I huvudet på en innovativ didaktisk designer – Perspektiv på hållbar skolutveckling

Det är dags för VFU-period igen. Att handleda lärarstudenter är en otroligt rolig, lärorik och meningsfull uppgift för en lärare. Jag tänker tillbaka på olika VFU-äventyr genom åren, bland annat då all undervisning ställdes om över en natt på grund av pandemin. I det sammanhanget fick lärarstudenten Philippa vara med och utveckla nya ramar för tänkandet i syfte att designa tillgänglig undervisning för eleverna som stod inför en utmaning – att ha ”skola hemma” och delta i digital undervisning. I grunden handlade det om att ställa sig frågor som exempelvis: hur ska eleverna känna det angeläget att delta i undervisningen och i olika typer av uppgifter? Hur kan de bli medskapare i undervisningen och i sitt eget lärande och utveckling?

Designorienterat perspektiv på lärande

”På Söderslättsgymnasiet ligger korridorerna öde. Men en del lärare är på plats. I ett klassrum håller Maria Glawe tillsammans med lärarstudenten Philippa Börjesson på att förbereda eftermiddagens lektion i svenska. I artikeln berättas det om att eleverna fått i uppgift att skriva insändare utifrån äldres perspektiv på coronakrisen” (Gymnasieelever ger röst åt äldres corona-oro – Sydsvenskan).

För att göra historien kort så fick lärarstudenten Philippa först ta del av hur jag designade undervisning för att möta de utmaningar som vi stod inför i det här läget, bland annat vad gäller att arbeta inkluderande och samskapande med alla elever i en lärprocess utan att tappa fokus på olika individuella behov, förutsättningar och mål. En viktig del i ett sådant arbete är att möjliggöra för variation och flexibilitet och att utveckla nya sätt att tänka gällande nya lärandepraktiker (Läs Glawe, M. & Selander, S. (2021) Innovativ design för lärande). Philippa fick således under sin VFU sätta sig in i forskningen kring ett designorienterat perspektiv på lärande, undersöka handlingsutrymmet och pröva nya handlingsmöjligheter. Vi arbetade utifrån modellen Learning Design Sequences (LDS) som ursprungligen tillkom i forskningssyfte för att studera och analysera olika aspekter av undervisning, lärande och bedömning (Glawe & Selander, 2021, s. 72). I detta sammanhang blev Philippa djupare involverad i undervisningsutveckling och fick ta ett större ansvar för planering, genomförande och uppföljning av undervisning och ”fånga” tecken på lärande.

Frågor om lärande i en global och ständigt föränderlig värld

Nu är det Annas tur att bland annat få inblick i ett designorienterat perspektiv på lärande och framöver möjlighet att designa, genomföra och följa upp undervisning med stöd av modellen LDS. Förutsättningarna är annorlunda – eleverna är på plats i skolan. En vecka har passerat med mestadels fokus på att möta eleverna, observera undervisning, följt av reflekterande didaktiska och pedagogiska samtal. Sju veckor återstår, så följ med på äventyret framöver. Tillsammans ska vi utforska didaktiken efter Vysotskij. I samtal med Anna förstår jag att det fortfarande är stort fokus på Vysotskij på lärarutbildningen (det var det också när jag studerade till lärare för många år sedan) och det är inte alls konstigt. Han var förra århundradets främsta forskare i psykologi och hans tänkande har fått väldigt stor betydelse för lärande och utveckling i skolan. Landets förste professor i didaktik Staffan Selander tycker dock att vi behöver komma vidare. Jag håller med. Utifrån de landvinningar Vygotskij bidrog med utforskas därför frågor om lärande i en global och snabbt föränderlig värld (Läs Selander, S. (2017) Didaktiken efter Vygotskij – Design för lärande).

Den viktiga kopplingen mellan forskning och undervisningsutveckling

Läraryrket – ett komplext uppdrag

Anna och jag har pratat mycket den här veckan om hur komplext läraryrket är – frågorna tar liksom aldrig slut och lärarens uppdrag är minst sagt dynamiskt – det är som Tranströmer förmedlar i dikten Romanska bågar; vi blir aldrig färdiga – och det är som det skall. Att undervisa handlar bland annat om att välja – att välja klokt. Den stora utmaningen är att förstå de som ska lära sig och fatta rätt beslut när lärandet tar alla möjliga vägar. Det går att närma sig genom att vara genuint nyfiken och intresserad av eleverna, ständigt slipa på ämneskompetens och demokrati och värdegrundsarbete samt utveckla didaktisk skicklighet tillsammans med såväl elever som kollegor. (Det handlar bland annat om att kunna balansera skolans dubbla uppdrag och förena dessa till en helhet (kunskapsutveckling och demokratisk fostran) – tillsammans med eleverna som medskapare.) God undervisning samskapas i ömsesidighet och i designprocesserna är forskning och beprövad erfarenhet vägledande.

Vi avslutade veckan med att bära med oss Tranströmers poetiska ord – Vi blir aldrig färdiga – men det är som det skall. Det du lär dig på lärarutbildningen är grunden – efter några år i yrket har du utvecklat ny kunskap och förfinade kompetenser – med tiden får du det som Anna och jag så ofta den här veckan samtalat om ”fingertoppkänsla” och förhoppningsvis ett kritiskt förhållningssätt till din egen praktik så att du ständigt har en fot i förnyelsespåret. Ett designorienterat perspektiv på lärande öppnar upp för att hantera alla möjliga slags utmaningar både de som vi som lärare kan förutspå och de som oväntat inträffar och utmanar oss. Perspektivet öppnar också upp för det som kommer att vara i fokus under kommande VFU veckor – innovativ design för lärande – om förändrade lärare- och elevroller, design genom samskapande, det pedagogiska ledarskapet samt idén om en skola för alla – i en ny inramning (Glawe & Selander, 2021. s. 147 ff.). Mångfalden öppnar upp för förändrade relationer i det pedagogiska rummet och en ny dynamisk lärarroll framträder. Lärarens roll som informationsförmedlare har i ett sådant sammanhang förändrats till att bli en didaktisk designer av samskapande lärprocesser.” (Läs Glawe, M. & Insulander, E. (2023) Samskapande och inkluderande undervisning. Insulander, E. & Selander, S. (Red.) Att bli lärare. 3 upplagan.)

Hur designar du undervisning med stöd i Learning Design Sequences? Kap 3 i boken Innovativ design för lärande

Jag brukar avsluta veckan med en reflektionsstund och den här veckan mynnar det ut i en hälsning till Anna och ett medskick från SETT-mässan i Stockholm 2019 då jag, Maria Guthke, ordförande för Lärarförbundet Student och Linda Jerand samtalade i Lärarstudentpodden om bland annat att våga tänka nytt i undervisningen, hur en bra lärare är och hur man kan berika lärandet med stöd av digitala resurser. ”Det handlar mycket om att få med eleverna som medskapande. De ska längta till skolan och tycka att skolan är viktig.” Ta del av intervjun här: Lärarstudentpodden avsnitt 3 – om IT, om att våga tänka nytt – och hur är en bra lärare?

Att samskapa framtidens skola med bland annat AI

Av maria.glawe

den 23 februari, 2023

i Digital kompetens, Digital transformation i skolan, Lärande för hållbar utveckling

Det finns en stress, vem är det som skrivit det jag bedömer? säger Desirée Granström Lind, specialpedagog i en intervju kring hur AI påverkar skolans verksamhet. Det är förstås AI-roboten Chat-GPT som frambringar denna stress och oro bland lärare – och inte bara lärare för den delen. Hör SVT- inslaget här: Ny AI-robot skriver uppsatser av hög kvalitet – stressar lärare i Umeå: ”Vem är det som skrivit det jag bedömer?”

Denna oro är viktig att ta på allvar. Lärare, specialpedagoger m.fl. (givetvis även skolledare) behöver erbjudas kompetensutveckling som går hand i hand med den digitala utvecklingen eftersom det påverkar skolans arbete och elevernas möjligheter att lära och utvecklas optimalt.

Det handlar inte om att ”slänga ut” tekniken, inte heller om att ”skruva lite här och där” eller ”skrapa lite på ytan” och sedan fortsätta som vanligt – utan om att istället skapa rum för innovativ didaktisk design för lärande. Det är inget ensamarbete eller ”eldsjälsarbete” utan handlar om samskapande handlingar och processer. Det handlar om att få till hållbara förändringar – förändringar i kulturen, hur vi ser på kunskap, design för och i lärande: hur vi kan tänka kring lärsekvenser och kunskapsrepresentationer och nya bedömningspraktiker, hur vi kan följa tecken på lärande över tid med eleverna som medskapare.

Dessutom handlar det om meningsfullhet. Det är väl få som ”fuskar” om det som ska läras känns meningsfullt och viktigt. Meningsfullt lärande ska inte förväxlas med att eleverna själva väljer vilket innehåll som är intressant och relevant – tvärtom så byggs det berikande och meningsfulla lärandet upp av att läraren tar med eleverna på ett spännande äventyr i mötet med det okända och oväntade – med koppling till samtidens och framtidens aktuella frågor. Skickliga lärare nyttjar olika vägar och resurser för att koppla ihop det nya och komplexa med elevernas tidigare kunskaper och livsvärldar. Det handlar om att stärka eleverna som medskapare i undervisningen, vidga perspektiven, överträffa förväntningar och leda eleverna tryggt och samtidigt utforskande in i nya frågeställningar och områden. I en sådan undervisning är de digitala resurserna, bland annat AI, en tillgång för lärande och utveckling. HUR? Det är det läraren ska besluta om genom ett innovativt designarbete för lärande. Om vi tänker dynamiskt och med nya ramar för tänkandet så öppnar skolans styrdokument upp för en stor professionell frihet…

Det är minst sagt spännande att vara lärare idag och få arbeta samskapande med hur framtidens skola kan tänkas se ut och fungera – en skola för hållbar utveckling.

Det är lärarens design som styr – inte tekniken!

Av maria.glawe

den 29 januari, 2023

i Lärande för hållbar utveckling

När skolminister Lotta Edholm ”varnar för att digitaliseringen av undervisningen kan ha gått för långt”, så menar hon nog att den är i behov av förändring och utveckling. I fredags publicerade TV4 en intervju med skolministern och barn samt lärare på Solbergaskolan i Stockholm kring digitaliseringen i skolan. Det förmedlades att Regeringen valt att pausa Skolverkets nya digitaliseringsstrategi för de kommande fyra åren, i syfte att lyfta in hjärnforskningen.

Att ”pausa” digitaliseringen av undervisningen känns lite som att försöka stoppa vågorna istället för att lära sig hur man surfar och utvecklar sin surfing. Lärarens uppdrag är att ständigt lära och utveckla kunskaper och kompetenser i syfte att utveckla undervisning som möjliggör för alla elever att lära och utvecklas optimalt. I intervjun med barnen i årskurs 5 så framgår barnens perspektiv – det är tydligt att de digitala verktygen och resurserna fyller en viktig funktion i deras lärande. I deras svar framträder att digitala resurser gör att lärandet blir mer intressant, tillgängligt, roligt och berikande. Detta bekräftas även när lärarna i sin tur berättar hur de digitala resurserna gör skillnad i elevernas lärande och utveckling – om det nyttjas på rätt sätt förstås. Det är lärarens design som styr – inte tekniken. Lärarna berättar vidare att det inte handlar om att välja bort det analoga som exempelvis att skriva med penna och papper eller som skolministern säger att läsa ”riktiga böcker.” Det handlar om att ta kloka beslut, balansera och förena det bästa av ”två världar”.

I förslaget till nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2023-2027 står det att digital kompetens bland annat handlar om att förstå och använda digitala verktyg och resurser som stöd för det egna lärandet. Det står även att digital kompetens handlar om att kunna ”balansera” och att välja mellan det analoga och det digitala utifrån vad som skapar bäst nytta i lärsituationen och vad som är bäst ur ett hälsoperspektiv. I lärarens didaktiska designarbete är det således viktigt att lyfta in hjärnforskningens kunskapsbidrag, exempelvis kring vad som motiverar elever att vilja lära sig saker, vad som påverkar deras handlingar, vad som sker i hjärnan när de lär sig saker på olika sätt och i olika sammanhang. Lärarens ledarskap och didaktiska val i syfte att rusta eleverna som designers av sitt eget lärande är också otroligt viktigt. Det handlar om att få eleverna att styra tekniken och inte tvärtom.

I Skolverkets uppföljning av digitaliseringsstrategin 2021 framgår det stora behovet av stöd och kompetensutveckling hos lärare och förskolepersonal när det gäller att nyttja digitala möjligheter i undervisningen. Likaså presenteras behovet av fler rektorer som vässar sin digitala kompetens och förmåga att leda digital transformation på ett systematiskt och hållbart sätt. Kanske har de lärare som kommit långt i det här utvecklingsarbetet inte fått tillräckliga möjligheter att sprida goda och framgångsrika undervisningsexempel i verksamheten? Och än mindre fått stöttning i att skala upp dessa initiativ tillsammans med kollegor (kollegialt lärande) i verksamheten? Finns det exemplevis lärare som arbetar i vardagen med att sprida kunskap om forskning gällande digitalisering i skolan? (Läs Glawe & Selander (2021) Innovativ design för lärande). Det kan vara klokt att ställa krav på huvudmannen i varje kommun – ge det stöd och de förutsättningar som skolledningen behöver för att leda ett kvalitativt och hållbart digitaliseringsarbete tillsammans med lärare och elever.

Sedan 2005 har jag arbetat utforskande och engagerat (både tillsammans med elever och kollegor) med att nyttja digitaliseringens möjligheter i undervisningen. Det har inte handlat om att ersätta läsning av böcker eller att inte låta eleverna skriva med penna och papper. Vi gör både och. Det är åter igen lärarens design som styr – inte tekniken. Med digital teknik öppnas fantastiska möjligheter och samtidigt utmaningar, till exempel att variera undervisningen på ett helt annat sätt – att möta och tillgodose olika behov och förutsättningar. Därtill skapas förutsättningar för fler dimensioner i undervisningen och lärandet – att till exempel skapa upplevelser utöver det vanliga som intresserar, engagerar och motiverar elever till lärande.

En mer framkomlig väg än att försöka ”pausa” en naturlig utveckling är att satsa ordentligt på lärarnas kompetensutveckling kring innovativ didaktisk design – där det ena inte utesluter det andra i undervisningspraktiken. Det handlar om att kunna balansera för bästa effekt. I ett sådant utvecklingsarbete är eleverna meddesigners i undervisningen och designers av sitt eget lärande (erkännandekulturer, strategier och ökat handlingsutrymme) – på så vis ökar medvetenheten kring hjärnan och lärandet – och genom att odla en samskapande kultur utforskas hur eleverna kan ta bra beslut, styra och använda digitala resurser mer effektfullt för att optimera sitt lärande och utveckling. Här kan hjärnforskningens kunskapsbidrag tillföra en viktig del, men alltid tillsammans med professionens pedagogiska och didaktiska kompetens.

Vi behöver se upp för att hamna i ett perspektiv eller en lösning på något så komplext som att skapa rum för alla barn och unga att lära och utvecklas optimalt utifrån sina individuella behov och förutsättningar. Låt oss därför bredda perspektiven, lita på lärarna och öppna upp för en annan typ av kompetensutveckling för lärare och skolledare som gör skillnad på riktigt.