”Ett koncept som tar sin utgångspunkt i hållbarhet och Agenda 2030 där berättelsen är det pedagogiska verktyget och samskapande står i fokus. Sustainable Stories ger unga framtidshopp och stärkt handlingskompetens samtidigt som det främjar hållbar utveckling.”
Ur motiveringen till Region Skånes miljöstipendier 2019
Sustainable Stories är ett framtidsinriktat ramverk för lärande, utveckling och välbefinnande där barn och unga är aktiva medskapare i såväl undervisningen som i sitt eget lärande. Ramverket rustar dem att hantera en värld med komplexa utmaningar och snabba förändringar – med siktet inställt på samskapandet av en hållbar framtid. Det är påtagligt att vi lever i en tid med komplexa samhällsutmaningar och ständiga förändringar. Detta påverkar i allra högsta grad vilka kunskaper, kompetenser och förhållningssätt våra barn och unga behöver för att bli demokratiska och aktiva medborgare som både kan och vill bidra till hållbar samhällsutveckling. En god utbildning som genomsyrats av ett lärande för hållbar utveckling är en förutsättning för att samskapa framtiden på hållbar väg.
Genom en utbildning som genomsyras av lärande för hållbar utveckling (LHU) främjas och stärks barns och ungas handlingskompetens att ta sig an komplexa hållbarhetsfrågor. Kritiskt tänkande, kreativitet, demokratiska arbetsprocesser, ämnesövergripande samarbeten m.m. som kännetecknar LHU finns i läroplanen. Det är således inget sidospår utan förväntas genomsyra alla skolans ämnen och hela verksamhetens utvecklingsarbete. Rektor är ytterst ansvarig för att skapa goda förutsättningar för LHU i hela verksamheten. Men trots starkt stöd för lärande för hållbar utveckling i skolans styrdokument verkar det vara slumpen som avgör vilka elever som erbjuds en sådan utbildning. Dessutom är det, enligt en undersökning gjord av Naturskyddsföreningen Hållbar utveckling i skolan – Vi måste snabba på (2017), endast tre av tio kommuner som har en strategi för hur utbildning och lärande för hållbar utveckling ska utvecklas och förbättras i skolan. Vidare visar även skolinspektionens rapport Skolors arbete med lärande för hållbar utveckling – Att ge elever handlingskompetens för de stora utmaningarna (2022) att endast tre av 30 granskade skolor bedöms hålla hög kvalitet i alla bedömningsområden gällande LHU. Enligt Mål 4 i Agenda 2030 ska vi senast 2030 säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla och enligt delmål 4.7 säkerställa att alla barn och unga får de kunskaper och kompetenser som behövs för att främja en hållbar utveckling.
Sustainable Stories gestaltar och levandegör samtiden och framtiden på hållbar väg
Bland undersökningarnas dystra resultat, skymtas några strålar av hopp, bland annat skildras en rad olika aktörers initiativ för att främja lärande för hållbar utveckling. Dessutom presenteras ett antal kommuner som är en god bit på väg i arbetet med att ge hållbarhetsfrågorna en naturlig plats i undervisningen. Sustainable Stories är ett sådant initiativ – en framtidsinriktad utbildningsidé som bygger på innovativ didaktisk design och syftar till att främja och stärka utbildning och lärande för hållbar utveckling i förskolan och skolan. I undervisningen engageras barn och unga i ett samskapande lärande kring hållbarhetsfrågor och ges möjlighet att göra sina röster hörda, utveckla handlingskompetens och ta plats i demokratin och samhällsutvecklingen på hållbar väg. Genom nya utmaningar, lärupplevelser och meningsfullhet utvecklar de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt för att verka som aktiva demokratiska medborgare här och nu och i framtiden. Lärande för hållbar utveckling som genomsyrar undervisningen i alla ämnen och genom alla utbildningsstadier – från förskolan till gymnasiet – grundar en livslång resa för barn och unga där de kan lära, växa och utvecklas som människor och samtidigt genom handlingskompetens bidra till samskapandet av en hållbar framtid. I en sådan undervisningskultur är digitala verktyg och resurser en självklarhet och en stor tillgång. Sustainable Stories främjar och stärker således unga medborgare som både här och nu och i framtiden kan och vill engagera sig i samhällets utveckling – en viktig del i den processen är att våga ställa krav på beslutsfattare. 2019 tilldelades utbildningsidén Sustainable Stories Region Skånes miljöstipendier med följande motivering;
Region Skånes miljöstipendium 2019 har tilldelats Maria Glawe för hennes arbete med Sustainable Stories. Ett koncept som tar sin utgångspunkt i hållbarhet och Agenda 2030 där berättelsen är det pedagogiska verktyget och samskapande står i fokus. Sustainable Stories ger unga framtidshopp och stärkt handlingskompetens samtidigt som det främjar hållbar utveckling och visionen om det öppna Skåne.
Utbildningsidén grundar sig i ovanstående resonemang och i skollagen (SFS: 2010:800) där det tydligt framgår att alla barn och unga, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska erbjudas utbildning som ger dem kunskaper om hållbarhet och möjlighet att utveckla kompetenser för att bidra till en god miljö och en hållbar utveckling. De ska också få kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Utbildning och lärande för hållbar utveckling framgår även i läro-, kurs- och ämnesplanerna och ska genomsyra all utbildning oavsett ämne och stadium. Det finns dessutom tydliga kopplingar mellan Agenda 2030 och skolans övergripande områden exempelvis demokrati, jämställdhet, entreprenörskap och hållbar utveckling. Likaså framgår kopplingen mellan skolans styrdokument och de nationella miljömålen, som är riktlinjer för miljöarbetet i Sverige (Skolverket (2022) Utbildning viktigt för att nå målen för hållbar utveckling). I barnkonventionen, som är svensk lag sedan 2020, framgår även att barn och unga har rätt att komma till tals och bli lyssnade till i frågor som rör deras liv och framtid.
LHU ska inte förväxlas med traditionell miljöundervisning som ofta visar på ett katastrofscenario för världen och lämnar barn och unga med dåligt samvete för allt som borde ha gjorts annorlunda (Sund & Sund (2017) Hållbar utveckling – ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan). Liknande upplevelser bekräftas även i avhandlingen Miljökollaps eller hållbar framtid? Hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljöfrågor (2017) av Kajsa Kramming. Sund & Sund och Kramming lyfter båda fram betydelsen av LHU och ungas behov av att inte bara få läsa om komplexa samhällsutmaningar utan också ges möjlighet att arbeta med utmaningarna genom handling utifrån ett samskapande lärande. Det handlar således om att arbeta med verkliga uppgifter som inte är förenklade eller anpassade för skolans verksamhet utan innehåller komplexa sammanhang där flera svar och lösningar finns (Sund & Sund, 2017, s. 27). Det handlar också om att ingjuta hopp, skapa framtidstro och skapa rum för nyfikenhet, gemensamt utforskande med fokus på att utveckla handlingskompetens. Lärande för hållbar utveckling är således inte samma sak som traditionell miljöundervisning. Det är ett förhållningssätt som signalerar att det inte handlar om isolerade skoluppgifter utan om ett livslångt lärande som pågår inom samhällets alla områden (Ibid, s. 33). Arbetet sker utifrån ett holistiskt och pluralistiskt perspektiv med verkliga uppgifter som knyts till olika ämnesområden och till hållbarhet. Undervisningen är demokratisk och processorienterad med elever som medskapare i ett samskapande lärande. Läraren blir en teorigrundad innovativ designer som vågar utforska, lära och skapa tillsammans med såväl elever, kollegor och omgivande samhällsaktörer (Se Glawe & Selander (2021) Innovativ design för lärande).
Berättelsen som pedagogiskt verktyg och empowerment
Sustainable Stories som utbildningsidé öppnar således upp möjligheter för lärare att designa undervisning som genomsyras av lärande för hållbar utveckling och ger barn och unga, möjlighet att rustas med kunskaper, värderingar och kompetenser som är viktiga för att leva hållbara liv och för att (genom handling) välja sin bästa väg för att kunna påverka framtiden i hållbar riktning. Utbildningsidén tar sig också an frågan hur lärare designar en tillgänglig undervisning som utmanar alla elever oavsett förutsättningar och behov. Med utgångspunkt i didaktisk design, bildning och hållbar utveckling och genom ett kritiskt och demokratiskt textarbete (critical literacy) med berättelsen som pedagogisk potential och empowerment engageras barn och unga som aktiva medskapare (agens) i sin egen utbildning och samtidigt i den lokala demokratin och samhällsutvecklingen på hållbar väg. I våra förskolor och skolor finns morgondagens ledare, beslutsfattare och innovatörer!
Ett kritiskt och demokratiskt språkutvecklande perspektiv där berättelsen används som pedagogiskt verktyg ger också svenskämnet en betydande roll i utbildning och lärande för hållbar utveckling. Genom ett rikt språk kan barn och unga förstå sig själv, sina medmänniskor och omvärlden samt genom språket uttrycka tankar och åsikter som kan påverka och förändra världen (Se Glawe & Selander (2021) Innovativ design för lärande; Jfr. Wessbo & Uhrqvist (2021) Bildning för hållbar utveckling – och dess potential för svenskämnets undervisning; Bergöö, K. (2015) Kritiskt textarbete – att förstå och kunna förändra. Lärportalen. Skolverket).
Med grund i forskning och beprövad erfarenhet (genom aktivt samskapande mellan lärare med stöd av digitala nätverk) har utbildningsidén Sustainable Stories utvecklats över tid. I den fjärde generationens skolutveckling (Se Glawe & Selander, 2021; Jfr. Håkansson & Sundberg (2018) Utmärkt skolutveckling. Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse) är inte lärarna passiva mottagare av forskningsresultat utan aktiva medskapare till beprövad erfarenhet med stöd i forskning som behövs i förskolan och skolan; de tar sig an gemensamma utmaningar i undervisningen, undersöker möjliga lösningar och samskapar med såväl barn och unga och kollegor som forskare och andra omgivande samhällsaktörer. Sustainable Stories är ett initiativ där professionen, dvs. lärarnas kunskap växer tillsammans i syfte att förbättra och utveckla undervisningen så att barn och unga kan engageras som aktiva medskapare i sin egen utbildning och samtidigt bidra till en hållbar värld.
Hållbar skolutveckling – professionella gemenskaper för lärande och utveckling
Rektor har, vilket tidigare nämnts, en avgörande roll för att främja och leda utvecklingsarbetet med lärande för hållbar utveckling så att det genomsyrar all undervisning och blir en gemensam fråga för alla i verksamheten. Rektor förväntas peka ut riktningen för utbildningen på skolan och bland annat ta ett helhetsgrepp kring skolans komplexa uppdrag och skapa goda möjligheter för lärare att ingå i professionella gemenskaper för lärande och utveckling kopplat till forskning (Glawe & Selander (2021) Innovativ design för lärande). Enligt vetenskapliga studier har lärande för hållbar utveckling som kopplas till det systematiska kvalitetsarbetet potential att påverka hela skolans verksamhet och resultat (Läs Mogren, A. (2019) Guiding Principles of Transformative Education for Sustainable Development in Local School Organisations: Investigating Whole School Approaches through a School Improvement Lens. Akademisk avhandling. Karlstad universitet).
Samtidens och framtidens hållbara lärande kan vi se som ”pågående, innovativa och samskapande designprocesser med eleverna som aktiva medskapare”. Det innebär att ta ett gemensamt ansvar för såväl kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget (Läs vidare i Glawe & Selander, 2021, s. 156).
Här är två hållbarhetsprojekt som knyts till konceptet Sustainable Stories och innovativ didaktisk design:
Sustainable Poetry – Barns och ungas röster för en hållbar framtid
Framtidssagor – Lärande för hållbar utveckling