Type your search keyword, and press enter

Stärk elevernas källkritiska kompetens och bidra samtidigt till Unicefs arbete så att fler barn får gå i skolan

I samband med källkritikens dag och under mars månad kan du arbeta med IIS digitala lektioner i undervisningen för att stärka och fördjupa elevernas källkritiska tänkande. Samtidigt bidrar ni till Unicefs viktiga insats så att fler barn får gå i skolan. Win -win!

Klicka på inlägget I dag har vi bidragit till Unicefs arbete så att fler barn får chans att gå i skolan för att läsa hur vi gjorde under källkritikens dag och ta del av några elevers reflektioner.

Nuförtiden är alla dagar som första april. Vi behöver därför ständigt hålla utkik efter falska eller feltolkade påståenden (Emma Frans).

Bildkälla: IIS

 

Hur påverkar digitaliseringen gymnasieskolan?

En lärare som ser med tillförsikt på digitaliseringen är Maria Glawe, förstelärare och speciallärare i svenska, svenska som andraspråk, historia och religion för åk 3–9 samt gymnasielärare i svenska på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg. Hon har nyligen nominerats till Guldäpplet 2017 för sitt arbete med den blogg där hon ofta tar upp ämnen som lärande i en digital värld (Intervju NE).

I samband med nomineringen till Guldäpplet blev jag intervjuad av NE. Intervjun handlar om hur digitaliseringen påverkar gymnasieskolan. Ta del av den via länken Maria Glawe: lyft hållbarhet och lärande

Den traditionella skolkulturen behöver utmanas för att hitta nya strukturer, arbetssätt och samverkansformer. Det blir inte bra om tekniken inte sammanlänkas med en normmedveten pedagogisk idé. /…/ Jag ser också stora möjligheter att stärka och vidareutveckla samverkan och kommunikationen med näringslivet och omvärlden tack vare digitaliseringen, säger Maria Glawe.

Hur kan AI användas för att bidra till hållbar utveckling?

Under toppmötet AI for Good Global Summit samlades forskare, företagsledare och experter för att fundera ut hur AI på bästa sätt kan bidra till  Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. FN:s generalsekreterare António Guterres beskrev möjligheter, men också det faktum att vi står inför allvarliga utmaningar och etiska frågor. AI är inte längre sci-fi utan förändrar våra liv och vårt samhälle på riktigt. Max Tegmark som skrivit boken LIV 3.0 – att vara människa i den artificiella intelligensens tid skildrar både möjligheter och utmaningar. Tegmark skriver att vi gör bäst i att utbilda våra unga för att göra teknologin robust och välvillig innan vi överlåter mycket makt åt den.

Ytterligare en betydelsefull tänkare är Nick Bostrom som författat boken Superintelligens – vägar, faror, strategier. Han ställer många viktiga frågor bland annat huruvida vi verkligen kan utveckla AI på ett kontrollerat sätt, eller riskerar vi en ostoppbar intelligensexplosion? Det framgår tydligt i båda böckerna att AI måste hanteras med stor försiktighet. Vi är de som vaktar livets framtid nu när vi formar AI-åldern, skriver Tegmark och uppmuntrar oss att tillsammans skapa en inspirerande framtid där vi hanterar teknologin på ett genomtänkt sätt. Vill du äga din teknologi eller vill du att din teknologi ska äga dig? Vad vill du att det ska innebära att vara människa i AI-åldern? Tegmark uppmanar oss att diskutera frågorna tillsammans och understryker följande; det är inte bara ett viktigt utan också ett fascinerande samtal. 

Efter lovet ska vi ta oss an dessa frågeställningar i undervisningen och undersöka hur AI kan användas på bästa sätt för att bidra till hållbar utveckling. Vi ska i synnerhet utforska hur AI kan bidra till att förändra skolan till det bättre (mål 4). Bland annat ska eleverna utveckla förmågan att skriva texter av utredande karaktär och parallellt träna på att läsa skönlitteratur (dystopier) kritiskt. Ett önskemål från eleverna är att också studera AI i filmer och datorspel, vilket vi ska göra.