Type your search keyword, and press enter

Skåne tillsammans mot matsvinnet! – Berikande tvärfunktionell workshop

Tillsammans kan vi uppnå fantastiska saker 

I onsdags blev jag inbjuden till Hållbar utveckling Skåne och fick tillsammans med aktörer från näringslivet och offentlig sektor bidra till hur vi framöver kan arbeta tillsammans mot matsvinnet. Under workshopen delgavs hur vi på olika sätt arbetar med frågan i dag. Vidare utforskades hur ett aktivt samarbete kan skapa nya möjligheter att optimera arbetet med den angelägna frågan. Hur kan vi arbeta långsiktigt? Hur kan vi stötta och berika varandra genom tvärfunktionella samarbeten? Hur kan vi engagera fler och hur kan vi nyttja digitaliseringens möjligheter för att bidra till det offentliga samtalet om matsvinn och att gå från tanke till handling bortom tid och rum?

Ny handlingsplan – Fler gör mer

Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket har tagit fram en ny handlingsplan Fler gör mer  för att minska matsvinnet till 2030 (halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd (UNDP – Globala målen). Planen är ett verktyg för kommunikation och aktivt samarbete. Vi behöver helt enkelt varandras kompetenser, klokskap och drivkraft om vi ska lyckas!

Utbildning och lärande för hållbar utveckling är en nyckelfaktor

Att koppla samman skolan, arbetslivet och omvärlden med fokus på hållbarhetsfrågor ger inte bara barn och unga djupa och breda kunskaper utan också ökad förmåga att aktivt delta i sin egen lärandeprocess och i samhällets utveckling. Eleverna får syn på att deras kunskaper och förmågor är betydelsefulla och användbara både i och utanför skolan, vilket skapar motivation och engagemang. De får också syn på att kunskaperna ständigt utvecklas och förfinas genom att de lär sig att lära (design i lärande). Jag är glad över att skapa lärmiljöer som utgår från detta perspektiv och berättade under workshopen hur samarbetsprocesser mellan olika aktörer kan gå till i praktiken och dels om hur tecken på lärande fångas in. Jag har tidigare arbetat med den livsviktiga frågan i undervisningen, då i samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent och utbildningsprogrammet Unga reportrar för ett hållbart samhälle. Eleverna fick engagera sig i olika lokala hållbarhetsfrågor, varav ett av teamen engagerade sig i matsvinn. Det hela resulterade i dels ökade kunskaper om hållbar utveckling och i synnerhet matsvinn och dels i ett fotoreportage #EATIT som publicerades i Unga reportrars webbtidning The Magazine. Dessutom sattes reportaget upp i skolans matsal och skickades vidare till andra skolor i kommunen.

Ett annat konkret exempel, då bland annat matsvinn varit i fokus, är Framtidssagor från Trelleborg – lärande för hållbar utveckling. Barn och elever från förskolan till gymnasiet fick i samband med ett språkutvecklande och värdeskapande projekt lära sig mer om Agenda 2030 och hållbart företagande. Genom samarbete med flera olika aktörer i näringslivet och det omgivande samhället fick eleverna ta del av hållbar utveckling i praktiken. Ett exempel är Rescued Fruits, som räddar frukt och grönt från att slängas i onödan.

Ytterligare ett exempel, som en av mina kollegor Gitte på Klagstorps skola genomfört, var i tanken ett litet projekt, men som allteftersom arbetet fortskred blev STORT. Det hela startade efter att elevrådet och matrådet haft möte där de diskuterat skolans matsvinn. Matrådets förslag var att minska matsvinnet från ca 3 kg/dag till max 1 kg/dag. (Projektet handlar om matsvinn ur ett miljöperspektiv därför blev också miljörådet medskapare i projektet.) Det var viktigt för oss att hela skolan var delaktig – tillsammans kan vi göra storverk – så efter ett möte mellan Måltidsservice och vår rektor utarbetades ett förslag att elever skulle få vara delaktiga i köket med att tillaga dagens skollunch tillsammans med personalen i köket. Detta blev startskottet för ett ännu större projekt som fått stor uppmärksamhet (Gitte).

Våra lokala projekt lyfter en förändrad syn på undervisning där lärande för hållbar utveckling genomsyrar allt och där elever inte längre är passiva åskådare utan aktiva medskapare i undervisningen och lärandet. Hur och varför- frågorna är lika viktiga som vad. Jag vill passa på att tipsa vuxna (inte bara lärare) att se och samtala med barnen om matsvinn utifrån filmklippet Matsvinn i serien Härifrån till hållbarheten (UR skola). Programmet öppnar upp för dialog och ger idéer om hur man kan göra för att minska mängden mat som slängs i onödan.

Win-win situation

Den komplexa utmaning som berör allt och alla öppnar upp för tvärfunktionella samarbeten. Det är vårt ansvar som vuxna att lyfta fram framtidsvisioner som ger barn och ungdomar hopp och tro att det är möjligt att skapa förändring. Genom samverkan visar vi att innehållet de möter i skolan har en verklighetsanknytning och pågår på alla nivåer i samhället. Vi visar också genom värdeskapande lärande att deras idéer, kunskaper och utvecklandet av handlingskompetens berikar och bidrar till att göra skillnad.

Under workshopen framgick många fantastiska initiativ som redan är igång; både enkla och mer omfattande. Samtalen inspirerade till att göra ännu mer och mina idéer växte… Jag tog kontakt med min kollega Eva för att spåna hur vi tar nästa kliv i det lokala spåret för att sedan koppla ihop oss med regionala, nationella och internationella nätverk. Till hösten sker spännande saker… Det här är kompetensutveckling när det är som bäst. Medskapande konferenser där människor med olika kompetenser för mötas är så bra! Till sist vill jag, med en personlig ton, upprepa att matsvinn är något vi alla kan relatera till och något vi alla måste engagera oss i – nu och framåt. Vi behöver bli de bästa förebilderna för barn och unga så att de upptäcker sin inneboende kraft att påverka. Tillsammans kan vi uppnå fantastiska saker!

Gränslösa möten som förändrar – A Sustainable Tomorrow 2018

“Hur planeten mår och hur vi mår hänger tätt samman” 

Vi kan inte göra samma sak om och om igen och förvänta oss ett annat resultat. Det är galenskap, menade Einstein. I går, under den berikande konferensen A Sustainable Tomorrow 2018 (Malmö Live), förmedlade Laura Storm (skapare av Regenerators) dessa ord under en mycket känslomässig och tänkvärd presentation. Inspirationen flödade när Storm, med äkthet, förmedlade sin dröm, betonade närheten till naturen och det faktum att vi alla måste ställa om eftersom stress och psykisk ohälsa är ett av samtidens största hot. Hon kom tillbaka till ordet ”silence” flera gånger eftersom vi behöver hitta lugn och tillförsikt inom oss själva för att hitta kraft till att bygga en hållbar värld. När jag lyssnade riktade jag blicken mot konferensens moderator Catarina Rolfsdotter-Jansson, som skrivit Handbok för en hållbar människa – Ta hand om dig själv och planeten samtidigt. Jag upptäckte nämligen flera kopplingar mellan Storms budskap och Rolfsdotter-Jansson budskap. Precis som Storm, Rolfsdotter-Jansson och professor Christine Wamsler (Lunds universitet), är jag intresserad av hållbarhet från ett inre perspektiv; ”hur individuell inre utveckling kan påverka global hållbarhet” (s. 30).

Holistiskt fokus 

Konferensen genomsyrades av en lärandekänsla, dvs. att alla berikade varandra med sina olika kompetenser. Jag fick med glädje berätta hur jag tillsammans med elever, som medskapare, designar undervisning med hållbarhetsfrågorna i fokus.  En stor utmaning i mitt arbete är att få till medveten reflektion hos eleverna, vilket  är ett viktigt inslag i varje undervisningssekvens. Syftet är att eleverna ska bli medvetna om sig själv, sin omvärld och sina val; insikt, utsikt och framsikt. Hälsa och lärande går hand i hand därför bör också undervisning designas utifrån ett holistiskt perspektiv. Under min kommande SETT-föreläsning Med blicken mot skolan 2030 – Ett holistiskt perspektiv på lärande berättar jag hur lärare på ett framkomligt sätt kan skapa dessa möjligheter för barn och unga utifrån ett inkluderande perspektiv. Storm förespråkar ett holistiskt perspektiv och använde sig, under presentationen, av skogen som metafor för att visa hur allt sammanlänkas som en helhet; ”Nature is the force… Nature get a lot of shit done”. Hon lyfte fram det betydelsefulla partnerskapet; ett dynamiskt flow som kan bidra till att slå ut ”stressade system” och bygga friska system där vi alla bidrar till hållbar utveckling och mår bra på köpet. Win-win! Vem kan motstå den tanken? Tankegången återfinns också i Rolfsdotter- Janssons läsvärda bok. Utmaningen, som alltid, är att gå från tanke till handling.

Nudging – den lilla knuffen som gör den stora skillnaden

Jag tror vi alla vill må bra, få ett rikt liv och samtidigt rädda planeten, men det är komplext. Hållbar utveckling handlar om långsiktighet, vilket är en utmaning för mänskligheten. Vi har ofta fokus på det enkla, kortsiktiga perspektivet; det som ger snabba resultat, men som oftast inte är det bästa alternativet. Det komplicerade och krävande väljer ”vi” således gärna bort. I detta sammanhang vill jag lyfta fram ytterligare en fantastisk föreläsare Eric Singler (General Manager of BVA group) som inspirerade kring Nudging for good. Ni vet den där magiska ”knuffen” som gör den stora skillnaden. Det är inte svårt att förstå att både Daniel Kahneman och Richard Thaler fått nobelpris för sina upptäckter inom beteendeekonomi. Den senare myntade, tillsammans med professor Sunstein, begreppet nudge, som sprids som en löpeld över världen. Jag har ”knuffat” en hel del genom åren för att få elever att bli sina bästa jag, skapa framgång för sig själva och samtidigt bidra till vårt gemensamma bästa; en hållbar värld för alla. Hållbar skolutveckling handlar om att förändra beteenden på alla nivåer i styrkekedjan, där ett viktigt perspektiv, som ofta glöms bort i traditionella skolutvecklingsmodeller, är elevernas medskapande. Nudging for good utifrån ett skolperspektiv handlar om att påverka elevernas beteende i en riktning som optimerar deras måluppfyllelse, berikar deras liv, och bidrar till vårt gemensamma bästa utan att hindra dem från att göra olika val. Nudge är alltså inte styrande utan ett val. Det handlar om att skapa möjligheter för barn och unga att göra underbyggda val gällande sin egen utbildning och framtid. I sammanhanget är inkludering, delaktighet och medskapande betydelsefulla nycklar. 

Ett dynamiskt mindset och kreativ design för lärande lyfter eleverna

Ytterligare en forskare som berikar mitt arbete är Carol Dweck. Hennes forskning om fixed- och growth mindset är en central del av designmodellen jag representerar. Ett dynamiskt mindset lyfter alla elever och i synnerhet elever som av olika anledningar har svårare att nå målen än andra. Som speciallärare möter jag elever som upplevt tuffa hinder i sin lärandeprogression, vilket många gånger resulterat i att de hamnat i ”stereotypfällan”; tron om att vissa kan och andra inte. Det värsta är om denna inställning fortfarande lever kvar i skolkulturen bland de som ska leda elevernas lärande. Nudge hjälper oss i skolan att genom små och enkla insatser få elever (och lärare) att göra bättre val. Det är viktigt att lärare involverar eleverna i designprocessen för att skapa transparens och valmöjligheter. Vi måste komma ihåg att ”knuffen” alltid ska ske med elevens bästa i åtanke och lämna öppenhet för valmöjligheter. Om vi ska få elever att vilja förändra beteende för att nå sin fulla potential måste valet vara fritt. Design av lärmiljöer ska utgå från behov och hållbarhet. Att designa undervisning tillsammans med elever innebär alltså en elevcentrerad, flexibel och dynamisk process. Som lärare är vi ämnesexperter och didaktiska designers, men vi behöver också elevernas perspektiv för att skapa tillgänglig och berikande undervisning. Vi kan inte förvänta oss att eleverna berättar om sina behov, inte heller att de per automatik kan göra medvetna underbyggda val. Vi är i skolan för att lära och utvecklas!

Flexibel design kännetecknas av att designen uppdateras genom ständig respons för att göra förbättringar och optimera. Det blir oftast inte rätt från början, därför är det viktigt att som ämnesexpert våga lära tillsammans med eleverna. Det är grundläggande i lärande för hållbar utveckling. Hannah Stanton (Programme Director på theGoals.ord och ledamot i regeringens 2030-delegation) talade om vikten av passion och att arbeta tillsammans för att nå framgång. Hon lyfter fram ungas medskapande för en hållbar framtid. I hennes budskap framgick det jag själv fokuserar på i mitt arbete, det vill säga att barn och unga ges möjlighet att nå sin fulla potential, att deras röster spelar roll i och utanför skolan och att handlingskompetens är i fokus. Ytterligare ett viktigt perspektiv är att lärare samarbetar med andra lärare och aktörer både i och utanför skolan. För att skapa hållbart värde för både individ och samhälle krävs insikter från många olika håll.

Framgång genom mångfald och partnerskap – Ett dynamiskt flow

Konferensen A Sustainable Tomorrow bjöd också på, förutom fantastiska inspiratörer, möten och intressanta panelsamtal, en spännande workshop där vi deltagare fick utbyta erfarenheter med varandra. Tvärfunktionellt och dynamiskt, precis som jag gillar. Vi tog oss an mål 10 minskad ojämlikhet och fokuserade på mångfald och inkludering, mestadels kring utbildningsfrågan eftersom det är en nyckelfaktor.”Utbildning av god kvalitet, för alla genom hela livscykeln, är en nyckel till att bygga ett demokratiskt samhälle och att främja jämlikhet och jämställdhet” (UNDP – Gloabala målen). Workshopen, som hölls på engelska, gav oss möjlighet att utmanas i våra egna föreställningar om vad som kännetecknar god utbildning för alla, skillnaden mellan inkludering och integrering, allas lika rättigheter oavsett kön, etnicitet, funktionsolikheter med mera. När vi berättade vad vi tog med oss från workshopen passade jag på att bjuda in till samarbete med oss i skolan. När skolan kopplas samman med näringslivet och omvärlden i värdeskapande projekt som knyts till hållbar utveckling händer spännande saker som berikar elevernas utbildning och stärker vår gemensamma framtid. 

Avslutningsvis vill jag tacka för personlig inbjudan till denna fantastiska konferens som berikat mig och vårt framtida skolutvecklingsarbete. Jag vill åter igen lyfta fram boken Handbok för en hållbar människa – Ta hand om dig själv och planeten samtidigt. Syftet med boken är att ge oss kunskap och strategier för att fullt ut vara medskapare till en mer hållbar värld. Jag tror vi alla vill leva ett gott liv utan att förstöra vår framtid. Dessutom tror jag vi vill göra bättre val för att skapa den bästa utbildningen för våra barn och unga. För att lyckas väl krävs genomförande och partnerskap; ett dynamiskt flow. De globala målen är kartan som hjälper oss att navigera rätt in i framtiden förmedlar Catarina Rolfsdotter-Jansson i A Sustainable Magazine.

 

 

 

 

Härligt avslut på årets kompetensutveckling för nyckelpersoner som ska leda och driva utvecklingsprocesser!

Det har varit ett lärorikt och spännande uppdrag att få planera, genomföra och följa upp kompetensutveckling under ett år tillsammans med fantastiska kollegor i utvecklingsteamet. Vi har kompletterat varandra väl genom olika kompetenser och erfarenheter, arbetat effektfullt, hanterat många utmaningar, men också upplevt många glädjestunder tillsammans. I bilden framgår kompetensutvecklingsinsatserna under läsåret 17/18. I slutet av inlägget finns också länkar till några föreläsare som berikat under läsåret.

Kvalitetsutveckling av den breda vägledningen; samverkan skola, arbetsliv och omvärld, språkutveckling och digitalisering

Under sista tillfället föreläste Maria Elmér från Skolverket om systematiskt kvalitetsarbete, vilket var inspirerande, i synnerhet delen som berörde skillnaden mellan kultur och strategi. Elmér utgick från ett välkänt citat “Culture eats strategy for breakfast” (Peter F. Drucker). Det är således svårt att ändra strategier om man inte parallellt förändrar kulturen. Skolkulturen handlar om värderingar och ska ge vägledning. Ett av våra värden är inkluderande lärmiljöer där olika är normen. Det handlar om tillgängliga lärmiljöer som utmanar, motiverar och stödjer alla barns och elevers lärande. Eftersom kulturen börjar i ledarskapet har kompetensutvecklingsinsatserna under året handlat om att skapa förutsättningar för nyckelpersoner att leda och driva utvecklingsprocesser tillsammans med lärare och elever under kommande läsår.

Elmér gav oss en övergripande bild av analys som underlag för utvecklingsarbete. Vi fick ta del av Skolverkets nya processtöd, fördjupning och deltog i en analys-workshop. Slutligen gjorde vi en tillbakablick över läsårets kompetensutvecklingsinsatser och blickade framåt genom att ta del av olika verksamheters idéer och planering framåt. Idéerna framfördes som en pitch på cirka 45 sekunder. Det var väldigt roligt att lyssna till olika kreativa presentationer från förskolan till gymnasiet.

Vår gemensamma vision finns för att hjälpa oss att ta rätt beslut i utvecklingsarbetet nu och framåt:

9000 stolta barn, elever och studerande i Trelleborg.
Vårt fokus är att skapa ansvarstagande medborgare, som tror på sin förmåga, kan samspela med andra, har drömmar, mål och fortsatt lust till ett livslångt lärande!

 

 

Några föreläsningar

Värdeskapande lärande för motivation och engagemang – Kick on 18 augusti 2017

Digitaliseringens betydelse i arbetslivet – Leda och driva utvecklingsprocesser, 21 mars 2018