Type your search keyword, and press enter

Tankar om att leda digitalisering i skolan

Stärkt digital kompetens i skolan

Elevernas digitala kompetens behöver stärkas därför har Regeringen beslutat om att tydliggöra och förstärka styrdokumenten. Gustav Fridolin förmedlar att alla elever ska få med sig kunskaper att förstå och kunna påverka världen. Det får inte vara beroende av vilken skola du går på eller vilken lärare du har. Vidare meddelar gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström att gymnasiestudenter ska förberedas väl för arbete, vidare studier och för ett liv som samhällsmedborgare i en digitaliserad värld. (Regeringingskansliet. (2017) Stärkt digital kompetens i läroplanen och kursplaner). Sammanfattningsvis avser ändringarna bland annat att eleverna ska bli stärkta i sin källkritiska förmåga och få möjlighet att lära sig programmering. De ska också lära sig att lösa problem och omsätta idéer till handling på ett kreativt sätt med hjälp av digital teknik och internet. Utöver ska de få möjlighet att utveckla förståelse för hur digitaliseringen påverkar individ och samhälle. Jag välkomnar beslutet och tycker att skolans viktiga uppdrag behöver tydliggöras. Med det sagt vill jag också understryka att det blir en spännande utmaning för skolorganisationer framöver.

Ett bra beslut – nyckeln till framgång

I en dynamisk organisation sker förändring och utveckling på alla nivåer. Vision, mål och strategier förankras med god transparens och beslutsprocessen har genomförts strukturerat utifrån en analys av organisationen. Beslutet som fattas är i synnerhet betydelsefullt för elevernas framtid, därför behövs modiga ledare som  integrerar båda beslutsystemen i processen. Jag syftar på system 1 och 2 som Daniel Kahneman skriver om i boken Tänka snabbt och långsamt. Kahnemans forskning kring människans oförmåga att fatta rationella beslut är i synnerhet intressant i sammanhanget. Läs gärna boken! Det ger dig troligen en berikande läsupplevelse… Jag vill också i sammanhanget tipsa om boken Bestäm dig – Vetenskapen om hur du fattar bättre beslutav beslutsexperten Pelle Tornell.

Du har troligen räknat ut att ledaren behöver börja med att rannsaka sig själv eftersom förändring sker inifrån och ut. Organisationens varför är det viktigaste, därefter följer hur och vad. Det är stort fokus på vad vi gör och hur vi ska göra något, men ofta försvinner varförfrågan. Se gärna Simon Sineks Tedtalk Start with why för att förstå hur viktig frågan är. Vilken är den gemensamma visionen och hur är den konkretiserad i gemensamma mål och strategier? Definieras det tydligt vad organisationen vill uppnå så att alla vet innan olika lösningar presenteras? Ledaren behöver våga avgränsa och skilja på det som är viktigt kontra viktigast. Jag tror det är alltför vanligt med snabba beslut gällande lösningar och därför fattas inte det bästa beslutet. Således säger jag: se upp för enkla beslutsprinciper.

Skolkulturen och våra gemensamma värderingar är plattformen, det vill säga tryggheten att utgå ifrån. Vackra ord på en vägg eller på skolans hemsida måste få liv och “synas” i organisationen. Det är först när vi ser saker ur ett normkritiskt perspektiv som vi kan närma oss hållbar skolutveckling. Visualisera målet, låt varje individ dagligen bli påmind om vart vi är på väg och satsa på en öppen organisation, det vill säga teamwork; kollegialt lärande. Det jag vill förmedla är att framtidens skola behöver kreativa beslutsfattare som är bestämda kring vad som ska uppnås och ser till att det tydligt syns i verksamheten och samtidigt uppmuntrar till flexibilitet gällande lösningar och vägen mot målet. Framtidens skolledare  undviker att hamna i bekräftelsefällan (sök inte underlag som bekräftar din egen uppfattning). Olikheter som berikar är nödvändigt i en dynamisk organisation, men frågan är vem som vågar uppmuntra till en utforskande attityd? Det är riskabelt, men också nödvändigt om organisationen ska ha en möjlighet att förändras och utvecklas. I boken jag tidigare referat till Bestäm dig – Vetenskapen om hur du fattar bättre beslutpresenteras en ny beslutsmodell RUTIN som hjälper ledare att fatta bra beslut, men också att hjälpa andra att fatta bra beslut. System 1 och 2 som han i boken benämner emotionellt system och rationellt system behövs för att ta hållbara beslut i en dynamisk organisation.

Omvandlingen – Hur löser vi uppdraget på bästa sätt?

Hur kan vi med hjälp av dagens teknik och internet hjälpa elever att nå sin fulla potential och samtidigt bidra till förbättring av organisationen som helhet, däribland stärka lärarnas digitala kompetens? Vi kan inte nöja oss med att några lärare och elever utvecklar digital kompetens. Det som blir extra viktigt för ledare att arbeta med i lärarteamen är förändringsförmågan. Vikten av en gemensam skolkultur och ett kreativt ledarskap har förmedlats i föregående stycke. Själva “görandet” i praktiken handlar mycket om att synliggöra innovatörerna i verksamheten och samtidigt lyfta fram de betydelsebärande orden:  jag vet inte, men jag vill och tänker ta reda på det.  Ge tydliga, konkreta exempel på det som redan pågår (hög kvalitet) i verksamheten “någon måste prova först – sedan följer fler- principen”. Tänk på Simon Sineks budskap om frågan varför? Han förmedlar en betydelsefull tanke: vi följer de som leder för att vi själv vill.

I går när jag var på förstelärarutbildning gällande ledarskap och skolutveckling; se bild fick jag med mig mycket inspiration för att fortsätta leda lärares lärande i syfte att förbättra elevernas möjlighet att utvecklas och nå sin fulla potential. En viktig sak jag fick med mig är att ledaren ansvarar för 50 procent av ledarskapet och teamet över resterande 50 procent samt att verksamheter ska vara kreativa. Föreläsaren och psykologen Maria Wramsten Wilmar från Göteborgs universitet lyfte i sammanhanget fram Susan Wheelans forskning  och hennes bok Att skapa effektiva team. Det fick mig att tänka på boken Ledare utan titelav Robin Sharma. Han berättar om framtidens dynamiska organisationer där alla aktörer är ledare över sig själv. Mål och roller ska vara tydliga, likaså uppdrag; vem är bäst på vad? Lärandet sker kollegialt; vi lär oss att leda oss själva och därefter leder vi andra. Jag har i tidigare inlägg presenterat hur vi genom läslyftet och gemensam fortbildning gällande Universell design för lärande och Google Apps for Educationplanerat, genomfört, utvärderat och reflekterat över hur vi i reflekterande lärarteam förändrar och utvecklar tillsammans.

Lärande team och meningsfulla uppdrag

Choose a job you love and you will never have to work a day in your life. Vad betyder Confucius ord för skolor som står inför samma utmanande uppdrag? Det betyder allt. Vi behöver ha kul på jobbet och känna att det vi gör är meningsfullt och skapar ett mervärde. Lärare behöver ledare som ställer krav, ger lärare olika uppdrag med inflytande och ordentliga möjligheter att lära och utvecklas tillsammans i team. Vi behöver göra olika för att bidra till flödet. Inventera kompetens och låt mångfalden få blomma ut i verksamheten. När jag handleder lärare är jag nyfiken på varje individs inneboende förmåga att leda sig själv och att påverka sitt arbete och därmed också det kollegiala lärandet. Min handledning resulterar inte i svar utan i frågor, vilket till en början kan kännas frustrerande. Ur ett långsiktigt och hållbart perspektiv är det något helt annat…

Lärare behöver fortbildning i att arbeta smartare, inte mer. Stress är utan betänklighet ett av våra största hinder. En mindful ledare vet vad som bör prioriteras och varför och är modig nog att ge uppdrag efter kompetens. Vi behöver också tänka framåt eftersom rutinmässiga uppgifter inte kommer att bli det lärare ägnar sig åt i framtiden. Lärare behöver ledare som skapar möjligheter att utveckla inre motivation eftersom den är nyckeln till framgångsrika organisationer. Tillbaka till visionen och frågan varför. Om skolor ska vara aktiva arbetsplatser krävs möjligheten  att utveckla sig själv. Passionen är drivkraften. Elever känner av om läraren är autentisk, dvs. brinner för sitt arbete. Framtidens lärare ska vara kunniga, men också ha passion. Med detta sagt riktas blicken mot digitaliseringens möjligheter och behovet av ett nytt paradigm utifrån ett normkritiskt perspektiv.

Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något – Hitta din grej tillsammans med eleverna

Det är tryggt och säkert att göra som vi alltid har gjort, men så tråkigt det blir.  Det är, förutom tråkigt, en katastrof för barn och ungdomar som växer upp i en värld där skolan inte kan erbjuda en utbildning som matchar det som efterfrågas på arbetsmarknaden. Jag hör ofta att skolan inte hänger med i omvärldens förändring och min fråga brukar då vara: vad gör du åt det? Det kan möjligtvis upplevas provokativt, men jag menar väl. I väntan på att omorganisation sker, vilket är nödvändigt om syftet är att skapa framtidens skola, kan jag, du och våra kollegor göra fantastiska saker. Låt det bara inte stanna där utan dela det med fler. Vi behöver gemensamt verka för att  öka likvärdigheten och möjligheterna så att alla elever kan nå sin fulla potential. Den nya skolkulturen skapas när vi börjar göra saker, inte för att någon berättar det för oss.

Smarta små steg har betydelse därför är det viktigt att synliggöra lärmiljöer som i dag tar tillvara på digitaliseringens möjligheter. I samband med att vi ser vad som gjorts tidigare blickar vi framåt och ställer oss frågan: vad blir nästa steg? En dynamisk ledare är intresserad av nya idéer och har skapat en god balans för att hantera kortsiktiga och långsiktiga utmaningar. Vi vet att ledare ofta verkar i det kortsiktiga perspektivet, men genom att bygga upp en organisationsstruktur med medarbetare som leder sig själva kan fokus skifta från att “släcka bränder” till hållbarhet. Det krävs mod, men det har du redan räknat ut. Att komma med en ny idé utmanar organisationens status quo…

Hands on. Hur kan man ta smarta små steg för att stärka elevernas digitala kompetens och samtidigt bygga på lärarens kompetens? Jag har valt att tillsammans med eleverna skapa en blended learning miljö där digitaliseringen och elevernas livsvärld är ett med lärmiljön i skolan, likaså entreprenöriellt lärande. Mitt fokus är upplevelser. Jag försöker ikläda mig rollen som elev och tänka på vad som är meningsfullt och berikande. Krav och ansträngning är inget jag går närmare inpå eftersom det är en självklarhet för att lära och utvecklas. Jag är genuint intresserad av mina elevers livsvärld och i vilka sammanhang de känner lust att lära. Dessutom är jag barnsligt intresserad av att utforska digitaliserinegns möjligheter.

Bloggen – en mötesplats för lärande

Jag har under flera år designat digitala inkluderande lärmiljöer och på senare år också börjat handleda kollegor i mitt rektorsområde för att skapa förändring i större omfattning. Det har bland annat handlat om att använda digitala lärplattformar i undervisningen på ett meningsfullt sätt exempelvis V-klassoch Google Apps för Educationoch att koppla ihop digitaliseringen med vetenskapliga metoder för att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever. Jag har arbetat aktivt för att bygga en hållbar bro mellan allmänpedagogiken och specialpedagogiken så att vi fokuserar på att skapa tillgängliga lärmiljöer. Det betyder att arbeta med specialpedagogiken i förebyggande syfte.

I undervisningen tar jag eleverna till hjälp så att vi gör en “grej” av att lära tillsammans, vilket stärker den inre motivationen. Vår grej heterKreativ design för och i lärande och innebär att inta ett utforskande perspektiv för att skapa en tillgänglig, dynamisk och meningsfull lärmiljö där det är möjligt att nå sin fulla potential. För eleverna är det något nytt och annorlunda. Några inledande reaktioner skulle kunna sammanfattas så här: det är skönare att göra som man alltid har gjort, trots att man kanske inte lyckats så väl, eftersom lärmiljön Kreativ design för och i lärandeär utmanande. Visst tyder det på att elever behöver utmaningar i skolan…

Att blogga tillsammans med elever var något jag började göra 2005 och då hade vi tur om vi lyckades boka datorsalen en gång i veckan. I dag med 1-1 profil kan vi nyttja digitaliseringens möjlighet i större utsträckning. Eleverna är dock ovana. De har ringa erfarenhet av de möjligheter som digitaliseringen erbjuder trots att de är “inneboende på nätet”. Där har vi lärare en viktig sak att bidra med. Innan jag bestämde mig för att införa bloggverktyget tog jag reda på om eleverna läser bloggar och yes, så var det, både blogg och vlog. Mer om det kan ni utforska och läsa om i vår blogg. Jag valde att skapa en blogg via Webbstjärnan eftersom de gör skillnad för skolans arbete med digital teknik och användningen av internet i skolarbetet. Jag skriver inte mer om vår blogg utan ger dig istället en anledning att besöka den. Förutom bloggen arbetar vi med Google Apps för Education i lärmiljön, vilket är en tillgång i utbildningen. Vi är på god väg att i praktiken synliggöra hur man kan arbeta för att individualisera utbildning samtidigt som teamwork stärks. Det innebär bland annat att vi ser varandras olikheter som en rikedom. One size does not fit all!

Får du andra att utvecklas utvecklas du själv – enkel matematik, eller?

Lärarrollen handlar om ständig förändring. Ingvar Kamprad sägs ha sagt: tror du att du är färdig kan du lika gärna lägga dig ner och dö…och Tranströmer skrev: du blir aldrig färdig och det är som det ska. I boken Konsten att få andra att presteraskriver ledarskapsexperten Kenth Åkerman: får du andra att utvecklas växer du själv. Han förmedlar att ledare inte ska behandla medarbetare för vad de är utan för vad de kan bli. Tänk så när du möter dina elever nästa gång. Tillsammans tar ni till vara på digitaliseringens möjligheter, lär och skapar en tillgänglig lärmiljö som möjliggör för alla elever att nå så långt som är möjligt. Jag tror ni kommer dela en rolig upplevelse…

 

Det du fokuserar på växer…

Everybody is a genius. But if you judge a fish by its ability to climb a
tree, it will live its whole life believing that it is stupid.- Albert Einstein

I framtidens skola är mångfald norm

Behov av extra anpassningar och särskilt stöd uppstår när lärmiljön är otillgänglig för en del elever. Så länge lärare planerar och genomför undervisning utifrån en tänkt ”medelelev” kommer anpassningar av lärmiljöer i efterhand fortfarande vara nödvändiga. Om vi vänder upp och ner på systemet och arbetar utifrån ramverket UDL planerar vi undervisningen utifrån alla elever redan från början. När vi designar undervisning utifrån elevers olika behov upptäcker vi behovet av att samverka med andra yrkesroller (kollegialt lärande – tvärfunktionella team) för att bli framgångsrika. Detta arbetssätt förutsätter att skolledaren möjliggör för det systematiska samarbetet, vilket innebär en förändring och utveckling på systemnivå.

Jag vill föra in en hållbar tanke i skolan angående föreställningen om specialpedagogik. I stor utsträckning involveras specialläraren och specialpedagogen först när individens svårigheter upptäckts i lärmiljön och inte i förebyggande syfte för att förhindra att svårigheter uppstår. I boken Pedagogisk kartläggning (2012) förmedlar Petra Runström Nilsson att många forskare menar att det är i mötet mellan elevens förutsättningar och skolans miljö som skapar svårigheterna. Vi vet att elevernas svårigheter inte är statiska utan uppstår i vissa situationer och i vissa lärmiljöer, därför behöver vi se på speciallärarens- och specialpedagogens roll i ett nytt ljus och använda kompetensen i förebyggande syfte och på ett effektivt sätt som gynnar alla elevers lärande och utveckling.

I skollagens tredje kapitel framgår det tydligt att varje elev ska ges den ledning och stimulans som behövs i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (SFS 2010:800) För att lyckas stimulera och utmana alla elever nu och framåt behövs ett helhetsgrepp på tillgänglig utbildning, vilket hållbar skolutveckling handlar om. Begreppet tillgänglighet beskriver hur väl skolan fungerar för barn och elever oavsett funktionsförmåga. Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. Arbetet ingår i verksamhetens kvalitetsarbete, i det pedagogiska utvecklingsarbetet och som ett stöd för likabehandlingsarbetet. (SPSM)

Det du aktivt fokuserar på har en tendens att växa

I boken Se mig som jag är skriver Camilla Wallström om klassens ”bråkstakar”, inåtvända eller tysta. Hon skriver om särbegåvade barn i skolan, vilket är ett kunskapsområde som behöver växa inom kollegiet. Skolor behöver exempelvis bli bättre på att uppmärksamma särskilt begåvade elever, som många gånger har svårt att passa in i skolan. Barn som har en fallenhet för något eller några områden måste få möjlighet att fördjupa sitt lärande i skolan och därmed nå sin fulla potential. Skolverket meddelar att det inte alltid är lätt att uppmärksamma en särskilt begåvad elev eftersom de underpresterar för att passa in eller för att de har tappat lusten att lära. I en del av Skolverkets stödmaterial, att arbeta med särskilt begåvade elever, framgår det att särskilt begåvade elever är olika, trots vissa gemensamma kännetecken att vara uppmärksam på.

UDL-miljöer möjliggör för alla elever att lära i egen takt och utmanas utifrån individuella förutsättningar. Följande formel för lärande av Professor Deborah Eyre visar vad som behövs för att göra alla barn och elever till vinnare i skolan: elevens förutsättningar + möjligheter och support + motivation = hög måluppfyllelse (Wallström, 2012).

I alla klassrum finns drömmare, upptäckare och dynamiker

I böckerna Drömmare, upptäckare, och dynamiker – att förstå begåvad, men jobbiga barn, del 1 och 2 av Lucy Jo Palladino lyfts barn och elever fram som i hög grad har ett divergent sätt att tänka. […] inom dem stiger gnistor som tänder löpeldar av olika tankar, så att en enda tanke blir upphov till en mängd andra. Psykolog Palladino har arbetat professionellt med viljestarka och fritt tänkande barn under lång och menar på att dessa barn har Edisonprofilen (Thomas Edison, produktiv uppfinnare som personifierar divergent sätt att tänka). I undervisningen misslyckades Edison. Hans tankar var överallt och kunde inte sitta still. Han behövde personliga instruktioner eftersom han var i behov av att studera på sitt sätt och i sin egen takt. Om han fick rätt förutsättningar skulle han omskapa alla vilda idéer och rackartyg till briljanta och vetenskapliga lösningar. Det rör sig om kvicka barn som lever sitt liv mycket passionerat och är mycket bestämda på att få ut vad de vill ha, skriver Palladino. Individer är olika, men hon har identifierat tre drag inom Edisonprofilen: drömmare,upptäckare och dynamiker. Barn med Edisonprofil har en uppsättning resurser som är positiva, men som oftast förvandlas till brister i skolan:

Resurstänk:

  • Öppenhet för en mångfald av sinnesintryck
  • En djärv och lättrörlig fantasi
  • Ett globalt perspektiv
  • Skapardrift eller en tvingande lust till nya idéer
  • Intensiv fokusering på egna sysselsättningar och intressen

Bristtänk:

  • Distraheras lätt
  • Har oreda kring sig
  • Struntar i viktiga detaljer
  • Slutför inte uppgifter och intentioner
  • Vill inte lyda eller foga sig

Pallodino förstår att det blir så här eftersom lärare har överfyllda klassrum (många lärare samverkar exempelvis inte med speciallärare/specialpedagoger på ett förebyggande och systematiskt sätt) och förväntas öva elever i färdigheten att tänka på ett konvergent sätt. Det som hände Edison inträffar för elever i dagens skolor. Deras starka sidor blir inte uppmärksammade och uppmuntrade eftersom konvergent sätt att tänka dominerar. Elevens styrkor blir således ett problem och självkänslan gröps ur.

Känner du också att det är dags att utmana skolans förlegade tankesätt och pedagogiska upplägg? Det är inte eleverna som ska anpassa sig efter skolan utan skolan som ska anpassa sig utifrån elevernas behov. Vad kan varje elev och hur kan olikheterna berika undervisningen? Varför fortsätta tänka klasser och begränsa möjligheten att inkludera alla elever i lärgemenskapen? Hur kan speciallärare/specialpedagoger och lärare/förstelärare samverka för att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever? Speciallärare och specialpedagoger är en nyckelkompetens att räkna med, men som tyvärr många gånger inte används på ett hållbart och tillfredställande sätt. Att “lappa och laga” håller inte längre när det är tvärfunktionella samarbeten som behövs. Hur kan vi med stöd av digitaliseringen skapa dynamiska läranderum som tar oss bortom begränsningen; stora klasser och undervisning som riktar sig till ett fåtal och inte till alla?

Vi behöver tänka möjligheter och inte brister, väcka vår professionella kreativitet till liv, samla mod och ta steget från tanke till handling gällande hållbar skolutveckling. Vi behöver helt enkelt vända upp och ner på systemet!                                                     

Tillgänglig närmiljö för nyanlända elever

Lärarens inkluderande blick

I boken Mötet med nyanlända beskriver Tiia Ojala framgångsfaktorer gällande god utbildning för nyanlända elever. Hur skolan kan tänka för att lyckas och vilka resurser som behövs är två frågor som boken behandlar. Ojala understryker vikten av rätt bemötande där närvaro är ett nyckelord. Elevens närvaro i klassrummet ska vara en tillgång, inte ett problem. Lärarens närvaro ska finnas hos varje elev. Varje elev ska känna att läraren ser just hen. En blick som säger jag ser dig du är viktig[…]. Boken ser till helheten; organisation, inkludering, pedagogik, hemmet och elevhälsa.

Under läsningen funderade jag kring lärares utbildning i interkulturell pedagogik eftersom den är värdefull för att organisera undervisning för nyanlända. När lärare skapar förutsättningar för lärande med den interkulturella pedagogiken som redskap känner sig elever hörda och sedda (Lorentz, H. (2009). Skolan som mångkulturell arbetsplats: att tillämpa interkulturell pedagogik.Lund: Studentlitteratur). Vidare funderade jag över det kollegiala lärandet, vilket är nödvändigt för att lyckas.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt – Systematiskt kvalitetsarbete

På uppdrag av rektor handleder jag kollegor i grundläggande litteracitet för nyanlända ungdomar och tillgänglig undervisning (allmänpedagogiken möter specialpedagogiken med interkulturell profil). Syftet är att lärare tillsammans, genom kollegialt lärande som stöd av handledare, ska designa undervisning som ger alla nyanlända elever stimulans, utmaningar och stöd. I praktiken innebär det att lärare planerar och genomför undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov och låter eleverna visa kunskaper på sitt starkaste språk. Lärarna som ingår i teamet är redan i gång och samarbetar över ämnesgränserna, tillsammans med studiehandledare och med speciallärare. Vårt arbete är en del av utvecklingsområdet språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som gäller för alla skolor i Trelleborgs kommun. Genom att stödja alla lärare i att utveckla undervisningen med fokus på barns, elevers och studerandes språk- och kunskapsutveckling så kommer kvaliteten i undervisningen att höjas ytterligare och måluppfyllelsen att öka.

Undervisning för nyanlända måste utvecklas

skolvärlden.se publicerades nyligen artikeln Forskaren: skolan fokuserar på elevernas brister som handlar om avhandlingen Lives transitions: Experiences of learning and inclusion among newly arrived students där forskaren Jenny Nilsson Folke vid Stockholms universitet lyfter fram att nyanlända elever inte känner sig inkluderade i skolan och att skolan fokuserar på elevernas brister istället för att ta till vara på den potential eleverna har. Man fokuserar på vad eleverna saknar, snarare än vad de har med sig. Man ser dem som blanka blad och ser inte vad de har med sig. Vi behöver bli bättre på att ta vara på deras längtan att lära sig och vara mer flexibla, så att de inte fastnar i förberedande verksamhet som de gör på gymnasiet, säger Jenny Nilsson Folke. Anna Kaya lärare och författare till boken Att undervisa nyanlända – Metoder, reflektioner och erfarenheter framhåller problemet att lärare bestämmer vilket språk nyanlända ska redovisa sina kunskaper på. De missar att eleverna måste få  möjlighet att tänka, skriva och läsa på sitt starkaste språk, och att prata med varandra på modersmålet. De ska inte bara lära sig svenska utan kunskaper på svenska, och man måste få utveckla kunskaper på det språk man redan kan, säger Anna Kaya (Skolvärlden.se). Vidare understryker Kaya vikten av att lärare har en samsyn och planerar, genomför och utvärderar undervisning tillsammans (kollegialt lärande).

Fem framgångsfaktorer

Ojala presenterar fem framgångsfaktorer för att skapa god utbildning för nyanlända: (utifrån Skolinspektionens granskningar, 2014)

  • Tidig kartläggning av elevers kunskaper och erfarenheter. Undervisningen anpassas efter det kartläggningen visar.
  • Eleverna ska ges studiehandledning på modersmålet.
  • Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt – “alla lärare är språklärare”.
  • Ta fram gemensamma strategier för nyanländas utbildning.
  • Ansvaret ska inte lämnas på enskilda lärare.

Nyanlända elever i klassrummet – Fler tips på fortbildningsmaterial

Ytterligare en lärare som är intressant att lyfta fram i sammanhanget är Hülya Basaran som arbetar med nyanlända elever och har skrivit boken Nyanlända elever i mitt klassrum. I boken redogör hon för varför det är bra att använda digitala resurser i undervisningen i syfte att skapa inkludering och ge goda förutsättningar för lärande och utveckling. Hon ger många konkreta exempel som lärare kan använda i undervisningen.

Under HT16 handledde jag samma team, som arbetar med nyanlända ungdomar, i hur tekniken kan integreras på ett meningsfullt sätt för att ge stöd åt elevernas lärande. Det var en framgångsfaktor eftersom modulen Textarbete i digitala miljöer (Läs- och skrivportalen, Skolverket) gav lärarna begrepp och didaktiska redskap för att hjälpa eleverna att utveckla förmågan att läsa, skriva och kommunicera i ett digitaliserat samhälle. Dessutom bidrog lärarna till en kollegial diskussion av de medieteknologiska förändringarnas betydelse för elevernas lärande och utveckling. Läs vidare i Anna Kayas bok Att undervisa nyanlända – Metoder, reflektioner och erfarenheter. Utifrån 16 framgångsfaktorer redogör Kaya för teorier, metoder och inspirationskällor samt hur hon anpassat undervisningen till de nyanländas behov.

Avslutande tankar

Mellanmänskliga relationer är viktiga för lärandet eftersom de inriktar sig på medmänsklighet, ömsesidig respekt, dialog och personligt ansvar. Det är med hjälp av kunskap en människa förstår sig själv och vi blir hela människor i mötet med andra då vi kan dela med oss av våra kunskaper. I skolan ska alla elever känna att de befinner sig i en inspirerande lärandemiljö där det finns ömsesidig uppskattning och tillit som grund för mellanmänskliga relationer. Varje elev ska få växa utifrån sina behov och förutsättningar. Att finna sig själv, få vara sig själv och bli respekterad för den man är i gemenskap med andra bör vara en självklarhet för varje elev. Vi måste bemöta varje individ som unik och se att de är kreativa och kunskapande. Den interkulturella pedagogiken innebär att se hela människan, hitta möjligheter för att kommunicera gränsöverskridande och inkludera.

Låt oss tillsammans, genom kollegialt lärande, designa tillgängliga lärmiljöer för nyanlända elever. Allt verkligt liv är möte. – Martin Buber