samhälle som ständigt förändras.

Jag inleder ytterligare ett spännande läsår med detta fantastiska arbetssätt och delar gärna med mig hur det är att leda värdeskapande lärprocesser med språket i fokus utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Min förhoppning är att det kan bidra till ditt professionella lärande på ett sätt som gör skillnad för eleverna.

Lära för livet – vi kan, vill och gör!

Nytt läsår, nya möjligheter!

1400 personer, som arbetar med barn och elever i Trelleborgs kommun, samlades i dag på Söderslättshallen, för en gemensam kick on. På agendan: “21 Century Skills – Lära för livet”. Förmiddagen bestod av en härlig mix av olika föreläsare, inbjudna samtalsgäster och mingel.

Jenny Åkerman, talesperson för Mensa (Hej hjärna!) talade om våra fantastiska hjärnor och inriktade sig särskilt på de elever skolan ofta glömmer bort, dvs. elever med särskild begåvning. I blogginlägget Vända upp och ner på systemet, som publicerades för sex månader sedan, tipsar jag flera läsvärda böcker, bland annat en bok som kan hjälpa lärare att uppmärksamma särskilt begåvade elever. Boken heter Se mig som jag äroch är skriven av Camilla Wallström.

Vidare talade Martin Lackeús, doktor på Chalmers om lärfilosofin värdeskapande lärande och i anslutning till det berättade  jag, tillsammans med min kollega Malin Lundius och författaren J.F. Hansson om vårt fantastiska och unika värdeskapande projekt Noveller från Trelleborg – Bäckaskolan & Söderslättsgymnasiet. Kul att samtliga 1400 fick ett exemplar av boken och tillgång till lärarmaterial i digital form.

Ytterligare en talare var Emma Pihl, coach och entreprenör (Framtidsrusta ditt ledarskap) som talade om vad som krävs för att skapa och utveckla morgondagens talanger. Hon talade om framtidens arbetstagare, om självledarskap och gamifiering som verktyg i ledarskapet. Flera intressanta saker etsade sig fast och bekräftade det jag läst i hennes bok Framtidsrusta ditt ledarskap. Jag blev i synnerhet uppmärksam på spelifiering eftersom jag själv använt mig av speltillverkarnas list för att få pojkar på gymnasiet motiverade till att läsa skönlitteratur. Jag ville få till den upplevelse som spel ger, dvs. att eleverna fick känna sig läskompetenta, självständiga läsare och socialt bekräftade. Det var en minst sagt en spännande resa som tog eleverna långt utanför bekvämlighetszonen.

Förutom inspirerande föreläsare och presentation av fantastiska Real Case, lyftes olika perspektiv från näringslivet fram; fokus på framtidsyrken och betydelsefulla framtidskompetenser. Följande budskap framgick tydligt; utan utbildning är chanserna små att lyckas i dagens och framtidens föränderliga värld I artikelnFramtidens jobb i fokus på anställdas kick-off  publicerad i gårdagens Trelleborgs Allehanda säger förvaltningschefen Jytte Lindborg; tanken är att det ska ge lite energi. När man kommer tillbaka till sina enheter i eftermiddag så är detta något man ska ha med sig och spinna vidare på under läsåret.

Vilken inspirationsrikedom och perfekt start på ett nytt läsår! Jag hoppas vår bok Noveller från Trelleborgoch tillhörande inspirationsmaterial för lärare kan bidra till att fler får upp ögonen för värdeskapande lärande med språklig mångfald i  fokus och vågar testa ett nytt arbetssätt som motiverar och engagerar elever, ökar måluppfyllelsen, skapar arbetsglädje och gemenskap, bidrar till hållbar utveckling och mycket mer.

Nytt läsår, nya möjligheter! Låt oss inte vänta…