”Jag tror aldrig jag kommer att glömma det. Det här var underbart, fantastiskt. […] Det var liksom så nördigt, men jag älskade det. Det här var verkligen något jag uppskattade.” Hur många elever känner så när de deltar i skolans utbildning? Orden kommer från en elev och är hämtade ur poddavsnittet ”Utan syfte halkar eleverna ur – Därför behöver skolan förnyas” där Katarina Pietrzak samtalar med Lotta Fransson och Micke Kring på RISE (avdelningen för livslångt lärande) om varför skolan behöver förnyas.
Kan skolan fortsätta som förut? Rustar den eleverna med det de behöver och det som samhället behöver? Det är angelägna frågor som tas upp i det intressanta samtalet. Katarina, Lotta och Micke samtalar bland annat om en av skolans stora utmaningar som handlar om att nå eleverna som inte längre klarar av att gå till skolan. I samtalet berör de även arbetslivet som ”ropar” efter kunskaper och kompetenser som skolan inte rustar eleverna med. Följande fråga problematiseras i samtalet; bromsar skolan innovation som samhället behöver? I sammanhanget framträder ett hoppfullt exempel. Det är samarbetet mellan RISE och Innovitaskolorna som arbetar utforskande tillsammans med eleverna för att rusta dem med kunskaper, kompetenser och värderingar som behövs för att fungera som aktiva medborgare i ett digitaliserat samhälle, både här och nu och i framtiden. Till min stora glädje påminner deras arbete om de former för innovativ undervisning och ett innovativt didaktiskt utvecklingsarbete som jag och forskaren Staffan Selander skriver om i vår bok ”Innovativ design för lärande.”
Lärande i ett sammanhang
”Skolan är en del av samhället. […] Om samhället rör sig, då kan den väl inte stanna av, då blir den inte en del av samhället.” – Lotta Fransson
Under samtalet återkommer Lotta, Micke och Katarina flera gånger till betydelsen av att sätta lärandet i ett sammanhang med ett tydligt syfte. Skolan behöver kort och gott hänga med i samhällsutvecklingen och göra innehållet begripligt och meningsfullt för eleverna. Samtalet fick mig att tänka på mötet med mina elever vid kursstart i svenska 1 på gymnasiet. När vi inledningsvis samtalar om ämnet – ett ämne jag brinner för – berättar de flesta elever att de upplever ämnet som tråkigt. Merparten av elever har också svårt att berätta om ett minnesvärt ögonblick i svenskan från grundskolan. När Lotta berättar om att många elever upplever skolan som irrelevant, så är det bekant. Jag har genom åren träffat många elever som inte upplever skolan meningsfull och relevant. Åter igen blir det viktiga innehållet och sammanhanget centralt, så att eleverna tydligare ser kopplingen mellan studierna och deras eget liv samt kopplingen mellan studierna och att bli en aktiv samhällsmedborgare här och nu och i framtiden. Dock är det viktigt, vilket Micke lyfter fram, att lärare inte bara undervisar om det som eleverna tycker är intressant. Lärare behöver också visa eleverna innehåll som de kanske inte själv skulle välja. Det gäller att balansera; både ta till vara på deras intressen och utmana och vidga deras vyer med innehåll som lyfter olika perspektiv. Det handlar bland annat om att göra undervisningen inspirerande, väcka nyfikenhet, odla ett intresse och ge stöd och vägledning när utmaningar och motstånd uppstår.
Micke tycker att vi ska komma överens om vad skolans grunduppdrag är. Lotta vill att skolan ska bli mer ”dynamisk och lustfylld” och Katarina är bekymrad över att de stora frågorna kommer i skymundan. Hur ska vi få till helheten? Katarina fortsätter att ställa flera bra frågor som kopplas till förnyelse av skolan. Handlar det om att innovera inom befintligt skolsystem eller måste hela systemet göras om? Alla dessa frågor kopplar jag till lärande för hållbar utveckling som behöver få ett större genomslag i skolan genom alla stadier. Vad är ett gott liv inom planetens gränser? Hur samskapar vi framtiden på hållbar väg? Vilken roll har jag och du i det här?
Lotta delger ett konkret exempel i engelska där något viktigt har gått förlorat i undervisningen – varför lär barnen sig glosor i skolan? Är det för att få 10/10 rätt på glosteset eller för att att bygga ett rikt ordförråd så att de kan utforska och lära sig nya saker och kommunicera och samarbeta med elever i andra delar av världen kring exempelvis globala samhällsfrågor som berör oss alla? Att undervisa för hållbar utveckling öppnar för att förena skolans dubbla uppdrag till en helhet och svarar bland annat på frågan; vad behöver eleverna för att vara fullvärdiga samhällsmedborgare? I en utbildning som genomsyras av lärande för hållbar utveckling kan läraren ta olika vägar mot det gemensamma målet. Den pedagogiska mångfalden är en grundpelare i utbildningsperspektivet.
Arbetssättet på Innovitaskolorna, som presenteras i samtalet, påminner en hel del om att ha lärande för hållbar utveckling som övergripande mål för hela skolan. De arbetar med ett framtidstema varje läsår och verkar nyttja digital teknik på ett genomtänkt sätt. Representanter från näringslivet lämnar tre förslag på teman, därefter får eleverna vara med och rösta fram ett tema som alla sedan får möjlighet att utforska under läsåret. Eleverna engageras i verklighetsnära uppgifter där de får undersöka, utforska och experimentera inom bland annat hållbarhet. I år ska de designa för hållbarhet. Så spännande! Här finns flera likheter med de praktiknära exempel som lyfts fram i I boken ”Innovativ design för lärande”. Till exempel kap 6 ”Ungas idéer för en hållbar framtid – om innovativ design i läroplanens anda” handlar om hur läraren med stöd i forskning kan designa undervisningssekvenser som engagerar eleverna i ett lärande för hållbar utveckling där de genom att arbeta i en innovationsprocess bestående av fyra dynamiska steg skapar en spelidé för kunskapsutveckling som kopplas till hållbarhet. Eleverna är aktiva medskapare i undervisningen och designers av sitt eget lärande. (Se filmen här).
Läraren som innovativ didaktisk designer
Innovation handlar om kollektiv prestation, vilket så klart utmanar skolans traditionella lärararbete. Det känns hoppfullt att Innovitaskolorna hittat en form för att bedriva innovationsarbete och att de satsar på relevanta kompetenshöjande insatser för lärarna. Lärarens roll har förändrats – från förmedlare av information – till att bli en didaktisk designer av samskapande lärprocesser. I innovationssamhället finns många spännande förändringar att vänta. Inte minst med utvecklingen av GenAI. I samtalet återkommer Lotta till lärarens stora handlingsutrymme som faktiskt finns inom skolans styrdokument. Det gäller bara att upptäcka det och våga gå utanför det traditionella och se vad som är möjligt. Vi lärare vll ju att eleverna ska våga utmana sig själva och ta ut svängarna. Om vi ska bli trovärdiga, så måste vi våga gå först och peka ut riktningen. ”För läraren är det viktigt att inte hamna i enkla lösningar utan att i stället tillsammans med eleverna som aktiva medskapare och i samarbete med kollegor utforska nya vägar till lärande och utveckling”( Glawe, M. & Insulander, E (2023) Samskapande och inkluderande undervisning. I Att bli lärare av Eva Insulander & Staffan Selander. 3:e upplagan. s. 292)
Om att lägga grunden för det livslånga lärandet
”En allmänbildad person är inte endast boksmart, utan behöver också ha utvecklat demokratiska värderingar och attityder, samt förmågan att göra saker och ting väl, till nytta och gagn också för andra.” (Läs Läraren som designer av lärande – En läroplan för framtidens Singapore av Fem Victor Lim. Finns i Att bli lärare av Eva Insulander & Staffan Selander. 3:e upplagan. s. 333).
Lärare i samverkan kan möjliggöra för elever att engageras i en meningsfull, tillgänglig och relevant utbildning som genomsyras av ett lärande för hållbar utveckling. På så vis får lärarna ihop det dubbla uppdraget till en helhet. I samtalet framgår hur Innovitaskolorna engagerar alla lärare och elever i en gemensam riktning. Det underlättar för lärarna när de ska upptäcka sitt handlingsutrymme och få fart på förnyelsearbetet. Ett lärande för hållbar utveckling signalerar till eleverna att det inte handlar om isolerade skoluppgifter utan om frågor som är angelägna för alla och för vår gemensamma framtid. Lärare har således ett ansvar vad gäller att erbjuda eleverna ett relevant innehåll som rustar dem för en dynamisk framtid. ”Denna ’tunga mantel’ av makt och ansvar ställer också krav på oss att hela tiden se över och revidera såväl våra läroplaner och kursplaner som själva undervisningen” (Lim, 2023. s. 329).
Avslutningsvis vill jag understryka att det är otroligt spännande att vara lärare idag. Att ta klivet in i förnyelsearbetet och utforska nya vägar till lärande, utveckling och välbefinnande i skolan tillsammans med såväl elever som kollegor är berikande. I förnyelsearbetet har skolledare en nyckelroll. Det gäller att skapa en kultur som är gynnsam för innovation. Om skolan ska hänga med i samhällsutvecklingen och rusta eleverna som aktiva världsmedborgare behöver hållbarhetsfrågorna ges en naturlig plats i skolans utbildning genom alla skolstadier. Ett sådant övergripande mål för skolan öppnar för att alla elever oavsett behov och förutsättningar får lära, utvecklas och må bra i en gemenskap där det byggs kunskaper för livet och handlingskompetens för att kunna agera för en hållbar utveckling. Förhoppningsvis kan ett sådant dynamiskt perspektiv på utbildning dels få fler elever att nå längre i sitt lärande och utveckling, dels få tillbaka de elever som i nuläget inte klarar av att gå i skolan och dels få fler elever att lämna grundskolan med godkända betyg och en fortsatt nyfikenhet och lust att lära och utvecklas.
In och lyssna nu om du inte redan har gjort det!