Skåne tillsammans mot matsvinnet! – Berikande tvärfunktionell workshop

Tillsammans kan vi uppnå fantastiska saker 

I onsdags blev jag inbjuden till Hållbar utveckling Skåne och fick tillsammans med aktörer från näringslivet och offentlig sektor bidra till hur vi framöver kan arbeta tillsammans mot matsvinnet. Under workshopen delgavs hur vi på olika sätt arbetar med frågan i dag. Vidare utforskades hur ett aktivt samarbete kan skapa nya möjligheter att optimera arbetet med den angelägna frågan. Hur kan vi arbeta långsiktigt? Hur kan vi stötta och berika varandra genom tvärfunktionella samarbeten? Hur kan vi engagera fler och hur kan vi nyttja digitaliseringens möjligheter för att bidra till det offentliga samtalet om matsvinn och att gå från tanke till handling bortom tid och rum?

Ny handlingsplan – Fler gör mer

Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket har tagit fram en ny handlingsplan Fler gör mer  för att minska matsvinnet till 2030 (halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd (UNDP – Globala målen). Planen är ett verktyg för kommunikation och aktivt samarbete. Vi behöver helt enkelt varandras kompetenser, klokskap och drivkraft om vi ska lyckas!

Utbildning och lärande för hållbar utveckling är en nyckelfaktor

Att koppla samman skolan, arbetslivet och omvärlden med fokus på hållbarhetsfrågor ger inte bara barn och unga djupa och breda kunskaper utan också ökad förmåga att aktivt delta i sin egen lärandeprocess och i samhällets utveckling. Eleverna får syn på att deras kunskaper och förmågor är betydelsefulla och användbara både i och utanför skolan, vilket skapar motivation och engagemang. De får också syn på att kunskaperna ständigt utvecklas och förfinas genom att de lär sig att lära (design i lärande). Jag är glad över att skapa lärmiljöer som utgår från detta perspektiv och berättade under workshopen hur samarbetsprocesser mellan olika aktörer kan gå till i praktiken och dels om hur tecken på lärande fångas in. Jag har tidigare arbetat med den livsviktiga frågan i undervisningen, då i samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent och utbildningsprogrammet Unga reportrar för ett hållbart samhälle. Eleverna fick engagera sig i olika lokala hållbarhetsfrågor, varav ett av teamen engagerade sig i matsvinn. Det hela resulterade i dels ökade kunskaper om hållbar utveckling och i synnerhet matsvinn och dels i ett fotoreportage #EATIT som publicerades i Unga reportrars webbtidning The Magazine. Dessutom sattes reportaget upp i skolans matsal och skickades vidare till andra skolor i kommunen.

Ett annat konkret exempel, då bland annat matsvinn varit i fokus, är Framtidssagor från Trelleborg – lärande för hållbar utveckling. Barn och elever från förskolan till gymnasiet fick i samband med ett språkutvecklande och värdeskapande projekt lära sig mer om Agenda 2030 och hållbart företagande. Genom samarbete med flera olika aktörer i näringslivet och det omgivande samhället fick eleverna ta del av hållbar utveckling i praktiken. Ett exempel är Rescued Fruits, som räddar frukt och grönt från att slängas i onödan.

Ytterligare ett exempel, som en av mina kollegor Gitte på Klagstorps skola genomfört, var i tanken ett litet projekt, men som allteftersom arbetet fortskred blev STORT. Det hela startade efter att elevrådet och matrådet haft möte där de diskuterat skolans matsvinn. Matrådets förslag var att minska matsvinnet från ca 3 kg/dag till max 1 kg/dag. (Projektet handlar om matsvinn ur ett miljöperspektiv därför blev också miljörådet medskapare i projektet.) Det var viktigt för oss att hela skolan var delaktig – tillsammans kan vi göra storverk – så efter ett möte mellan Måltidsservice och vår rektor utarbetades ett förslag att elever skulle få vara delaktiga i köket med att tillaga dagens skollunch tillsammans med personalen i köket. Detta blev startskottet för ett ännu större projekt som fått stor uppmärksamhet (Gitte).

Våra lokala projekt lyfter en förändrad syn på undervisning där lärande för hållbar utveckling genomsyrar allt och där elever inte längre är passiva åskådare utan aktiva medskapare i undervisningen och lärandet. Hur och varför- frågorna är lika viktiga som vad. Jag vill passa på att tipsa vuxna (inte bara lärare) att se och samtala med barnen om matsvinn utifrån filmklippet Matsvinn i serien Härifrån till hållbarheten (UR skola). Programmet öppnar upp för dialog och ger idéer om hur man kan göra för att minska mängden mat som slängs i onödan.

Win-win situation

Den komplexa utmaning som berör allt och alla öppnar upp för tvärfunktionella samarbeten. Det är vårt ansvar som vuxna att lyfta fram framtidsvisioner som ger barn och ungdomar hopp och tro att det är möjligt att skapa förändring. Genom samverkan visar vi att innehållet de möter i skolan har en verklighetsanknytning och pågår på alla nivåer i samhället. Vi visar också genom värdeskapande lärande att deras idéer, kunskaper och utvecklandet av handlingskompetens berikar och bidrar till att göra skillnad.

Under workshopen framgick många fantastiska initiativ som redan är igång; både enkla och mer omfattande. Samtalen inspirerade till att göra ännu mer och mina idéer växte… Jag tog kontakt med min kollega Eva för att spåna hur vi tar nästa kliv i det lokala spåret för att sedan koppla ihop oss med regionala, nationella och internationella nätverk. Till hösten sker spännande saker… Det här är kompetensutveckling när det är som bäst. Medskapande konferenser där människor med olika kompetenser för mötas är så bra! Till sist vill jag, med en personlig ton, upprepa att matsvinn är något vi alla kan relatera till och något vi alla måste engagera oss i – nu och framåt. Vi behöver bli de bästa förebilderna för barn och unga så att de upptäcker sin inneboende kraft att påverka. Tillsammans kan vi uppnå fantastiska saker!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *