“Ungdomar är med och skapar en hållbar framtid för Trelleborg” – Kritiskt multimodalt meningsskapande

Vi måste lyssna på ungdomen som inte har stelnat i sina former! – Jan Carlzon, Riv Pyramiderna!

I samband med att mina elever fick uppdraget att skriva remissyttrande på kommunens reviderade klimatanpassningsplan arbetade vi med fyra dynamiska kunskapsprocesser i undervisningen: möta kunskap, utveckla kunskap, analysera och använda; se bild (Magnusson, P (2014) Meningsskapandets möjligheter – Multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan).

Uppgiften var utformad som ett Real Case – ett värdeskapande projekt som kopplas samman med svenska 1 och 2 samt förhållningssättet lärande för hållbar utveckling. Hela gruppen på cirka 20 elever arbetade med det globala målet 13; bekämpa klimatförändringen och hade i mindre team olika värdeskapande projekt att fördjupa sig inom. Tre elever från olika gymnasieprogram (barn- och fritidsprogrammet, vård- och omsorgsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet) fick anta utmaningen och för första gången under sin skoltid lära sig att skriva ett remissyttrande. Genom uppdraget fick de lära sig utöva demokrati i praktiken och utveckla 21st Century Skills, vilket bland annat innebär samarbete, problemlösning, kreativitet, kritiskt tänkande och digital kompetens; förmågan att kommunicera sitt kunnande på olika sätt och genom olika medier. 

Här följer en presentation av de olika kunskapsprocesserna. I multiliteracies-pedagogiken ses kunskapsutveckling som dessa kunskapsprocesser oavsett vilka modaliteter och medier som används i arbetet skriver Edvardsson, Godhe och Magnusson (2018) i boken Digitalisering, literacy och multimodalitet. 

Möta kunskap: Eftersom lärande för hållbar utveckling genomsyrar all min undervisning hade eleverna en viss förförståelse gällande det globala målet 13 när vi startade, men dock ingen insyn i kommunens klimatanpassningsplan. De hade också tillägnat sig kunskaper när vi genom olika representationer i undervisningen närmat oss klimatfrågan. Ytterligare kunskap fick de i samband med vår medverkan i DN:s skrivtävling som gick ut på att skriva en debattartikel om klimatet. När eleverna delade med sig av sina idéer kring hur klimatpåverkan kan minska och varför alla måste bry sig skaffade de sig således en bra grund att stå på inför läsningen av klimatanpassningsplanen.

Läsningen gjorde vi tillsammans och valde ut de delar som var angelägna för eleverna att yttra sig kring, det vill säga medborgardialogen. Eftersom eleverna läste på olika program och bara träffades en gång i veckan på grund av olika scheman fick samarbetet och lärandeprocessen stöttas upp av digitala verktyg. De arbetade bland annat tillsammans i Google Drive under hela processen och var på så sätt inte bundna till varken tid eller rum. Eleverna lyfte själv fram det flexibla arbetssättet som framgångsrikt. 

Utveckla kunskap: Under flera undervisningssekvenser fick eleverna fördjupa sig i klimatanpassning via olika medier. Syftet var att fördjupa kunskaperna både med begrepp och teori. Vi använde oss av såväl bilder och filmer som olika texter. Bland annat studerade vi också klimatförnekare, vilket eleverna hade läst om i sociala medier och ville samtala om. I sammanhanget pratade vi om ”fake news” och använde oss av Viralgranskarens guide om källkritik på nätet. Elevernas oro för klimatförändringar blev också utgångspunkt för reflekterande samtal och samtidigt en drivkraft för att engagera sig i frågan. Vi följde också den politiska debatten i samband med valet 2018. 

Vidare skulle eleverna utveckla förmågan att skriva remissyttrande. Eftersom det var en ny skrivsituation fick vi börja med att tillsammans studera hur ett remissyttrande kan se ut. Vi använde bland annat Regeringens material som stöd under processen Svara på remiss – hur och varför? Jag tycker det är viktigt att understryka vikten av den lärarledda undervisningen under samtliga kunskapsprocesser så att eleverna förstår och kan lära på djupet med hjälp av en stödjande lärare och gruppen som resurs.

Analysera: Under analysprocessen fick eleverna förhålla sig kritiska till informationen vi behandlat i undervisningen. Därefter gick vi djupare in i barnperspektivet som Trelleborgs kommun inkluderar inför beslut och gjorde det genom ett critical litteracy- perspektiv där eleverna fick ifrågasätta och utforska olika synvinklar. I fokus hamnade bland annat FN:s barnkonvention och i synnerhet artikel 3; principen om barnens bästa och artikel 12; principen om delaktighet. Vi använde oss av frågor som exempelvis: vilka röster får höras? Vem/vilka får ta plats? etc.

Använda kreativt: Eleverna fick vidare använda sina kunskaper för att påverka sin egen och vår gemensamma framtid. Genom remissyttrandet som de skrev tillsammans och skickade in fick de utöva demokrati i praktiken. De fick vara med och säga sin mening kring vår viktigaste framtidsfråga, styra sitt eget lärande mot ett gemensamt mål och träna och utveckla ett förhållningssätt som gör det möjligt att verka som en demokratisk medborgare. Förutom att skriva remissyttrandet, lyfte eleverna fram sitt arbete i sociala medier, bland annat i vår undervisningsblogg. De presenterade också uppdraget och kunskapsprocesserna för resten av gruppen då vi hade POP-UP undervisning i mediateket i samband med Skåne Innovation Week 2018. Dessutom fick de presentera sitt remissyttrande för Anitha Ljung,  klimat- och hållbarhetssamordnare i Trelleborgs kommun, som var gästföreläsare. Under hennes föreläsning fick eleverna inblick i hur arbetsgången sett ut för att ta fram klimatanpassningsplanen. Dessutom fick de höra glädjande nyheter från regionala utvecklingsnämndens yttrande och Länsstyrelsen som anser att medborgardialogen är värdefull och tyder på nytänkande. De var dessutom intresserade av att ta del av elevernas synpunkter, vilket gjorde eleverna väldigt glada och stolta.

Region Skåne ser det som bra och värdefullt, men också nytänkande, att även medborgardialogen lyfts fram i planen. Att göra medborgarna delaktiga i klimatanpassningsplanen skapar förutsättningar för förståelse och acceptans för åtgärderna. Delaktighet är också i sig en viktig hälsofrämjande faktor i sig. Det är också föredömligt att kommunen anlägger ett Barnperspektiv på planen. Det är ju också en avgörande framtidsfråga för barnen. Därför har kommunen utsett ett gymnasium som remissinstans för den planen. Det vore intressant att ta del av de synpunkter som ungdomar lämnar.

Eleverna utvecklade metakognitiv medvetenhet om det egna lärandet och fick syn på att deras nya kunskaper och förmågor som utvecklats var viktiga både ur ett individ-, skol- och samhällsperspektiv. Edvardsson, Godhe och Magnusson (2018) skriver att skolan ska förbereda unga människor för framtiden och måste därför fungera som en kunskapsproducerande gemenskap, där lärare och elever tillsammans har möjlighet att designa undervisning och utnyttja digitaliseringens möjlighet. 

Den 30 maj fattade kommunstyrelsen beslut om den nya klimatanpassningsplanen som gäller för åren 2018-2023. Elevernas synpunkter finns presenterade som åtgärder i handlingsplanen. Läs gärna deras åtgärdsförslag i undervisningsbloggen: Kreativ design för lärande och håll utkik för fortsättningen. Under läsåret väntar en ny spännande utmaning, vilket är att gå från ord till handling (igen) och förverkliga några av åtgärderna i handlingsplanen.

Till sist vill jag lyfta fram Jan Carlsons betydelsefulla ord som inleder mitt inlägg och uppmana dig att stanna upp och tänka efter; Vi måste lyssna på ungdomen som inte har stelnat i sina former!

Vidare läsning:

Ungdomar är med och skapar en hållbar framtid för Trelleborg – Trelleborgs kommun

Ny klimatanpassningsplan beslutad – Trelleborgs kommun

Klimatanpassningsplan 2018 – Trelleborgs kommun

 

Bild: Kunskapsprocesser (Finns presenterad i Magnussons avhandling Meningsskapandets möjligheter – Multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan och i Edvardsson, Godhe och Magnussons bok Digitalisering, literacy och multimodalitet). 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *