Perspektiv på hållbar skolutveckling

Författare: maria.glawe Sida 1 av 2

Skapa ”Studiestrategimagi” tillsammans med eleverna som medskapare

Hur kan lärare rusta elever med en verktygslåda som både stödjer deras kunskapsutveckling och välmående? Hur kan elever bli medskapare i undervisningsprocessen, designers av sitt eget lärande och samtidigt samskapa något av värde för hela skolan?

Kunskap om studiestrategier för alla elever

Kunskap om studiestrategier är bra för alla elever och helt nödvändigt för elever i behov av stöd och elever i behov av berikning för att nå längre i sin kunskapsutveckling. I projektet ”Studiestrategimagi” har elever (både på yrkesprogram och studieförberedande program) på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg gemensamt läst och bearbetat boken ”Tänk – Studiestrategier i gymnasiet” (2016) av Anna Tebelius Bodin. Läsningen var lärarledd med inslag av både gemensam och individuell läsning. Eleverna arbetade med egna läsmål och utvärderade dessa vid två tillfällen. Vi prioriterade läsningen i undervisningen och kom överens om att försöka nå ett gemensamt läsmål – att läsa ut boken på två veckor. Om vi prioriterade läsning under två veckor i kursen svenska så blev det sammanlagt sex timmars läsning. Vi tog reda på hur lång tid det skulle ta att lyssna på boken, vilket visade sig vara cirka tre timmar. Det var således gott om tid för både läsning och reflekterande samtal. Dessutom var det möjligt att differentiera undervisningen utifrån olika förutsättningar och behov. När jag presenterade boken för eleverna pratade vi om användbarheten. Boken hamnade således i ett större övergripande perspektiv – med användbara strategier som är tillämpbara dels i olika ämnen, dels i vidare studier och dels i arbetslivet. Den värdeskapande inramningen och gemenskapen fick fart på läsmotivationen, förhöjde läsupplevelsen och bidrog till ett meningsfullt lärande. Eleverna fick uppleva att läsning under ledning av läraren var högt prioriterat i undervisningen och att ingen lämnades ensam med sin läsning. Vi skapade således läsglädje och byggde samtidigt kunskaper tillsammans.

Det viktiga samtalet

Under tiden eleverna läste boken var det obligatoriskt att skriva anteckningar. Eleverna fick tipsa varandra om olika sätt att sammanfatta – exempelvis genom tankekarta, digitala anteckningar i punktform eller i löpande text. Några elever valde att dela anteckningar muntligt genom röstinspelning. Att låta eleverna välja själv öppnar upp för olika vägar till samma mål. Eleverna fick testa sig fram. Ett kapitel i boken handlar specifikt om läsning och ett annat om att anteckna – på så vis var det möjligt för eleverna att omsätta strategierna till praktisk handling under läsprocessen. Deras anteckningar blev därefter utgångspunkt för reflekterande samtal och den samskapande aktiviteten som mynnade ut i postern ”Studiestrategimagi”(se bild i slutet av texten). Postern som illustrerats av Nikki Schmidt finns på olika platser i skolan – i undervisningsalar, korridorer, på studietorgen, i mediateken, hos speciallärare och elevhandledare samt på skolans anslagstavlor. Workshopen är ”fångad” genom Live-Scribing i undervisningen.

Illustratör Nikki Schmidt, Big Brain Agency

Föreställ er hur stolta eleverna var över resultatet och så givetvis den berikande lärprocessen fram till det gemensamma målet. Det handlade dels om den individuella ansträngningen, dels det dynamiska samskapandet mellan eleverna och dels det färdiga resultatet som de fick möjlighet att skapa tillsammans med illustratören Nikki Schmidt, Big Brain Agency. Undervisningsdesignen möjliggjorde för eleverna att få ett reellt inflytande i såväl undervisningen som i sitt eget lärande. Eleverna var indelade i grupper och fick delge olika strategier som de blivit nyfikna på eller som de testat i undervisningen. Gruppen fick sedan söka efter mönster och utse de 10 bästa strategierna som flest elever lyft fram (se film). Det uppstod en livlig diskussion och samtidigt startade ett jämförande arbete som mynnade ut i postern. Slutligen funderade eleverna ut en träffsäker rubrik. Det lämnades olika förslag och den sista gruppen bearbetade det sista i underlaget till illustratören och fick därmed välja ut den bästa rubriken. Rubriken blev ”Studiestrategimagi – 10 tips för att överleva på SSG”. (SSG är förkortningen på vår skola Söderslättsgymnasiet.) Det var roligt att höra elevernas resonemang när jag frågade huruvida de hade valt ut de 10 bästa tipsen för att bli framgångsrika på SSG. En elev kontrade snabbt med att säga; överleva Maria. Det handlar om att överleva. Det är så vi ungdomar ser det, sa eleven och resten av eleverna nickade samstämmigt.

Undervisa studiestrategier – ”Whole School Approach”

Genom att inkludera strategierna i undervisningen får eleverna en gemensam ”verktygslåda” som de flexibelt kan använda efter individuella behov och i sammanhang där de faktiskt gör skillnad. I arbetet med att utveckla studiestrategier stärks bland annat elevernas metakognitiva förmåga (Läs också Storvik & Wåxberg (2022) Studiestrategier i gymnasiet – för undervisning och lärande). Genom ”Whole School Approach” finns goda möjligheter att stärka likvärdigheten i skolan – dvs. att alla lärare, oavsett ämne, samlas kring att undervisa studiestrategier. Mentorstiden kan vara en bra tid för eleverna att reflektera över sitt eget lärande och utveckling. Förslagsvis kan eleverna samtala om vilka strategier de prövat och utbyta tankar och erfarenheter med koppling till kunskapsutveckling och personlig utveckling. I samband med utvecklingssamtalen kan även ”Studiestrategimagi” lyftas fram för elever och vårdnadshavare. Att arbeta med studiestrategier i alla ämnen genom hela utbildningen borde vara en självklar del av skolans förbyggande och hälsofrämjande arbete med fokus på ledning och stimulans för alla elever.

Illustratör Nikki Schmidt, Big Brain Agency

I postern finns en länk till Söderslättsgymnasiets studietrategiportal och där samlar skolans mediatek i världsklass olika tips som kan optimera elevernas lärande och utveckling. Dessutom finns boken, som ligger till grund för ”Studiestrategimagi”, att låna i skolans mediatek. Förhoppningen är att postern ska väcka nyfikenhet så att eleverna vill testa nya strategier. Kanske kan den även inspirera fler elever till att läsa hela boken och därmed få goda kunskaper om studiestrategier och personlig utveckling.

Hoppas ”Studiestrategimagi” på SSG har inspirerat dig och din skola så att ni hittar ett bra sätt att rusta elever med en verktygslåda som både stödjer deras kunskapsutveckling och välmående. Hälsa och lärande går hand i hand.

Innovation i krisens spår – Om ungas medskapande i hållbar samhällsutveckling

Hur kan en kris användas som möjlighet för utveckling och förnyelse inom skolan? Och hur kan elever bli medskapare till en digital innovation som gör skillnad för undervisning, lärande och välmående?

I samband med omställningen under coronakrisen gav Vinnova stöd till initiativ som genom samverkan drivit fram innovation för en hållbar framtid (Se Vinnova (2020) Omställning av samhälle, verksamheter och produktion i spåren av coronaepidemin.). Den digitala medhjälparen EPIC (Engaging Personal Interactive Companion) har tagits fram i spåren av pandemin för att stödja undervisning och lärande. Syftet är att ge skolor nya möjligheter att stärka elevernas sociala gemenskap, erbjuda en tillgänglig utbildning och öka elevernas motivation. I den här sammanställningen framgår hur en av skolorna, Söderslättsgymnasiet i Trelleborg, engagerat en grupp elever i att testa, värdera och meddesigna den digitala medhjälparen.

De har verkligen kommit med en idé som kommer att vara ett hjälpmedel i vår utveckling. Det ska bli jättebra att få vara som en testkanin för deras produkt för jag tror verkligen att denna kommer kunna hjälpa mig under mitt framgångsår. – Elev, Ekonomiprogrammet

Ungas medskapande i design av digitala resurser

EPIC har utvecklats genom ett dynamiskt samskapande mellan skolan, tech-branschen och andra aktörer, exempelvis Friends och Dyslexiförbundet med syftet att bidra till mål 4 och delmål 4.7 i Agenda 2030, dvs. gemensamt bidra till att säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla och säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, (Se globala målen). Genom att engagera ett elevteam i testningen, värderingen och utvecklingen av EPIC medför att elever får vara med om en meningsfull, viktig och kreativ lärprocess som motiverar och stärker dem som medskapare av framtidens hållbara samhälle. Det är genom att testa, värdera och vidareutveckla digitala lärresurser tillsammans med eleverna som de verkliga behoven framträder, vilket ger utvecklarna och skolan möjlighet att utveckla en digital lärresurs som får reell betydelse för elevernas lärande och utveckling. Genom att engageras i processen stärks såväl elevernas som lärarnas förmåga att kritiskt granska digitala lärresurser och bidra till kvalitetsutveckling (Jämför med Swedish Edtest).

Innovation i kristider

Skolinspektionens kartläggningar (Skolinspektionen (2020) Utbildning under påverkan av coronapandemin: Sammanställning av centrala iakttagelser från en förenklad granskning av 225 gymnasieskolor) visar att omställningen till distansundervisning våren 2020 medförde stora utmaningar och påverkade både elevernas mående och upplevelse av lärandet negativt. Dels framgår elevernas upplevelser av minskad motivation för skolarbetet, dels upplevelsen av att känna sig ensamma i sitt lärande. Generellt upplevde många elever ett sämre lärarstöd (ledning, stimulans och stöd) och sämre kommunikation jämfört med undervisning i skolan. När undervisningen återigen genomfördes i skolan fanns det således ett stort behov av att åtgärda de negativa konsekvenser som distansundervisningen medfört. I detta sammanhang är det även viktigt att dra lärdom av de exempel där konsekvenserna inte varit så påtagliga för eleverna. I Skolinspektionens slutrapport synliggörs exempel som fungerat väl för eleverna. Det handlar då om lärare som gjort eleverna delaktiga och aktiva i undervisningen trots det fysiska avståndet (Skolinspektionen (2021) Fjärr- och distansundervisningens konsekvenser, s. 7). Idén med EPIC är att eleverna ska kunna vara delaktiga och aktiva i sitt lärande och utveckling oavsett om undervisningen sker i skolan eller på distans.

Digital resurs som gör skillnad för elevernas lärande och hälsa

EPIC bidrar till att skapa struktur, överblick och främja motivation samtidigt som elever och lärare i en kollaborativ process (samskapande) kan lägga grunden för ett livslångt lärande där elever tillägnar sig kunskaper och kompetenser för att utvecklas som designers av sitt eget lärande. Målet är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande i undervisningen för att stärka elevernas motivation, främja ökad delaktighet och aktivt lärande. I ett sådant arbete är samarbetet mellan elevhälsan och undervisande lärare viktigt. Speciallärare och undervisande lärare har i testningen och värderingen av EPIC berikat med sina olika kompetenser för att ta hänsyn till elevers olika behov och förutsättningar. Ett särskilt fokus har riktats mot design av undervisning där EPIC ingår i kombination för att rusta eleverna med effektiva studiestrategier; se bilden Studiestrategimagi. Att koppla samman funktionerna i EPIC med konkreta studiestrategier, som används av läraren och eleverna i undervisningen, hjälper eleverna att nå sin fulla potential i skolan, må bra och bli väl förberedda för yrkesliv och fortsatta studier på högskolenivå.

Berikning inom läroplanens ram

Elevernas berikande uppdrag kopplas samman med lärande för hållbar utveckling och signalerar till eleverna att det inte handlar om en skoluppgift som ska bedömas utan om att ge dem möjlighet att utveckla kunskaper och förmågor som gör att de vill, kan och vågar vara aktiva medskapare till hållbara lösningar inom skolan och i det omgivande samhället såväl här och nu som i framtiden. Denna typ av berikning är betydelsefull för alla elever och i synnerhet nödvändig för särskilt begåvade elever. Berikning innebär att fylla lärandet med meningsfullhet. Det handlar om ett lärande som är intressant och betydelsefullt för eleven själv (Läs Liljedahl (2019) Särskilt begåvade elever – pedagogens utmaning och möjlighet). Eleverna kan genom berikningen dra nytta av sitt lärande och de kunskaper de har för att skapa något av värde för sig själva och andra (användbarhet). Det här handlar inte om att bidra till lärarens bedömningsunderlag (även om läraren också kan spåra tecken på lärande – win-win!) utan om en berikningsinsats som är invävd i kursen de läser, vilket främjar och stärker motivation och lust att lära. Motivationskraften som frambringades genom arbetet med EPIC ”smittade av sig” på andra ämnen i skolan, berättade en elev. Den effekten är även något som bekräftas av forskare inom fältet särskilt begåvade elever (Se Liljedahl (2022) Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever).

Elever som av olika anledningar har svårt att nå målen, med eller utan dokumenterade svårigheter, berikades också av uppdraget. De fick en intressant och utmanande uppgift (som var möjlig att klara av) vilket ökade motivationen och engagemanget för att även ta sig an de uppgifter som inte var lika spännande och intressanta i kursen. Dessutom blev det fokus på autonomi – möjligheten att få styra sitt eget lärande med stöd av den digitala medhjälparen. Den stora vinsten för samtliga elever var känslan av samhörighet. Eleverna kände sig viktiga i teamet och det gemensamma uppdraget samtidigt som det var fokus på individuella mål och framsteg. Att få känna vi-känslan främjar och stärker motivationen (Läs Edfeldt m.fl. (2019) Autism och ADHD i gymnasiet. Tydliggörande pedagogik; Skaalvik & Skaalvik (2015) Motivation och lärande). Design för och i lärande (Se Glawe & Selander (2021) Innovativ design för lärande) handlar om att se både eleverna och läraren som designers av tillgängliga lärmiljöer. Elevorienterad design involverar eleverna i resurser och processer som kan underlätta och optimera deras lärande och utveckling. Utvecklingsarbete är komplext, men genom ett samskapande lärande mellan olika aktörer går det att utforska nya sätt att arbeta med pedagogiska utmaningar som ofta saknar enkla lösningar. ”När fler röster blir hörda möjliggörs ny förståelse och kopplingar och innovativa lösningar kan växa fram” (Glawe & Selander, 2021, s. 22).

Det har varit kul att vara med och det är en bra app. Vi har kommit med respons under tiden och de har lyssnat på vad vi tycker. Det är bra att man kan se alla uppgifter och att man kan välja alla eller en kurs. Man kan få en överblick över uppgifter, vilket är bra. Det finns så klart saker man kan ändra eller finputsa men överlag är det en bra app– Elev, Barn- och fritidsprogrammet

Att skapa rum för elevernas inflytande, delaktighet och medskapande i skolutveckling framgår i skollagens första kapitel (SFS 2010:800) ”Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne”, likaså framgår det i FN:s barnkonvention. Att bemöta elever med respekt innebär att designa undervisning som är berikande och meningsfull för dem och att erkänna deras olikheter. Det är viktigt att alla, oavsett förutsättningar, får uppleva att de kan bidra och får något berikande tillbaka. God undervisning – där digitaliseringens möjligheter nyttjas – ska vara ”empowering” för eleverna (Se Johansson & Karlsson (2013) Att involvera barn i forskning och utveckling). I elevernas citat framgår att de både har uppskattat EPICs stödjande funktioner samt att bli involverade i testningen, värderingen och utvecklingen av den.

Läs sammanställningen här: EPIC – Innovation i krisens spår.

Att bli lärare – om rollen som didaktisk designer i komplexa lärmiljöer

De har fått skriva dikter om hur det är att befinna sig mitt i krisen. Nu byter gymnasieeleverna perspektiv och skildrar de äldres upplevelser. […] På Söderslättsgymnasiet ligger korridorerna öde. Men en del lärare är på plats. I ett klassrum håller Maria Glawe tillsammans med lärarstudenten Philippa Börjesson på att förbereda eftermiddagens lektion i svenska. Eleverna har fått i uppgift att skriva insändare utifrån äldres perspektiv på coronakrisen (Gymnasieelever ger röst åt äldres corona-oro (2020) Sydsvenskan).

I samband med coronapandemin ställde skolorna om till distansundervisning och fick därmed utforska nya vägar till lärande och utveckling tillsammans med såväl elever som kollegor. Digitaliseringen möjliggjorde förflyttningen av undervisningen medan lärarens förhållningssätt, kompetens och didaktiska val blev avgörande för undervisningens kvalitet och därmed effekt på elevernas lärande och utveckling. VFU:n fortsatte som vanligt för min lärarstudent Philippa, vilket resulterade i flera unika tillfällen att utforska och praktisera olika lösningar i undervisningen.

Parallellt med arbetet i skolan skrev jag boken ”Innovativ design för lärande” tillsammans med forskaren Staffan Selander. I den finns bland annat den forskningsbaserade modellen Learning-Design-Sequences, vilken Philippa, som en del av sin VFU, fick testa för att designa tillgänglig och meningsfull undervisning för alla elever. Modellen ger läraren stöd i att medvetet designa sin undervisning. Tanken är att modellen ska förstås dynamiskt som en process över tid, vilken innefattar aktivitetsloopar av olika slag. Kapitlet ”Learning-Design-Sequences – ett redskap för att designa undervisning” sv Staffan Selander i boken ”Att bli lärare” av Eva Insulander & Staffan Selander (Red.) användes som teoretiskt stöd under handledningen. Boken är grundläggande och heltäckande, vilket ger blivande lärare ett innehåll som kan användas genom hela utbildningen. Bokens olika delar ger en aktuell bild av läraryrkets möjligheter och utmaningar här och nu samtidigt som den lyfter framtidsperspektivet – hur vi kan skapa en hållbar skola för framtiden. Sammantaget ger texterna hela den bredd av kunskaper som en lärare behöver tillägna sig under utbildningen. Boken är ett stöd i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) men fungerar också som en första introduktion till de ämnesdidaktiska frågorna.

I januari släpps boken ”Att bli lärare” i en tredje upplaga med bland annat uppdateringar som knyts till den nya läroplanen (Lgr22). Jag har skrivit ett kapitel i boken ”Samskapande och inkluderande undervisning” tillsammans med forskaren Eva Insulander. Vårt kapitel handlar om hur lärare kan designa tillgänglig undervisning där det är möjligt att bygga gemensamma kunskaper med eleverna som medskapare. I texten reder vi ut vad samskapande undervisning innebär samt beskriver lärarens förändrade roll som didaktisk designer i komplexa lärmiljöer. Vi tar också upp hur ett teoribaserat utvecklingsarbete kan gå till samt hur det är möjligt att tänka i större skala kring undervisningsutveckling.

Jag tror på en moderniserad lärarutbildning där fokus riktas mot att väva ihop olika delar till en helhet utifrån ett innovativt och hållbart förhållningssätt. Det handlar bland annat om att stärka kopplingen mellan teori och praktik genom att länka samman ämnesstudier, utbildningsvetenskapliga studier och VFU till en helhet. Jag kan också se en stor professionell vinst för såväl skolan som lärarutbildningen att inrama lärarutbildningen och VFU utifrån ett LHU-perspektiv (LHU= lärande för hållbar utveckling). Det kan bland annat innebära ett mer dynamiskt och berikande samskapande mellan lärosätenas lärare, lärarstudenter och handledarna på skolan för att främja och stärka lärande för hållbar utveckling. Det är inte bara ett spännande kunskapsfält att utforska utan också helt nödvändigt för att skapa en god, relevant och meningsfull utbildning för barn och unga idag och framåt. De här tankarna leder oss tillbaka till Söderslättsgymnasiet och samskapandet mellan mig och min lärarstudent.

De har fått intervjua en äldre person om hur de upplever krisen och hur de föreställer sig världen efter corona. Många har blivit pushade att ringa sin egen mormor, morfar eller farmor och farfar, säger Philippa (Gymnasieelever ger röst åt äldres corona-oro (2020) Sydsvenskan).

VFU:n blev annorlunda för Philippa eftersom hon bara fick möta eleverna via skärm. Dock var eleverna vana vid att arbeta varierat med stöd av digitala resurser. De hade också under hela läsåret utbildats i olika lärstrategier som blev än mer användbara i samband med ”skola hemma”. Det som blev en utmaning var det samskapande arbetssättet och de verkliga uppgifterna med koppling till omgivande samhälle. Vi utgick från de didaktiska frågorna och fastnade extra länge i varför – frågan. Varför är det viktigt att eleverna lär sig just detta? Är det relevant, meningsfullt och knyter an till elevernas livsvärldar? På vilket sätt kan deras tänkande och handlande utmanas och stimuleras? Vilka kunskaper och förmågor utvecklas? Vilka kunskapskällor och resurser ska väljas ut? Hur designas lärprocesserna – finns det balans mellan samskapande processer och enskild fördjupning? Vilka hinder kan förutspås i undervisningen? Hur motiveras alla didaktiska val? Osv. I handboken för studenter ”På väg mot läraryrket” står att en ”professionell lärare är en skicklig organisatör som kan omsätta teori i praktik och variera sin undervisning på ett sådant sätt att elevernas kunskaper och förmågor utvecklas mot målen för verksamheten (s. 19). Philippa fick under sin VFU handledning i att tillämpa ett designorienterat perspektiv på lärande och bland annat möjlighet att designa undervisning med stöd i modellen LDS.

Ytterligare en utmaning var att koppla ihop värdegrundsuppdraget och kunskapsuppdraget i en språk- och kunskapsutvecklande undervisning som genomsyras av ett lärande för hållbar utveckling. En sådan undervisning kännetecknas bland annat av en mångfald av pedagogiska metoder, verkliga rika uppgifter och elever som aktiva medskapare i kunskapsbildningen och i sitt eget lärande och utveckling. Bland annat var utveckling av följande lärarkompetenser i fokus; förmågan att se helheten, att synliggöra situationer och förändring samt att sträva efter förändring (Läs mer i Bränberg, A. m.fl. (2020) Att undervisa för hållbar utveckling, s. 60).

Phillipa fick således planera, genomföra och följa upp en undervisning som var meningsfull, utmanande och berikande för eleverna i en tid då mycket av elevernas övriga skolarbete kännetecknades av enskilt och enformigt arbete vid datorn i hemmet (distansundervisning under pandemin). Det här värdeskapande uppdraget, som mynnade ut i insändare med verkliga mottagare utanför skolan, fick eleverna att bli intresserade och engagerade. Genom elevernas planering och genomförande av en digital videointervju eller telefonintervju var det möjligt att utveckla den kommunikativa förmågan samtidigt som deras arbete skapade något värdefullt för de äldre. Uppdraget genomfördes i en vardag då många äldre tvingades till ökad ensamhet och isolering i hemmet. En av eleverna fick sin insändare publicerad i tidningen under rubriken; Veckans insändare: Kanske är det de unga som ska isoleras.

Genom uppgiften lyfts lärande för hållbar utveckling fram: exempelvis elever som blir medvetna om komplexa samhällsfrågor och hur de val vi gör påverkar framtida samhällen. Vidare får de pröva sig i att kunna anta ett lokalt och globalt synsätt och att tänka utifrån olika perspektiv. Det finns inga enkla svar att förlita sig på. Det handlar om att arbeta med frågor som är här och nu, med tydlig koppling till en nära eller mer avlägsen framtid. Det handlar också om att låta eleverna skapa visioner för framtiden – om att tänka kring förändring av synsätt, värderingar och handlingskraft. Genom att eleverna fick skildra de äldres perspektiv, utforska och ta reda på information genom samtal och slutligen berätta deras story (göra deras röster hörda) genom insändaren var ett sätt att sträva efter förändring – att föreställa sig ett alternativt sätt att leva (Bränberg (2020) s. 60-62). Här ger läraren utrymme för elevernas nyfikenhet och får dem att vilja utforska nya idéer och söka nya lösningar på komplexa problem såväl i som utanför skolan. För många elever var detta ett nytt sätt att tänka och handla, vilket ställde Philippa inför en rad utmaningar. Här betonas såväl vikten av att eleverna bygger kunskaper som att de tränar sitt omdöme för att förstå och handla i olika situationer (Läs Glawe, M. & Selander, S (2021) Innovativ design för lärande).

I boken ”Att bli lärare” lyfts frågan; När blir man då en ”färdig” lärare? Redaktörerna resonerar sig fram och svaret kan liknas vid Tranströmers ord; Du blir aldrig färdig, och det är som det skall. Vi kan således använda boken som en första, samlad ingång till yrket eller som en uppslagsbok att ha nära till hands när man som lärare ger sig ut på en senare förändringsresa. Boken sista delar öppnar nämligen upp för att ta ännu ett kliv framåt i att vidareutvecklas i sin professionella lärarroll och samtidigt bli en aktiv medskapare i skolans utveckling på hållbar väg.

Sida 1 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén