Denna oro är viktig att ta på allvar. Lärare, specialpedagoger m.fl. (givetvis även skolledare) behöver erbjudas kompetensutveckling som går hand i hand med den digitala utvecklingen eftersom det påverkar skolans arbete och elevernas möjligheter att lära och utvecklas optimalt.
Det handlar inte om att ”slänga ut” tekniken, inte heller om att ”skruva lite här och där” eller ”skrapa lite på ytan” och sedan fortsätta som vanligt – utan om att istället skapa rum förinnovativ didaktisk design för lärande. Det är inget ensamarbete eller ”eldsjälsarbete” utan handlar om samskapande handlingar och processer. Det handlar om att få till hållbara förändringar – förändringar i kulturen, hur vi ser på kunskap, design för och i lärande: hur vi kan tänka kring lärsekvenser och kunskapsrepresentationer och nya bedömningspraktiker, hur vi kan följa tecken på lärande över tid med eleverna som medskapare.
Dessutom handlar det om meningsfullhet. Det är väl få som ”fuskar” om det som ska läras känns meningsfullt och viktigt. Meningsfullt lärande ska inte förväxlas med att eleverna själva väljer vilket innehåll som är intressant och relevant – tvärtom så byggs det berikande och meningsfulla lärandet upp av att läraren tar med eleverna på ett spännande äventyr i mötet med det okända och oväntade – med koppling till samtidens och framtidens aktuella frågor. Skickliga lärare nyttjar olika vägar och resurser för att koppla ihop det nya och komplexa med elevernas tidigare kunskaper och livsvärldar. Det handlar om att stärka eleverna som medskapare i undervisningen, vidga perspektiven, överträffa förväntningar och leda eleverna tryggt och samtidigt utforskande in i nya frågeställningar och områden. I en sådan undervisning är de digitala resurserna, bland annat AI, en tillgång för lärande och utveckling. HUR? Det är det läraren ska besluta om genom ett innovativt designarbete för lärande. Om vi tänker dynamiskt och med nya ramar för tänkandet så öppnar skolans styrdokument upp för en stor professionell frihet…
Det är minst sagt spännande att vara lärare idag och få arbeta samskapande med hur framtidens skola kan tänkas se ut och fungera – en skola för hållbar utveckling.
Hur kan en kris användas som möjlighet för utveckling och förnyelse inom skolan? Och hur kan elever bli medskapare till en digital innovation som gör skillnad för undervisning, lärande och välmående?
I samband med omställningen under coronakrisen gav Vinnova stöd till initiativ som genom samverkan drivit fram innovation för en hållbar framtid (Se Vinnova (2020) Omställning av samhälle, verksamheter och produktion i spåren av coronaepidemin.). Den digitala medhjälparen EPIC (Engaging Personal Interactive Companion) har tagits fram i spåren av pandemin för att stödja undervisning och lärande. Syftet är att ge skolor nya möjligheter att stärka elevernas sociala gemenskap, erbjuda en tillgänglig utbildning och öka elevernas motivation. I den här sammanställningen framgår hur en av skolorna, Söderslättsgymnasiet i Trelleborg, engagerat en grupp elever i att testa, värdera och meddesigna den digitala medhjälparen.
De har verkligen kommit med en idé som kommer att vara ett hjälpmedel i vår utveckling. Det ska bli jättebra att få vara som en testkanin för deras produkt för jag tror verkligen att denna kommer kunna hjälpa mig under mitt framgångsår. – Elev, Ekonomiprogrammet
Ungas medskapande i design av digitala resurser
EPIC har utvecklats genom ett dynamiskt samskapande mellan skolan, tech-branschen och andra aktörer, exempelvis Friends och Dyslexiförbundet med syftet att bidra till mål 4 och delmål 4.7 i Agenda 2030, dvs. gemensamt bidra till att säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla och säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, (Se globala målen). Genom att engagera ett elevteam i testningen, värderingen och utvecklingen av EPIC medför att elever får vara med om en meningsfull, viktig och kreativ lärprocess som motiverar och stärker dem som medskapare av framtidens hållbara samhälle. Det är genom att testa, värdera och vidareutveckla digitala lärresurser tillsammans med eleverna som de verkliga behoven framträder, vilket ger utvecklarna och skolan möjlighet att utveckla en digital lärresurs som får reell betydelse för elevernas lärande och utveckling. Genom att engageras i processen stärks såväl elevernas som lärarnas förmåga att kritiskt granska digitala lärresurser och bidra till kvalitetsutveckling (Jämför med Swedish Edtest).
Innovation i kristider
Skolinspektionens kartläggningar (Skolinspektionen (2020) Utbildning under påverkan av coronapandemin: Sammanställning av centrala iakttagelser från en förenklad granskning av 225 gymnasieskolor) visar att omställningen till distansundervisning våren 2020 medförde stora utmaningar och påverkade både elevernas mående och upplevelse av lärandet negativt. Dels framgår elevernas upplevelser av minskad motivation för skolarbetet, dels upplevelsen av att känna sig ensamma i sitt lärande. Generellt upplevde många elever ett sämre lärarstöd (ledning, stimulans och stöd) och sämre kommunikation jämfört med undervisning i skolan. När undervisningen återigen genomfördes i skolan fanns det således ett stort behov av att åtgärda de negativa konsekvenser som distansundervisningen medfört. I detta sammanhang är det även viktigt att dra lärdom av de exempel där konsekvenserna inte varit så påtagliga för eleverna. I Skolinspektionens slutrapport synliggörs exempel som fungerat väl för eleverna. Det handlar då om lärare som gjort eleverna delaktiga och aktiva i undervisningen trots det fysiska avståndet (Skolinspektionen (2021) Fjärr- och distansundervisningens konsekvenser, s. 7). Idén med EPIC är att eleverna ska kunna vara delaktiga och aktiva i sitt lärande och utveckling oavsett om undervisningen sker i skolan eller på distans.
Digital resurs som gör skillnad för elevernas lärande och hälsa
EPIC bidrar till att skapa struktur, överblick och främja motivation samtidigt som elever och lärare i en kollaborativ process (samskapande) kan lägga grunden för ett livslångt lärande där elever tillägnar sig kunskaper och kompetenser för att utvecklas som designers av sitt eget lärande. Målet är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande i undervisningen för att stärka elevernas motivation, främja ökad delaktighet och aktivt lärande. I ett sådant arbete är samarbetet mellan elevhälsan och undervisande lärare viktigt. Speciallärare och undervisande lärare har i testningen och värderingen av EPIC berikat med sina olika kompetenser för att ta hänsyn till elevers olika behov och förutsättningar. Ett särskilt fokus har riktats mot design av undervisning där EPIC ingår i kombination för att rusta eleverna med effektiva studiestrategier; se bilden Studiestrategimagi. Att koppla samman funktionerna i EPIC med konkreta studiestrategier, som används av läraren och eleverna i undervisningen, hjälper eleverna att nå sin fulla potential i skolan, må bra och bli väl förberedda för yrkesliv och fortsatta studier på högskolenivå.
Berikning inom läroplanens ram
Elevernas berikande uppdrag kopplas samman med lärande för hållbar utveckling och signalerar till eleverna att det inte handlar om en skoluppgift som ska bedömas utan om att ge dem möjlighet att utveckla kunskaper och förmågor som gör att de vill, kan och vågar vara aktiva medskapare till hållbara lösningar inom skolan och i det omgivande samhället såväl här och nu som i framtiden. Denna typ av berikning är betydelsefull för alla elever och i synnerhet nödvändig för särskilt begåvade elever. Berikning innebär att fylla lärandet med meningsfullhet. Det handlar om ett lärande som är intressant och betydelsefullt för eleven själv (Läs Liljedahl (2019) Särskilt begåvade elever – pedagogens utmaning och möjlighet). Eleverna kan genom berikningen dra nytta av sitt lärande och de kunskaper de har för att skapa något av värde för sig själva och andra (användbarhet). Det här handlar inte om att bidra till lärarens bedömningsunderlag (även om läraren också kan spåra tecken på lärande – win-win!) utan om en berikningsinsats som är invävd i kursen de läser, vilket främjar och stärker motivation och lust att lära. Motivationskraften som frambringades genom arbetet med EPIC ”smittade av sig” på andra ämnen i skolan, berättade en elev. Den effekten är även något som bekräftas av forskare inom fältet särskilt begåvade elever (Se Liljedahl (2022) Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever).
Elever som av olika anledningar har svårt att nå målen, med eller utan dokumenterade svårigheter, berikades också av uppdraget. De fick en intressant och utmanande uppgift (som var möjlig att klara av) vilket ökade motivationen och engagemanget för att även ta sig an de uppgifter som inte var lika spännande och intressanta i kursen. Dessutom blev det fokus på autonomi – möjligheten att få styra sitt eget lärande med stöd av den digitala medhjälparen. Den stora vinsten för samtliga elever var känslan av samhörighet. Eleverna kände sig viktiga i teamet och det gemensamma uppdraget samtidigt som det var fokus på individuella mål och framsteg. Att få känna vi-känslan främjar och stärker motivationen (Läs Edfeldt m.fl. (2019) Autism och ADHD i gymnasiet. Tydliggörande pedagogik; Skaalvik & Skaalvik (2015) Motivation och lärande). Design för och i lärande (Se Glawe & Selander (2021) Innovativ design för lärande) handlar om att se både eleverna och läraren som designers av tillgängliga lärmiljöer. Elevorienterad design involverar eleverna i resurser och processer som kan underlätta och optimera deras lärande och utveckling. Utvecklingsarbete är komplext, men genom ett samskapande lärande mellan olika aktörer går det att utforska nya sätt att arbeta med pedagogiska utmaningar som ofta saknar enkla lösningar. ”När fler röster blir hörda möjliggörs ny förståelse och kopplingar och innovativa lösningar kan växa fram” (Glawe & Selander, 2021, s. 22).
Det har varit kul att vara med och det är en bra app. Vi har kommit med respons under tiden och de har lyssnat på vad vi tycker. Det är bra att man kan se alla uppgifter och att man kan välja alla eller en kurs. Man kan få en överblick över uppgifter, vilket är bra. Det finns så klart saker man kan ändra eller finputsa men överlag är det en bra app. – Elev, Barn- och fritidsprogrammet
Att skapa rum för elevernas inflytande, delaktighet och medskapande i skolutveckling framgår i skollagens första kapitel (SFS 2010:800) ”Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne”, likaså framgår det i FN:s barnkonvention. Att bemöta elever med respekt innebär att designa undervisning som är berikande och meningsfull för dem och att erkänna deras olikheter. Det är viktigt att alla, oavsett förutsättningar, får uppleva att de kan bidra och får något berikande tillbaka. God undervisning – där digitaliseringens möjligheter nyttjas – ska vara ”empowering” för eleverna (Se Johansson & Karlsson (2013) Att involvera barn i forskning och utveckling). I elevernas citat framgår att de både har uppskattat EPICs stödjande funktioner samt att bli involverade i testningen, värderingen och utvecklingen av den.
