”Ett koncept som tar sin utgångspunkt i hållbarhet och Agenda 2030 där berättelsen är det pedagogiska verktyget och samskapande står i fokus. Sustainable Stories ger unga framtidshopp och stärkt handlingskompetens samtidigt som det främjar hållbar utveckling.”

Ur motiveringen till Region Skånes miljöstipendier 2019

”Om en samhällsmedborgare ska formas och våga lita på demokratin, så måste man få jobba med det, leva det.” – Ingela Bursjöö, lektor Göteborgs Stad, UR Lärlabbet, avsnitt 9, 2017. 

Arbetet med hållbarhetsfrågor är ingen om utan en hur fråga som alla behöver ta sig an. Det är tydligt inskrivet i läroplanerna och ett av de viktigare uppdragen skola och utbildning har att hantera (Se Skolverket, modulen Hållbar utveckling).

Sustainable Stories, som är ett samtids- och framtidsinriktat utbildningskoncept med utgångspunkt i didaktisk design, bildning och hållbar utveckling där berättelsen som pedagogisk potential och samskapande processer är i fokus, initierades när jag arbetade som lärare i grundskolan 2005. Jag undervisade då elever i årskurs 6-9 i svenska, svenska som andraspråk och so-ämnen utifrån ett tematiskt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Behovet av att göra något ”annorlunda” i undervisningen var påtagligt stor, så vi (eleverna och jag) blev ”stammisar” i skolans datorsal (som i stort sätt alltid var tillgänglig). Med eleverna som aktiva medskapare utforskades bland annat hur bloggen i undervisningen skulle kunna göra skillnad för elevernas motivation, språk-, läs- och skrivutveckling och lärande för hållbar utveckling. Eleverna hade många tankar, åsikter och idéer gällande det lokala samhället (där de växte upp) och längtade efter att få göra sina röster hörda och möjligheten att bidra till förändring. Genom ett kreativt samskapande startade eleverna en nyhetstidning i bloggform, vilket ”plötsligt” gjorde det intressant, viktigt och roligt att engagera sig i undervisningen i svenska och svenska som andraspråk. Samtidigt som det var motivationshöjande fick vi fart på språk-, läs- och skrivutvecklingen. Därtill stärktes elevernas digitala kompetens och nyfikenheten kring demokrati och komplexa samhällsfrågor.

Sedan 2010 har utbildningskonceptet vidareutvecklats tillsammans med elever i gymnasieskolan. Berättelsen som pedagogiskt verktyg berikar elevernas lärande samtidigt som det ger svenskämnet en viktig roll i utbildning och undervisning för hållbar utveckling (Se Glawe & Selander, 2021; Jfr. Andersson, 2020; Wessbo & Uhrqvist, 2021).

Att arbeta med Sustainable Stories i undervisningen inrymmer såväl utmaningar som möjligheter. Det handlar om att engagera barn och unga som aktiva medskapare här och nu och ta tillvara på deras åsikter och erfarenheter i samskapandet av en hållbar framtid. Viktiga inslag i undervisningen är att bygga kunskaper gemensamt, lyfta olika perspektiv, tänka kritiskt och skapa nya berättelser som ger en ny riktning, mening och gemenskap i samskapandet av en hållbar framtid (Se Glawe & Selander, 2021; Jfr. Wessbo & Uhrqvist, 2021; Sörlin, 2019; Sjöström & Tyson 2022). Hållbarhetsfrågorna ”kan öppna ett rum för det nya, kreativitet, frihet och pluralism i undervisning och utbildning” (Läs Sjöström & Tyson, 2022; s. 163). Det innebär bland annat att engagera barn och unga i meningsfulla demokratiska lärprocesser med syfte att stärka kunskaper inom hållbar utveckling, bidra till förståelse för komplexa samband (hur allt hänger ihop och att vi alla är en del av ett större sammanhang) och att stärka deras röster och handlingskompetens i samhällsutvecklingen (utveckla ett hållbart engagemang). Undervisningen är således utmanande, perspektivvidgande och stärker även barn och unga som designers av sitt eget lärande och utveckling. Design i lärande handlar om de strategier, resurser och engagemang som eleverna är med och utvecklar och använder sig av i sitt lärande och utveckling (Glawe & Selander, 2021; Selander & Åkerfeldt, 2022).

I en tid som kännetecknas av ovisshet, ständiga förändringar och komplexa samhällsutmaningar behövs nya berättelser, nya insikter och framtidstro, likaså gemenskap och samhörighet mellan människor. Ömsesidigheten mellan människa och natur är också avgörande. Den autentiska utgångspunkten (att barn och unga engageras i verkliga problem/utmaningar) är central i Sustainable Stories, likaså att innehållet knyts till barns och ungas livssituation. Barn och unga har rätt att drömma, känna hopp om framtiden och engageras i samskapandet av en hållbar framtid.

Med grund i forskning och genom ett dynamiskt samskapande mellan barn och unga, olika yrkesgrupper inom skolan och med omgivande samhällsaktörer har utbildningskonceptet utvecklats över tid. Här är några hållbarhetsprojekt som knyts till Sustainable Stories:

Sustainable Poetry – Barns och ungas röster för en hållbar framtid

Framtidssagor – för hållbar utveckling

Referenser

Andersson, E. (2020) Pedagogik för hållbar samhällsutveckling: Bildning och hållbar utveckling som pedagogiska principer i Boström, Lundahl & Öhman (red.) (2020) Humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv på bildning och hållbar utveckling. Örebro Universitet.

Glawe, M. & Selander, S. (2021) Innovativ design för lärande. Liber.

Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå – Om lärande på människans villkor. Natur & Kultur.

Selander, S. & Åkerfeldt, A. (2016. Reviderad 2022) Design i lärande i Skolverkets modul: Leda och lära i tekniktäta klassrum Del 5: Design i lärande.

Sjöström, J. & Tyson, R (2022) Didaktik för lärande och bildning. Liber.

Sörlin, S. (2019) Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans. Natur &Kultur.

Wessbo & Uhrqvist, (2021) Bildning för hållbar utveckling – och dess potential för svenskämnets undervisning i Lyngfelt, A. & Dahlbäck (red.) (2021) Svenskämnets berättelser och berättelser i svenskämnet: ett temanummer om hållbarhet

Öhman, J. & Sund, L (2021). A Didactic Model of Sustainability Commitment.