Vägen mot en hållbar framtid

 ”Sverige ska vara världsledande i genomförandet av Agenda 2030” – Skolans centrala roll

När jag deltog i den nationella konferensen ”Lärande och utbildning för Agenda 2030” berikades jag av viktiga aktörers insatser i arbetet med Agenda 2030 och lärande för hållbar utveckling i Sverige. Genom erfarenhetsutbyte fick jag också möjlighet att berätta om vårt systematiska kvalitetsarbete i Trelleborgs kommun; ett långsiktigt utvecklingsarbete för att skapa framtidens hållbara förskolor och skolor i Trelleborg. Dessutom gavs möjlighet att tillsammans med flera aktörer lämna förslag till handlingsplanen gällande folkbildningsinsatser för Agenda 2030.

Dagen inleddes av presentationer med fokus på utbildning och lärande för hållbar utveckling i Sverige. Under konferensen förmedlades både nationella och internationella aspekter kring UHU och LHU. Vi måste snabba på var ett genomgående budskap under konferensen; ”det går trögt, vi behöver göra mer” förmedlade Mats Djurberg, generalsekreterare vid Svenska Unescorådet. Han lyfte fram vikten av att kartlägga, utveckla och följa upp arbetet med LHU i förskolan, grundskolan och gymnasiet. ”Tiden går fort, det är bra tolv år kvar till 2030 och att vänta är inget alternativ”.

Nicklas Gericke, forskare vid Karlstad universitet, presenterade en svensk studie om effekter av utbildningsinsatser för hållbar utveckling, vilket både lyfte fram positiva effekter och utmaningar. Han betonade vikten av helhet och sammanhang; ämnesintegration och elevernas deltagande och medskapande roll i utbildningen. Jag tänker att nutidens- och framtidens skola handlar om att utbilda aktiva världsmedborgare, vilket innebär förändring och utveckling av ledarskap, lärmiljöer och undervisning. Att förändra lärmiljöer och undervisning är en ”svår sak”, understryker Gericke. Jag instämmer, men det är också precis det vi ska ägna oss åt framöver. I en tid där mycket förenklas och underlättas genom teknologins möjligheter ges vi större utrymme att arbeta med mer komplexa och utmanande frågor.

Lärande för hållbar utveckling genom hela styrkekedjan

För att undvika att hamna i ”mer av samma” behövs en förändrad kultur och ledarskap. Det behövs en organisation för lärande för hållbar utveckling som kopplas samman med digitalisering. Jag tänker på långsiktiga strukturer med modiga ledare som orubbligt leder processerna framåt. Ett viktigt perspektiv är att stärka samverkan mellan skola, arbetsliv och omvärld, vilket är centralt i utbildning och lärande för hållbar utveckling.

Göran Finnveden, processor vid KTH, talade länge och väl om vikten av styrning och organisation. Om att sätta upp mål, genomföra och följa upp det arbete som förändras och utvecklas. Under konferensen hade jag hela tiden vårt systematiska kvalitetsarbete för ögonen och plockade upp centrala inslag som kan ha betydelse för våra arbetsprocesser framöver. Visionen, som är vår ledstjärna, öppnar upp för ett långsiktigt hållbart byggande. Vägen dit är lång, så det är viktigt att vara uthållig.

Professionellt kollegialt lärande

En glädjande nyhet under konferensen var Claes Malmbergs, professor vid högskolan i Halmstad, presentation av en ny modul i Skolverkets regi (Lärportalen) gällande lärande för hållbar utveckling. Jag är övertygad om att verksamhetsnära kompetensutveckling i form av kollegialt lärande behövs för att få till hållbar skolutveckling. Via lärportalens webbaserade material kan lärare arbeta med lärande för hållbar utveckling över ämnesgränserna med stöd av handledare. (De första delarna i modulen finns tillgängligt under våren 2018.) Efter presentationen samtalade jag med Claes Malmberg om behovet av en modul som riktar sig till förskolan, grundskolan och gymnasiet för att få till den viktiga ”röda tråden”. Jag fick då möjlighet att samtala med representanter från Skolverket som såg möjligheter i att använda delar av innehållet på gymnasiet. Det ska bli spännande att utforska materialet när det väl är tillgängligt. Jag återkommer i frågan. Möjligtvis kan vi också, med utgångspunkt i modulen, skräddarsy något som passar väl in i våra riktlinjer i Trelleborg.

”Barn och unga är aktörer i genomförandet”

Hela konferensinnehållet berörde kärnan i nutidens och framtidens skola; det vill säga barn och unga som aktörer i utbildning och lärande för hållbar utveckling. När Alexander Leicht, chef för hållbar utbildning och globalt medborgarskap, presenterade LHU utifrån ett Unescoperspektiv riktades fokus åter igen kring det holistiska perspektivet. Att skolan fortfarande till största del är ämnesuppdelad bygger på en gammal tradition, som är svår att förändra. Han talade om transformation av undervisning där barn och ungas perspektiv spelar en avgörande roll och där helheter och sammanhang lyfts fram. Under presentationen kom jag på mig själv med att rita upp Kreativ design för lärande; vilket är en skolutvecklingsmodell som öppnar upp för elevernas aktiva deltagande och medskapande i samklang med lärares professionella lärande (kollegialt lärande), vilket på sikt främjar hållbar skolutveckling. Modellen fokuserar på Transversal Skills och bygger på ett antal designprinciper som knyts till forskningen.

Ytterligare ett tänkvärt inslag under konferensen var vice rektor för Uppsala universitet, Torsten Svensson, som förmedlade budskapet ”låt fakta sparka”; om betydelsen av vetenskapskoll i en tid där desinformation och ryktesspridning sprids på internet. Han pratade om forskningen och lärarens samarbete i samklang med en nyckelfaktor inom hållbar utveckling, vilket är utbildning och lärande. Lärande för hållbar utveckling handlar i allra hösta grad om att skapa förutsättningar för barn och unga att förstå och hantera världen de är en del av; att bygga hållbara kunskaper genom att utöva ett kritiskt förhållningssätt och handla utifrån ett medvetet och genomtänkt perspektiv. Det handlar såväl om individuella djupa och breda kunskaper som demokratiska förmågor.

Före lunch fick vi lyssna till politikerpanelen som var eniga om att LHU ska vara ett prioriterat område i utbildning och lärande. Det framgick att vi genom utbildning behöver stärka framtidstron bland unga, undervisa så att eleverna förstår hur de kan använda kunskaperna de tillägnar sig i skolan i ett större perspektiv. De ska vilja och kunna påverka sin framtid.

Resten av konferenstiden ägnades åt Agenda 2030 delegationens arbete som gick ut på att stödja regeringen i genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling i Sverige. Vi arbetade i olika grupper med att ta fram synpunkter och förslag och presentera dessa genom en bra pitch. Det var givande och lärorikt. Dagen avslutades med att kanslichefen på Agenda 2030 delegationen, Katarina Sundberg, lyfte fram Sveriges höga internationella rankning inom hållbarhetsområdet och betonade samtidigt vikten av styrning och ledarskap och problemet med att arbeta i silostrukturer.

Tid för reflektion

När jag satt på tåget tillbaka till Trelleborg funderade jag över hur viktigt det är att ledare vågar prioritera det som har störst betydelse även om det innebär stora prövningar. Att peka ut riktningen, hålla i och hålla ut är a och o för hållbar skolutveckling. Vi vet alla hur enkelt det är att falla tillbaka i gamla vanor… Skolor måste motstå frestelsen att göra många bra saker om man ska nå fram till ett djupt lärande och en verklig förändring. För att lyckas krävs enligt Helen Timperley att man fokuserar på ett eller få mål som är mest angelägna för den verksamhet man befnner sig i och inte ‘springer på alla bollar’ (Skolverket. Forskning för klassrummet).

Lärande för hållbar utveckling är ett förhållningssätt som bör genomsyra allt vi gör i skolan och med digitaliseringens möjligheter kan vi nå helt andra nivåer än tidigare. Nutidens- och framtidens skola handlar om att samarbeta mot gemensamma mål för att skapa en hållbar värld för alla. Det här är mycket större än att fastna i samtal om den digitala teknologins vara eller icke vara i klassrummet. När vi ser potentialen i teknologin och lär oss (lärare och elever) att ta kontroll över tekniken (genom ett kritiskt förhållningssätt) är den till stor nytta i utbildning och lärande. Det är uppenbart att digital teknik blir ett bekymmer när den appliceras på gamla tankesätt och undervisningssätt. Att börja i den pedagogiska idén, som utgår utifrån ett reellt elevfokus, är således avgörande. Vi har ett gemensamt ansvar i att inte föra skolan in i en ”teknikfälla”. Digital teknologi ska användas på ett genomtänkt sätt. I skrivande stund tänker jag på Max Tegmarks avslutande ord i den fängslande boken LIV 3.0; Vill du äga din teknologi eller vill du att din teknologi ska äga dig? Han påminner oss om att det är vi som skapar framtiden och avslutar med orden; ”låt oss skapa en inspirerande framtid tillsammans.”

Låt oss göra det – NU

När det är tolv år kvar till 2030 och vänta inte är ett alternativ (M. Djurberg) blir vår gemensamma utmaning att gå från ord till handling. Hur ger vi barn och unga goda likvärdiga förutsättningar att bli handlingskraftiga och fungerande världsmedborgare?

Läs mer om konferensen via SWEDESD

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *