Type your search keyword, and press enter

Från elev till medskapare

I del tre Mottagande av kunskap och deltagande i förändring,  i Skolverkets modul Hållbar utveckling, uppmuntras vi att undersöka elevernas uppfattningar om att arbeta med hållbar utveckling och använda det som grund för att utveckla undervisningen. I artikeln Att intervjua elever av Claes Malmberg ges konkreta frågor samt idéer om intervjuns genomförande. Malmberg betonar vikten av att elevens egen röst verkligen kommer fram under samtalet och inte de svar som eleven tror att läraren vill höra. Han nämner att skolans frågor många gånger används för kunskapskontroll, vilket detta samtal inte syftar till.

Jag brukar fånga in mina elevers tankar i samband med varje nytt Real Case, vilket öppnar upp för eleverna att vara medskapare genom hela lärandeprocessen. Deras tankar och erfarenheter av att arbeta med komplexa samhällsfrågor framträder samtidigt som deras åsikter kring undervisningens genomförande tas till vara. Tanken är att få in elevernas livsvärldar, kunskaper och erfarenheter i relation till hållbar utveckling i undervisningen.

I mindre grupper samtalar vi bland annat om relationen mellan skola och samhälle; var kunskaperna de tillägnar sig är användbara. Syftet är att de ska få syn på att det inte handlar om “skolinnehåll” utan ett innehåll som berör verkliga komplexa samhällsutmaningar. I sammanhanget är det bra att ta reda på vilka erfarenheter de har av att arbeta på det sättet och hur de ser på att arbeta tillsammans med andra i grupp och att samverka med det omgivande samhället. Tycker exempelvis eleverna att det är viktigt att påverka och att ägna sig åt värdeskapande handlingar? Hur ser eleverna på frågor som inte mynnar ut i rätt eller fel svar? Således frågor som man måste ta ställning till. Vilka erfarenheter har de av kritisk granskning? Sund och Sund (2017) skriver att lärare som låter elever bearbeta verklighetsanknutna frågor i samhället meddelar följemeningen att detta slags arbete pågår inom hela samhället. En grundtanke i lärande för hållbar utveckling är samspelet mellan ett viktigt och aktuellt ämnesinnehåll och övningen av olika förmågor.

Jag samtalar också med eleverna om rollen som medskapande; att de förväntas ta en aktiv del i utvecklingen av sin egen utbildning och det samhälle de lever i. I sammanhanget fångar jag in deras tankar kring att ta ansvar, agera, förändra och få sin röst hörd, det vill säga tilltron till den egna förmågan och den egna betydelsen. I samtalet vill jag få fram deras tankar om att delta i en demokratisk undervisning som är processinriktad.

Malmberg lyfter en intressant utmaning, vilket är att engagera elever så att ansvaret för den gemensamma kunskapsbildningen delas av dem själva och läraren, istället för att läraren ensam har hela ansvaret. När mina elever arbetar med Real Case sker det i grupp och poängen är att de ska, vilket Malmberg skriver, bidra till en lösning av ett problem snarare än att visa upp vad de själva kan. På sidan 5 och 6 i texten Mottagande av kunskaper och deltagande i förändring ges förslag på hur grupparbete kan planeras för att fungera väl. Till exempel ska uppdraget ha tydliga mål och vara tidsbegränsat så att eleverna kan strukturera arbetet. Det är också viktigt att eleverna ges möjlighet att träna på att arbeta tillsammans genom att få ta ett gemensamt ansvar. Fundera gärna över vilka aspekter du anser avgörande när du designar uppgifter som eleverna ska lösa i grupp. Lärande för hållbar utveckling handlar om att lärare och elever delar ansvaret för att undervisningen ska bli meningsfull. Det är således ett förhållningssätt som betonar lärandet som en inre process skriver Sund och Sund (2017).

Referenser

Malmberg, C (2018) Mottagande av kunskap och deltagande i förändring. Modul: Hållbar utveckling. Lärportalen. Skolverket.

Malmberg, C (2018) Att intervjua elever. Modul: Hållbar utveckling. Lärportalen. Skolverket.

Sund, P. & Sund, L (2017) Hållbar utveckling – Ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan. Liber

Bild: Pixaby

Med blicken mot skolan 2030

Nu börjar ett nytt spännande läsår med fokus på att utforska digitaliseringens möjligheter för att skapa innovativa mötesplatser för lärande och utveckling. Det sker genom att förena värdeskapande lärande med verklig samhällsförankring i uppdrag med aktörer i det omgivande samhället.

Genom värdeskapande lärprocesser, i trygga och kreativa miljöer, ges unga personer möjlighet att förverkliga idéer och utveckla och använda sina kunskaper och förmågor för att tillsammans skapa verkliga lösningar för hållbar utveckling.

”Innovation börjar och slutar med ledarskapet” – Annika Steiber

Följ med på resan!

 

En ny väg till framtiden?

Komplexiteten är stor och speglar den värld vi lever i. Vår roll som lärare är kanske att försöka omfamna det komplexa som resurs för att vidga perspektiven, som en motkraft till förenklade budskap och Twitters inbjudande format för förenklade konkretioner. – Helen Hasslöf

Det är glädjande att så många följer med i utforskandet av Skolverkets nya modul Hållbar utveckling. Att rusta elever med framtidstro och bidra till att utveckla ungas handlingskompetens innebär att vi bland annat behöver stärka deras faktakunskaper, kritiska tänkande och kommunikation samt skapa möjligheter för dem att med engagemang och handlingskraft delta i skapandet av ett hållbart samhälle. Det kan vi göra genom lärande för hållbar utveckling.

I inlägget utgår jag mestadels från texten Representation – Hur ser vi på världen?  som finns i modulens andra del. Den ger ger exempel på hur vi kritiskt kan granska våra val och användning av representation som får betydelse för lärande för hållbar utveckling. Representationer kan antingen förstärka det traditionella tänkandet eller utmana genom nya bilder av världen. I texten presenterar Helen Hasslöf  “vetenskapens viktigaste besked till människan”, vilket innebär att accelererande klimatförändring kommer från mänskliga handlingar. Vi står således, enligt forskare, inför en ny berättelse om vår gemensamma framtid på jorden.

Jag berör också Critical Literacy i inlägget, vilket är ett multidimensionellt sätt att arbeta med språket; således mycket mer än att bara läsa och skriva. En dimension är dock att bli en medveten textläsare genom kritisk analys, vilket känns angeläget att ta upp i sammanhanget. Att använda exempelvis sociala medier i undervisningen ställer krav på läraren att precis som Hesslöf skriver “omfamna det komplexa för att vidga perspektiven som en motkraft till förenklade budskap”.

Perspektiv som utmanar

Hasslöf ställer en väsentlig fråga; hur vi lärare förhåller oss till att skapa förutsättningar för nya synsätt genom undervisningens kunskaper och erfarenheter? Människan skolas in i sitt sätt att tänka om världen så hur kan vi använda teorier och modeller för att vidga perspektiven och tänka på nya sätt? Hasslöf presenterar några perspektiv som kan användas för att kritiskt undersöka hur undervisning ramas in och ges innehåll. Du känner säkerligen igen begreppen Planetära gränser och Antropocen via media. Hasslöf synliggör att vi rör oss över många ämnesgränser när vi berör begreppen i undervisningen, vilket ger fantastiska möjligheter för lärare att arbeta ämnesövergripande;

Om vi arbetar med förståelsen av de planetära gränserna som utgångspunkt, handlar det till exempel om förståelse av samhällsbygget, naturvetenskaplig kunskap, historisk utveckling, maktstrukturer, estetiska och etiska värden, religion och ideologi, freds- och konfliktkunskap, ekonomi och politik. 

I boken Blir världen bättre utgiven av FN:s utvecklingsprogram lyfts representationer kring världens utveckling fram. Den har jag använt för att berika undervisningen med uppdaterad fakta om den globala utvecklingen och de globala utmaningarna. Det är representationer som visar hur det, ur vissa hållbarhetsperspektiv, även sker en positiv utveckling, skriver Hasslöf. Vad vet eleverna om utvecklingen i världen och stämmer deras världsbild med hur verkligheten faktiskt ser ut? I sammanhanget passar det att också lyfta fram Roslings Factfulness som jag använder mig av i undervisningen och har skrivit ett inlägg om; Tillsammans kan vi säkra jordens framtid – välkomna komplexitet och kombinera idéer.

Critical Literacy

Texter representerar olika sätt att se på världen, därför är det viktigt att vi pratar med eleverna om vilka representationer vi väljer att lyfta fram i undervisningen. (När jag skriver texter så menar jag olika typer av texter, exempelvis skriven text, film, bild, podd etc.) Vi kan exempelvis samtala om hur texter påverkar oss, vilka röster som får höras och vilka som tystnar samt vad vi kan använda texterna till. Hasslöf lyfter ytterligare en intressant fråga; huruvida det är enklare och mer bekvämt att betrakta världen genom linjära samband än den dynamiska komplexitet som är den verklighet som möter oss då vi till exempel diskuterar hållbar utveckling? 

En medveten textläsare ska kunna se att texter aldrig är neutrala utan representerar ett visst sätt att se på världen, en röst eller ett intresse, påpekar Bergöö och Jönsson i boken Glädjen i att förstå – språk och textarbete med barn. Texten gör något med dig som läsare, vilket är något  barn och unga behöver få möjlighet att förstå och förhålla sig till. De behöver också få möjlighet att samtala om sina egna tankar på en djupare nivå. “Att läsa världen” är något som Bergöö och Jönsson lyfter fram i sin bok och det sätter innehållsfrågan i fokus samtidigt som barn och ungas röster får höras. Framtidssagor från Trelleborg är ett exempel på hur lärare över ämnesgränserna kan ge barn och unga, från förskolan till gymnasiet, oavsett olikheter, möjligheter att inte bara läsa och skriva om världen utan också samtala, skapa och skriva fram en förändrad värld med stöd av digitala verktyg och sociala medier.

Intressekonflikter som utgångspunkt

Hasslöf presenterar begreppet ekosystemtjänster i texten, vilket lyfter fram det betydelsefulla i att samtala om förhållandet mellan människa, natur och samhälle. Begreppet öppnar alltså upp för att synliggöra intressekonflikter och skapa förutsättningar för elever att hantera komplexa frågor. Claes Malmberg som skriver mer ingående om intressekonflikter (se länk) ger oss rådet att utgå från det konkreta, lokala och aktuella, det som är greppbart för den åldersgrupp man undervisar (Malmberg, 2018). Med intressekonflikter som utgångspunkt kan olika värderingar och maktstrukturer träda fram och då ges elever möjlighet att träna kritiskt tänkande och argumentation. Det är intressant att “fånga lärandet” när elever kritiskt uppmärksammar vilka intressen som får stå tillbaka för andra intressen och hur de söker förklaringar till vad det kan bero på. Exempelvis berörde vi olika intressekonflikter då vi arbetade med två olika Real Case: Sjöstaden 2025 – Hållbar stadsutveckling och Ungdomar är med och skapa en hållbar framtid för Trelleborg. 

I slutet av texten vill Hasslöf att vi ska fundera över vilka förutsättningar vi har för att skapa undervisning som möjliggör för elever att vara kreativa och nytänkande i syfte att utforska och skapa en en ny väg till framtiden. Jag tycker hon ger oss en hint;

Detta är kanske inte en undervisning där effektivitet ses som största ledstjärna. Snarare en undervisning som kräver tid. Kanske krävs det tid för att tänka nytt? Kanske prioritering av denna tid är en förutsättning för nytänkande?

Vad skapar det för tankar hos dig?

Referenser

Bergöö, K. & Jönsson, K. (2012) Glädjen i att förstå – språk- och textarbete med barn.

Hasslöf, Helen (2018) Representationer – Hur ser vi på världen?Modul: Hållbar utveckling, del 2

Ekosystemtjänster i Staden

Malmberg, Claes (2018) Intressekonflikter och handlingskompetens. Modul: Hållbar utveckling, del 1