Type your search keyword, and press enter

“Litteraturen skärper ens blick, ens språk och tänkande” – Berättelser som förändrar

Berättelser som förändrar på Bokmässan

I år storsatsar Bokmässan på lärare och årets skolspår, vilket ska bli trevligt att uppleva. De satsar således på både djup och bredd, exempelvis längre seminarier så det finns utrymme för fördjupade samtal. Bokmässans tema Respekt genomsyrar skolspåret och temat handlar bland annat om hur man kan förebygga och motverka rasism och intolerans i skolans värld, och hur man kan stärka demokratin och öka ungas inflytande i sin vardag. 

Under fredagen berättar Elisabeth Reslegård, Ann Boglind och Olle Nordberg om det omfattande och lyckade nationella läsprojektet ”Berättelser som förändrar” där totalt 200 skolor och mer än 30 000 elever deltog från Trelleborg till Kiruna. Vilken glädje att Söderslättsgymnasiet var en av de utvalda skolorna som deltog!

En gemensam resa med inkluderande och meningsskapande läsundervisning

Startskottet för läsprojektet gick på Bokmässan 2016. Jag blev fängslad vid första stund och mina tankar väcktes om ett nytt Real Case som jag presenterade för mina elever och kollegor när jag kom tillbaka från Göteborg. Tanken var att läsprojektet skulle bidra till vårt läsfrämjande arbete, till värdegrundsarbetet samt utveckla elevernas digitala kompetens. Elever från olika gymnasieprogram som läste svenska 1, 2 och 3 och elever från språkintroduktion fick genom aktivt medskapande dela läsupplevelser och berika varandras literacyutveckling på olika sätt.

Min idé om att koppla ihop det nationella läsprojektet med Läslyftet gav oss också möjlighet att främja det kollegiala lärandet. Win-win! Lärare i svenska och svenska som andraspråk, speciallärare inriktning literacyutveckling samt skolbibliotekarier planerade, genomförde och utvärderade en del av undervisningen och lärandet tillsammans. Exempelvis användes skolbiblioteksverksamheten som en inkluderande del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens, vilket var en enorm tillgång. 

När vi planerade hur vi skulle genomföra läsprojektet fanns många planer på hur och i alla planer var mediateken inräknade. Att skolbiblioteket skulle vara en del av läsprojektet på skolan kändes för oss som en självklarhet, men vi vet att det inte alltid är så och därför tar vi aldrig våra fina samarbeten för givet. Det finns allt för många undersökningar som visat att ett väl integrerat skolbiblioteksverksamhet bidrar stort till elevernas måluppfyllelse för att låta biblioteket vara en tom boksal. Vi upplevde att det var värdefullt för alla inkluderade i projektet att Mediateken var med under hela processen – planering, genomförandet och utvärderingen. Inte minst för att det gav eleverna ett fint möte med sitt skolbibliotek och en ingång till läsglädje och läshunger. – Magdalena Ivarsson, Skolbibliotekarie

Vi startade med en gemensam kick off för läsprojektet i skolans mediatek. Rektor, lärare, speciallärare och skolbibliotekarier berättade med inlevelse om böcker som förändrat och om läsningens betydelse, därefter fick eleverna bekanta sig med böckerna som skulle läsas, samtala med varandra och fika tillsammans. Det blev en succé bland eleverna, berättar Alice El-Khouri,  lärare i svenska som andraspråk.

Samarbetet med lärarna Alice El-Khouri och Veronica Rubin Nilsson var meningsfullt och glädjande. Eftersom de undervisade elever på språkintroduktion och även medverkade i Läslyftet fick vi många intressanta didaktiska reflektioner tillsammans med koppling till det vetenskapliga stödet i modulen Grundläggande litteracitet för nyanlända (Skolverket – Läslyftet). Alice och Veronica fick i sin tur inblick i hur jag arbetade med böckerna och läsningen utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Vidare tog vi del av Läsrörelsens inspirationsmaterial som gav ny input till undervisningen och deltog tillsammans i konferenser som arrangerades för lärare, skolbibliotekarier och rektorer. Dessa konferenser  bjöd på dels på konkreta metoder och verktyg i undervisningen, och dels möjlighet att nätverka med lärare från olika skolor. Ytterligare ett berikande inslag var de Facebookgrupper som skapades för lärare i syfte att utbyta erfarenheter, inleda samarbeten och vara stöd för varandra under processen. Jag fick exempelvis kontakt med Lina Kittel (lärare i grundskolan) som samtidigt läste Den utvalde med sina elever. Vi inledde ett samarbete som gick ut på att eleverna bokpratade via vår blogg. Det var väldigt uppskattat av eleverna. I Facebookflödet pågick också reflekterande samtal mellan olika lärare i projektet. Det var intressant att se hur digitala verktyg och sociala medier berikade samarbetslärandet och läsglädjen i undervisningen.

I Facebook gruppens flöde…

Val av böcker – Spännande crossoverböcker med starkt innehåll

Efter konferensen i Malmö samtalade vi och bestämde oss för en rad böcker som skulle användas i undervisningen. Jag och Veronica använde oss av “Förr eller senare exploderar jag” och “Mitt extra liv”. I och med att vi undervisade elever på språkintroduktionen så tänkte vi att dessa böcker skulle bidra till elevernas läsutveckling.  – Alice El-Khouri, lärare i svenska som andraspråk

Jag valde att läsa ”Den utvalde” av Lois Lowry och ”Så har jag det nu” av Meg Rosoff tillsammans med mina elever. Vi arbetade utifrån ett critical literacy- perspektiv, och utifrån olika läsmetoder, bland annat Chambers “Jag undrar”-modell och Langers föreställningsvärldar. Givetvis riktades fokus på Läsrörelsens bärande idé: läs samma bok i gruppen/klassen, djupdyk i innehållet, diskutera och arbeta sedan vidare med innehållet på ett sätt som passar eleverna. Böckerna gav läsutmaningar för eleverna, men arbetet med gemensam närläsning och dialogisk undervisning underlättade förståelsen. Jag instämmer helt med Ann Boglind (projektets huvudlärare) som menar att det finns ett värde i en läsning som kräver ansträngning. 

Vår kreativa arbetsprocess finns att ta del av i vår undervisningsblogg: Kreativ design för lärande. Bland annat nyttjade vi, som jag tidigare nämnt, digitala verktyg och internets möjligheter, för att optimera den sociala aktiviteten kring läsningen och att bidra till ökat meningsskapande. Eleverna bokpratade och bloggade med elever från andra skolor via sociala medier, vilket var väldigt uppskattat; se bild. Det skapade ökad läslust och engagemang när de fick samtala med elever från andra skolor som också deltog i läsprojektet. Eleverna besökte dessutom skolans bibliotek för lässamtal med våra skolbibliotekarier i världsklass. Genom närläsning utgick vi hela tiden från texten och fokuserade samtidigt på dialogen där elevernas olika erfarenheter och tankar fick träda fram. I sammanhanget blev lässtrategierna, som erfarna läsare använder sig av, tydligare för eleverna. Det var berikande för alla inblandade att få gå djupt ner i en berättelse och delta i reflekterande samtal i en lärande gemenskap.

Boksamtal på bloggen…

Ungas berättelser för en hållbar värld

Efter all läsning och bearbetning av respektive bok valde vi att skriva dikter tillsammans med eleverna. På språkintroduktion utgick eleverna från sin sin egen erfarenhet och skrev poesi om händelser som förändrat deras liv. Många starka berättelser på Söderslättsgymnasiet har kommit ur sorg, flykt, smärta och en vilja att lära sig det svenska språket (24 Trelleborg). Eleverna på Resurscentrum skrev miljöpoesi om hållbar stadsutveckling med koppling till mål 11 i Agenda 2030; om hur de vill se sin stad förändras till en hållbar stad för alla. Här följer två exempel:

Sydkustens pärla av Mia

Överväldigande. Det är överväldigande

att se min barndomsstad förvandlas,

från oslipad diamant till sydkustens pärla.

Palmernas stad. De vajar än

vid havets och landets mötesplats, vid strandkant.

Åt andra sidan radas restauranger,

menyer från världens alla hörn.

Valen är många, finns något för alla.

Staden är grön. Det märks på sätt och vis,

på taken stoltserar solpanel.

Femtiofemte breddgradens furste,

jag älskar dig ännu.

Jag glömde mitt hus av Hadi

Jag reste från Syrien Jag gick igenom helvete Men vad ska jag göra?

Jag saknar min mamma Jag saknar min pappa Men vad ska jag göra?

Jag glömde mitt hus Jag glömde min skola Men vad ska jag göra?

Jag kämpar i livet Livet är svårt Men vad ska jag göra?

Han lurar mig Hon skrattar åt mig Men vad ska jag göra?

Jag vill skrika Jag vill gråta Men vad ska jag göra?

Dikterna spelades in, delades digitalt och genom flera utställningar. Dessutom skickades dikterna till lokaltidningen. Det blev en stor succé! Ytterligare ett spännande samarbete var mellan elever på Resurscentrum och elever på bygg- och anläggningsprogrammet på Wendesgymnasiet i Kristianstad. De deltog också i läsprojektet och skrev poesi. Eleverna läste varandras dikter och skrev digital respons till varandra utifrån metoden “two stars and a wish”. Jag och läraren Jenny Edvardsson var rörande överens om att det här var ett lärorikt och roligt sätt att arbeta med läsfrämjande över skolgränserna. Berättelser kan förändra!

Digitala verktyg och internet i undervisningen sammankopplat med en genomtänkt pedagogisk idé öppnar verkligen upp för nya spännande lärande möjligheter för eleverna. Genom att sätta läsning, tänkande och kommunikation i ett större sammanhang ökade elevernas fokus, engagemang och glädje. 

Stärka demokratin och öka ungas medskapande 

Årets tema på Bokmässan handlar om hur man kan förebygga och motverka rasism och intolerans i skolans värld, och hur man kan stärka demokratin och öka ungas inflytande i sin vardag. Det stämmer väl överens med Berättelser som förändrar och vår kreativa medverkan. Det övergripande målet var att projektets berättelser skulle fördjupa elevernas kunskaper om sig själv och om andra och bidra till ett mer humant samhälle. Vi menar att i en omvälvande tid då vår medmänsklighet sätts på prov kan en stark berättelse göra skillnad – Elisabeth Reslegård, Ordförande och projektledare på Läsrörelsen. Jag delar den övertygelsen! Berättelser kan förändra! Ann Boglind, som var huvudpedagog i projektet, förmedlar i inspirationsskriften att böckerna vi läser ska vara som en spegel och ett fönster för eleverna. […] Genom att tolka, förstå och känna sympati för litterära karaktärers handlanden uppövar man sin kreativa fantasi och man blir bättre på att förstå verkliga människor utan att alltid ha samma åsikt som de. 

Medskapande aktiviteter i undervisningen, literacyutveckling, kritiskt tänkande och digital kompetens är några av de vinster vi ringar in. Ytterligare en betydande sak är att vi värnar det demokratiska samtalet i en alltmer digitaliserad och komplex värld. Förståelsen för en annan människa är viktigare än någonsin. När jag slår upp inspirationsskriftens (Berättelser som förändrar) första sidor nickar jag igenkännande. David Lagercrantz reflekterar kring läsandet och skrivandet; det är via litteraturen jag ser nyanserna i mänskliga relationer och i samhället. Litteraturen skärper ens blick, ens språk och tänkande. Berättelser kan förändra!

“Poesi som förändrar – Sjöstaden 2025” – Kreativ design för lärande

“Jag glömde mitt hus, men vad ska jag göra” – 24Trelleborg

Presentation av “Berättelser som förändrar” på Bokmässan  

 “Berättelser som förändrar”- En utvärdering av Olle Nordberg 

A Sustainable Tomorrow – Möjligheternas mötesplats

Vad frambringas genom en medskapande konferens där beslutsfattare och hållbarhetskunniga från näringsliv, offentlig sektor, civilsamhälle och den akademiska världen möts?

Jag har åter igen haft glädjen att vara medskapande i A Sustainable Tomorrows framtids- och hållbarhetskonferens, denna gång i Helsingborg. Med fokus på mål 17; genomförande och globalt partnerskap skapas nya idéer och samarbeten som får hållbarhet att hända. Jag uppskattar verkligen medskapande konferenser där jag som deltagare inte endast är en passiv åhörare utan en aktiv medskapare i ett kreativt och dynamiskt samspel.

Inspirerande Keynote Speakers

Dagen inleddes med följande inspirerande Keynote Speakers: Fredrik Reinfeldt, Jakob Trollbäck och Hannah Stanton. Fredrik Reinfeldt presenterade en intressant omvärldsanalys med fokus på klimatfrågan. Inledningsvis framställdes en ganska dyster bild, men som i slutet klarnade upp och ingav hopp och framtidstro. I mina tankar rörde sig vikten av att engagera barn och unga i denna komplexa framtidsfråga. Den väcker deras oro, men också deras drivkraft för att skapa förändring tillsammans med aktörer utanför skolan. Inte minst har jag uppmärksammat det när mina elever varit aktivt medskapande kring frågan i undervisningen, exempelvis då de skrev remissyttrande på kommunens klimatanpassningsplan, när de skrev debattartiklar som skickades till Dagens Nyheter och när vi läste, samtalade och bloggade om Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet. I undervisningen har vi utforskat hur man kan gå från tanke till handling och faktiskt påverka på olika sätt. Vi har riktat blicken bort från oro och ångest till handlingskraft och framtidstro. Så klart har vi lyssnat på oron, men samtidigt fokuserat på möjligheter att göra något konkret tillsammans för att bidra till förändring.

Vidare under konferensen pratade Hannah Stanton inlevelsefullt om Agenda 2030 – möjligheternas och utmaningarnas agenda, lyfte fram unga människors drivkraft för att skapa hållbara lösningar, betonade utbildningens betydelse och slutligen vikten av tvärfunktionella samarbeten. Mål 5, jämställdhet, är en angelägen fråga för oss alla och en fråga som Stanton återkom till flera gånger under sin presentation. I mötet med mina elever som är mellan 16-20 år märker jag tydligt att frågan är väldigt angelägen. När de får välja vilket mål de vill engagera sig lite extra i, så är det ofta mål 5. Exempelvis när #mee too-rörelsen spred sig som en löpeld i sociala medier hamnade frågan högst upp på vår agenda i undervisningen, likaså när elever skrev texter om hur det är att vara ung i dag. Det var texter som skickades in till Läsrörelsens skrivtävling “Tankar om vår tid”.

När Stanton antog en mer personlig röst kring jämställdhetsfrågan, genom en självupplevd händelse, blev jag berörd och tänkte på alla de traditionella normer som vanligtvis begränsar oss. Dessa normer behöver ständigt utmanas! Jag tänkte där och då på vilket betydande uppdrag jag har som lärare; att lyfta dessa komplexa och kontroversiella frågor i undervisningen, låta alla röster höras och bygga en gemenskap som leder till en positiv kraft för en hållbar värld.

Kreativ workshop

Under förmiddagen skulle vi deltagare välja vilket huvudtema vi ville engagera oss i under eftermiddagens workshop. Även om jag brinner för klimatfrågan och hållbara städer och samhällen, vilket var två av tre huvudteman, valde jag att ansluta till samtalet om jämställdhet. Lite tråkigt var det att så få män valt att samtala och skapa nya samarbeten kring mål 5. Av alla dessa män var det endast två som anslöt sig till jämställdhetsfrågan. Med den utgångspunkten föddes en tanke om ett nytt Real Case som jag tog med mig hem till undervisningen och presenterade för mina elever. Hur får vi fler män att vilja ansluta sig till samtalet om jämställdhet? Alla röster är viktiga. Hur kan vi samarbeta för att skapa normförändringar? Hur kan skolan och näringslivet samverka för att få till hållbara förändringar?

Det är verkligen så häftigt att vara medskapande i en konferens som öppnar upp för nya spännande möten och som dessutom får en direktpåverkan i min undervisning. Redan dagen efter konferensen presenterade jag idén för mina elever som med nyfikenhet tog sig an utmaningen och blev således medskapare i ett nytt Real Case; Target 5 – våga prata ut och skapa förändring tillsammans. Läs mer om uppdraget i undervisningbloggen Kreativ design för lärande. När skolan kopplas samman med näringslivet och omvärlden i värdeskapande projekt som knyts till hållbar utveckling händer spännande saker som berikar elevernas utbildning och stärker vår gemensamma framtid.

Communication for change – Agenda 2030

Ytterligare en inspirerande Keynote Speaker under konferensen var Jakob Trollbäck. Han pratade om “communication for change”; formspråket i Agenda 2030. Om hur arbetet gått till för att göra målen tillgängliga för alla och om “Periodical Table of Change”, det vill säga ett helhetssystem där man kan se hur alla 17 mål hänger ihop. Symbolen för Agenda 2030, som är en cirkel med olika färger, lyfter fram helhetsperspektivet, nämligen att allt hänger samman. Under presentationen funderade jag mycket över tillgängligheten för att öka förståelsen för alla. Endast den som förstår kan påverka! En förenkling av det byråkratiska språket är således en tillgång.  Exempelvis i mötet med ungdomar som har ringa erfarenheter av det svenska språket eller språkliga svårigheter har det visuella språket, med symboler och förenklingar av komplicerade begrepp, varit en stor tillgång.

Berättelser som förändrar

Förutom inspirerande talare, lyssnade jag också på berikande panelsamtal som inbjöd till reflektion. Dessa berättelser, om hur världen förändras till det bättre genom mänsklig handlingkraft, är synnerligen spännande att ta del av.  Genom AST:

  • sammanförs människor som annars inte skulle mötas
  • sprids berättelser om hopp och möjligheter för en bättre värld
  • hamnar vi steget före in i en hållbar framtid; Talk, Think and Do Together!

Precis som i våras då jag var medskapande i AST i Malmö lämnade jag konferensen inspirerad, full av energi och blicken riktad mot nästa stora möjlighet. Ett varmt tack till Bo Nilsson (grundare) och Catarina Rolfsdotter-Jansson (innehållsansvarig och moderator) för en fantastisk dag; en berikande dag jag hoppas många fler väljer att uppleva framöver!

Trippelglädje! – När läraren gör skillnad och eleverna lär sig ta plats i samhället

Vilken glädje att få tidningen Gymnasiet i brevlådan. Dubbelglädje blev det när jag läste Gertrud Svensén, chefredaktörens tänkvärda ord om lärare som gör skillnad;

“En annan lärare som spelar stor roll för sina elever är Maria Glawe, speciallärare på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg. Hon vill ge sina elever luft under vingarna genom projekt knutna till politik och arbetsliv, och genom att hitta nya vägar till lärandet. Så har hon fått en elev som tidigare bara läste lättlästa böcker för lågstadiet att bli både långläsare och författare (se artikel här). Det måste vara en fantastisk känsla – att gå från jobbet och veta att man har berört och påverkat en ung människas livschanser.” 
https://tidningengymnasiet.se/nar-lararen-gor-skillnad/

Och trippelglädje att se reportaget om mina elever som utmanar sig själv för att nå längre i sin kunskapsutveckling samtidigt som de bidrar till en bättre värld för oss alla. Till och med en pratkvarn som jag saknar ord. Magiskt…